Bloggtext till poddavsnittet #22 Järnvägar vad det rullar!
Tror jag måste markera vecka 15 år 2021 med en guldstjärna, för vilken vecka vi hade! Det började med ett besked om att nattågstrafiken återupptas 2022 till Skellefteå efter 30 års väntan. Tisdagen bjöd på vår egen presskonferens där vi berättade om vårt arbete med Norrbotniabanans infart till Luleå. Infrastrukturpropositionen på torsdagen kom med idel glada besked och sist som lök på laxen testkörde Trafikverket ett 835 m långt godståg från Maschen till Malmö, sannerligen en vecka i järnvägens tecken.
Test av långa godståg
Det är Trafikverket som testar nya lösningar för att bidra till en än mer hållbar och attraktiv godstrafik på järnväg. Normalt tillåter Trafikverket 630 meter långa tåg på de flesta godsstråken förutom på Malmbanan mellan Kiruna och Narvik där godstågen får vara 750 meter långa. Nu testar man längre godståg med en tåglängd på 835 meter som kan ta 55 stycken 45 fots containrar jämfört med 41 stycken för dagens kortare godståg. Längre tåg kräver dock investeringar i förlängning av förbigångsspår, utbyggnad av fler bangårdar och förstärkning på vissa bandelar. Det ställs verkligen stora krav på järnvägen som i sig är en stel konstruktion som ska ha så få kurvor och lutningar som möjligt. En ny järnväg får ha en maximal lutning på 10 promille, men om det endast är persontåg som ska använda banan kan stigningen få vara högre som exempelvis mellan Arboga och Örebro där lutningen är hela 25 promille. Men längre tåg är viktigt om Sverige ska nå målet om att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent senast 2030 jämfört med 2010.
Lokföraren (spelad av Olof Wretling) inför poddavsnitt #22 Järnvägar vad det rullar!
Bygget bara växer
Den som har missat att bygget av Norrbotniabanan pågår för fullt måste gå in och kika på Trafikverkets byggdagbok på deras webbplats. Upphandlingar pågår också för fullt mellan bangården på Västerslätt och Dåva. Denna delsträcka på Norrbotniabanan är ju fullt ut finansierad med 1,7 miljarder av vilka cirka 170 miljoner kronor har använts till förberedande åtgärder, exempelvis avverkning, avbaning av massor och byggvägar. Två upphandlingar har gjorts dels för en ny bro på Ersmarksvägen (364), och dels för en gång- och cykelbro på Ersleden som går mellan Ersboda och Ersmark. En tillfällig bro, som kan återanvändas i bygget längre norrut på sträckan, har byggts över Tavleån, fiffigt tycker jag, och den förkortar transportsträckorna med fyra varv runt jorden!
Norrbotniabanan, pågående arbeten med bro. Bilder från Trafikverkets byggdagbok, april 2021.
Det finns också en entreprenad på gång för att göra grundförstärkningar med så kallad överlast längs en sträcka där järnvägen ska gå. En järnväg måste ligga absolut stilla och får inte råka ut för sättningar i marken. Därför måste man ibland göra förstärkningar av marken inunder. Ett sätt är att gräva ur där järnvägsbanken ska ligga och sedan lägga tillbaka tunga massor som en ås längs sträckning. Detta kan få ligga ett eller flera år för att marken riktigt ska packas hårt och förhindra att grundvatten tränger upp. Därefter tar man bort överlasten och bygger järnvägsbanken som den ska vara.
Om vi hört något mer från EU?
Ja, men vi får ge oss till tåls ytterligare några veckor innan beslutet kommer om ScanMed-korridorens förlängning. Det fattas fortfarande underskrifter, men det är definitivt på gång. Istället kan jag berätta om det beröm Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gav norra Sverige i ett tal den 16 mars då hon pekat mot norra Sverige och allt som händer här gällande framtidens industri och planetens hälsa. Hon började med att säga ”På tal om industrins framtid; Titta bara norrut, till exempel till Sverige. Där, 160 kilometer söder om polcirkeln, kan man besöka en pionjär som arbetar för att göra vår ekonomi grönare. I Luleå har en stålfabrik precis börjat använda vätgas för att minska användningen av kol vid produktionen av stål.” Därefter nämnde hon H2Green Steel och konstaterade att stålindustrin idag svarar för upp till 9 procent av de globala utsläppen och att dessa företag måste och vill få ner sina koldioxidavtryck till noll genom att använda ren vätgas – med vattenånga som enda biprodukt. Hon menade vidare att dessa svenska företag matchar andan i ”European Green Deal” och att det vi gör som är bra för planeten också är bra för affärerna och bra för oss alla. Riktigt riktigt roligt med allt detta beröm!
Infrastrukturpropositionen
Vart fjärde år lägger regeringen fram en infrastrukturproposition till riksdagen där regeringen anger hur mycket pengar som ska läggas på den kommande tio års perioden i den så kallade Nationella infrastrukturplanen. Det handlar både om underhåll och nya investeringar. I Trafikverket inriktningsunderlag i höstas fanns inte tillräckligt med medel avsatta för nyinvesteringar. Desto roligare blev det nu när propositionen presenterades och det visade sig att regeringen ökat på ramen med minst 20 % i jämförelse med tidigare plan som ligger å 622,5 miljarder kronor. Infrastrukturpropositionen landade totalt på nästan 900 miljarder och ska gälla mellan 2022 och 2033. Ryktet hade sagt att inga objekt skulle presenteras utan bara den ekonomiska ramen, men när Infrastrukturminister Tomas Eneroth och Miljö- och klimatminister Per Bolund nämnt Norrbotniabanan tre gånger kunde jag inte göra annat än att luta mig tillbaka och bara njuta. Bolund var tydlig med att banan ska byggas i sin helhet och de båda ministrarna talade om att arbetet med banan ska intensifieras. Detta behövs för att möta näringslivets investeringskraft, leverera klimatnytt, skapa större arbetsmarknadsregioner och klara kompetensförsörjningen samt öka jämlikhet och jämställdhet.
Ministrarna var tydliga med att lagt kort ligger och projekt i nuvarande plan ska slutföras. Förutom Norrbotniabanan gäller det även satsningar på Nya Ostkustbanan och godsstråket genom Bergslagen, vilket nämndes vid senare intervjuer. Följ gärna med på resan mot nästa infrastrukturplan på www.norrbotniabanan.se där det finns en tidsaxel för processen. Nästa steg är att riksdagen ska godkänna infrastrukturpropositionen och därefter kan regeringen lämna över ett direktiv till Trafikverket om att ta fram ett förslag på infrastrukturplan för den kommande tio års perioden. Förslaget presenteras i höst och det blir då möjligt att skicka in ett remissvar och till sist kommer regeringen att fatta beslut om planen sent våren 2022. Här kan du följa resan mot nästa infrastrukturplan.
Infarten till Luleå
Under den händelserika veckan hade vi själva en presskonferens där vi presenterade vårt arbete gällande Norrbotniabanans infart till Luleå. Bakgrunden är den, att när Trafikverket stängde järnvägsutredningen 2011 fanns det två möjliga infarter till Luleå. Länge hade Trafikverket förordat en östlig infart då den hade mycket hög måluppfyllelse, men dessvärre stötte Trafikverket på patrull gällande sjöfarten som inte skulle kunna utnyttja Gråsjälfjärden med en fast järnvägsbro över Hamnholmen. Därför valde Trafikverket en västlig lösning via Notviken med en så kallad säckstation vid Luleå C där tågen får åka in och lokvända. Men Trafikverket skrev i sitt beslut att de behåller den östra järnvägskorridoren om en regional intressentgrupp vill driva frågan vidare och söka en lösning för sjöfarten. Därför bildade vi en regional intressentgrupp i augusti 2019 som har arbetat med frågan. Intressentgruppen kikar både på gamla lösningar och nya lösningar. Hittills har vi avfärdat en sänktunnel och att använda den gamla farleden kallad Tjuvholmssundet. Nu pågår ett arbete för att se om det går att använda Krokabuskleden för en vändslinga istället för vändytorna inne i Gråsjälfjärden samt en öppningsbar järnvägsbro under förutsättning att vi tillsammans med sjöfarten kan ta fram gällande dimensioner för fartygen och deras säkerhetsavstånd. Vill ni läsa mer om detta? Kika på norrbotniabanan.se/lulea där hittar du kartor och alla våra rapporter om arbetet.
Persontrafik på Haparandabanan och nattåg till Skellefteå
Det är något med 1 april, inte lurdag utan turdag! Dels så kommer nattågstrafiken till Skellefteå igång den 1 april 2022 och i år den 1 april startade persontrafiken mellan Luleå-Boden-Kalix-Haparanda! Haparandabanan tillhörde Norrbotniabanan när Norrbotniabanegruppen drog igång sitt arbete 1999, men bröts ut av Trafikverket 2004 då sträckan var i mycket dålig kondition. Istället blev det för upprustning och ny järnväg på delen Kalix till Haparanda. Trafikverket gav delsträckan namnet Haparandabanan, vilken fortfarande ingår i Norrbotniabanegruppens arbete eftersom den ligger i förlängningen av Norrbotniabanan fram till gränsen mot Finland.
En gränskoppling som inom kort kommer att omfamnas av två stycken stomnätskorridorer, Skandinavien- Medelhavet på den svenska sidan och Nordsjön-Östersjön på den finska sidan. Att persontrafiken nu startar är mycket efterlängtat och som Anders Öberg, styrelseordförande för regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten, sa så är de ”starka företagsetableringar i länet i stort behov av kompetensförsörjning nu och i framtiden. Därför är utvecklingen av kollektivtrafiken en viktigt del för att skapa förutsättningar för att leva och bo där man vill.” Riktigt vackert sagt! Ett nytt stationsområde och resecentrum har byggts i Kalix, och järnvägsstationen i Haparanda har rustats upp. Läs mer om detta på denna sida.
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen.