NORRBOTNIABANAN
UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

Sverige är en av världens största exportörer sammantaget av massa, papper och sågade trävaror. Även malmen har stor betydelse för Sveriges ekonomi. Norra Sveriges rika råvarutillgångar är med andra ord avgörande för Sveriges välstånd och tillväxt. Norrbotniabanan kommer att bidra till att vi både kan behålla och öka konkurrenskraften i såväl norra Sverige som övriga landet.

Norrbotniabanan ger full effekt av miljardinvesteringarna i norr!

I Norrbotten och Västerbotten genomförs och planeras enorma investeringar som tydligt visar på regionens växtkraft. Investeringarna är också i huvudsak koncentrerade längs kuststräckan mellan Umeå och Luleå, vilket gör behovet av ett snabbt färdigställande av Norrbotniabanan ännu mer akut!

Norrbotniabanan kommer att avlasta den överbokade och underdimensionerade stambanan. Det ger en kraftigt ökad godskapacitet samtidigt som transportkostnaderna minskar med 30 procent.

Sverige har ambitionen att vara ett fossilfritt land redan år 2045. Norrbotniabanan minskar koldioxidutsläppen med 80 000 ton per år, men har också stor betydelse för att basindustrin ska kunna fortsätta sitt arbete för en än mer hållbar produktion. Basindustrin är centrala aktörer i arbetet med att minska koldioxidutsläppen.

Lika viktig som basindustrin och klimatet är människan. Med Norrbotniabanan öppnas helt nya möjligheter för turist- och besöksnäringen och för människor som snabbt och smidigt och utan att belasta klimatet vill resa norr- eller söderut.

Botniska korridoren är ett samarbete mellan de sju regionerna; Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna, Gävleborg och Örebro. Syftet är att stärka transportinfrastrukturen och förbättra förbindelserna med ett regionalt, nationellt samt Europeiskt perspektiv.

BESLUT PÅ NATIONELL NIVÅ

I denna tidsaxel kan du följa politiska beslut och besked kopplat till Norrbotniabanan på nationell nivå. Klicka här för att se beslut på europeisk nivå.

Preloader
  • Järnvägsplaner och bygge av Haparandabanan i den nationella infrastrukturplanen

    Järnvägsplaner och bygge av Haparandabanan i den nationella infrastrukturplanen

    Norrbotniabanan, som då sträckte sig hela vägen upp till Haparanda från Umeå, delades och den så kallade Haparandabanan bröts loss. Regeringen beslutar i Framtidsplanen (nationella infrastrukturplanen) att upprätta järnvägsplaner och bygge för Haparandabanan, sträckan mellan Kalix och Haparanda, samt upprustning och elektrifiering av den befintliga järnvägen Karlsborgs bruk–Morjärv–Boden.

  • Tre miljarder i den nationella infrastrukturplanen till en första etapp av Norrbotniabanan

    Tre miljarder i den nationella infrastrukturplanen till en första etapp av Norrbotniabanan

    Regeringen avsätter tre miljarder till en första etapp av Norrbotniabanan mellan Piteå-Skellefteå i den så kallade Framtidsplanen (nationella infrastrukturplanen).

  • Norrbotniabanan lyfts ur den nationella infrastrukturplanen

    Norrbotniabanan lyfts ur den nationella infrastrukturplanen

    Regeringen lyfter Norrbotniabanan ur den nationella infrastrukturplanen. Med gemensamma krafter fortsätter ändå Region Norrbotten, Region Västerbotten och Trafikverket arbetet med järnvägsutredningarna och bolaget Norrbotniabanan AB bildas.

  • Norrbotniabanan ABs affärsplan lämnas över till Näringsdepartementet

    Norrbotniabanan ABs affärsplan lämnas över till Näringsdepartementet

    Norrbotniabanan ABs affärsplan om genomförandet av järnvägsbygget lämnas över till Näringsdepartementet.

  • Regeringen föreslår att Botniska korridoren ska ingå  i det Europeiska stomnätet

    Regeringen föreslår att Botniska korridoren ska ingå i det Europeiska stomnätet

    Regeringen föreslår att Botniska korridoren, och med det även Norrbotniabanan, ska ingå i det Europeiska stomnätet för järnväg.

  • Norrbotniabanan AB lämnar medfinansieringsförslag till regeringen

    Norrbotniabanan AB lämnar medfinansieringsförslag till regeringen

    Norrbotniabanan AB lämnar över ett medfinansieringsförslag och föreslår att regeringen tillsätter en förhandlingsperson. Ingen återkoppling från regeringen.

  • Negativt besked av regeringen gällande ansökan av EU-medel

    Negativt besked av regeringen gällande ansökan av EU-medel

    Botniska korridoren, och med det även Norrbotniabanan, är på väg in i det Europeiska stomnätet för järnväg. Norrbotniabanan AB söker, på grund av dessa positiva indikationer, regeringens stöd under våren för att kunna söka EU-medel men får ett negativt besked av regeringen.

  • Negativt besked av regeringen gällande ansökan av EU-medel

    Negativt besked av regeringen gällande ansökan av EU-medel

    Norrbotniabanan AB söker återigen regeringens stöd under våren för att kunna söka EU-medel men får ett negativt besked.

  • Positivt besked av regeringen gällande ansökan av EU-medel

    Positivt besked av regeringen gällande ansökan av EU-medel

    Norrbotniabanan AB söker, tillsammans med Trafikverket, regeringens stöd för att kunna söka EU-medel och får ett positivt besked. Ansökan beviljas sedan även av EU.

  • Regeringen tillstyrker en förlängning av ScanMed

    Regeringen tillstyrker en förlängning av ScanMed

    Regeringen begär att EU-kommissionen ska förlänga en av de nio stomnätskorridorerna i EU, Skandinavien–Medelhavet (ScanMed). Detta kan innebära ökade möjligheter till medfinansiering från EU för järnvägsbyggen i Sverige.

  • Norrbotniabanans första etapp med i den nationella infrastrukturplanen

    Norrbotniabanans första etapp med i den nationella infrastrukturplanen

    Regeringen fattar ett slutgiltigt beslut om den nationella infrastrukturplanen för de kommande tio åren, där den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå finns med. Det innebär att den nu kan byggas i ett svep.

  • Norrbotniabanan med i Januariöverenskommelsen

    Norrbotniabanan med i Januariöverenskommelsen

    I utkastet till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet nämns Norrbotniabanan i
    ”Hela landet ska växa, sidan 6 punkt 28”:

    “… Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras …”

  • Regeringen tillstyrker EU-ansökan “Studies and technical design, Skellefteå–Luleå”

    Regeringen tillstyrker EU-ansökan “Studies and technical design, Skellefteå–Luleå”

    Regeringen beslutar att tillstyrka 15 infrastrukturprojekt i Sverige för vidare ansökan till EUs fond för ett sammanlänkat Europa. Norrbotniabanan finns med bland dessa projekt med ansökan “Studies and technical design, Phase 2 Skellefteå–Luleå.”

  • Regeringen möjliggör en tidigareläggning av byggstart Dåva–Skellefteå

    Regeringen möjliggör en tidigareläggning av byggstart Dåva–Skellefteå

    Regeringen ger Trafikverket uppdraget att förbereda Norrbotniabanan för byggstart redan 2023–2025 för sträckan Dåva–Skellefteå. I teorin innebär det 1–2 års tidigareläggande, men det är Trafikverkets planering som styr.

  • Regeringen påskyndar arbetet med Norrbotniabanans andra etapp, Skellefteå–Luleå

    Regeringen påskyndar arbetet med Norrbotniabanans andra etapp, Skellefteå–Luleå

    Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att påbörja planeringsarbetet av sträckan Skellefteå–Luleå på Norrbotniabanan med syfte att möjliggöra för en byggstart av sträckan inom ramen för kommande nationella infrastrukturplan.

  • Hela Norrbotniabanan med i den nationella infrastrukturplanen

    Hela Norrbotniabanan med i den nationella infrastrukturplanen

    Regeringen fattar ett slutgiltigt beslut om den nationella infrastrukturplanen 2022-2033. För första gången finns Norrbotniabanan med i sin helhet, från Umeå till Luleå!

    Läs mer om resan mot denna plan här.

  • Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att analysera åtgärder i norra Sveriges transportinfrastruktur

    Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att analysera åtgärder i norra Sveriges transportinfrastruktur

    Flera stora företagsetableringar pågår i Norrbottens och Västerbottens län, vilket antas leda till nya transport- och resmönster och därmed förändrad belastning på transportsystemet. Regeringen ger därför Trafikverket i uppdrag att beskriva statusen för de planerade åtgärder i transportinfrastrukturen som är mest relevanta för att möta de nya behoven samt möjligheten att tidigarelägga dem.

    Trafikverket ska redovisa uppdraget till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 15 september 2023.

    Läs mer om uppdraget på regeringens webbplats

  • Tidigareläggning och lånefinansiering föreslås för att förbättra infrastrukturen i norr

    Tidigareläggning och lånefinansiering föreslås för att förbättra infrastrukturen i norr

    Trafikverket föreslår tidigareläggningar för att möta pågående och planerade industriinvesteringar kopplade till den gröna omställningen i norra Sverige. Det framgår av den rapport som Trafikverket överlämnar till regeringen.

    Läs mer i Trafikverkets pressmeddelande

    Det är ett ambitiöst arbete gjort av Trafikverket, men målår för Norrbotniabanans färdigställande saknas fortfarande. Både för sträckan Umeå–Skellefteå samt Skellefteå–Luleå.

    Avsaknaden av målår påverkar bland annat kommunernas planering av resecentrum samt operatörernas inköp av de tåg som ska trafikera Norrbotniabanan.
    Det är viktigt att regeringen fastställer ett årtal för banans färdigställande på samma sätt som EU fastställt årtalet 2030 för när det euroepiska stomnätet ska stå klart (där Norrbotniabanan ingår).

    Regeringen bör redogöra hur Sverige ska genomföra sina åtaganden inom TEN-T för ett färdigställande av stomnätet till år 2030 och till år 2050 för det övergripande nätet.

FÖLJ RESAN MOT NÄSTA NATIONELLA TRANSPORTINFRASTRUKTURPLAN 2026–2037

Den nationella transportinfrastrukturplanen är Trafikverkets planerings- och prioriteringsunderlag för de kommande 10 åren. Kortfattat; Den avgör hur snabbt Norrbotniabanan kan stå klar. Normalt inleds en ny planeringsprocess vart fjärde år, och det är inte lätt att följa med de olika turerna kopplat till planen och vad som gäller för projektet Norrbotniabanan. Vi har därför gjort en tidsaxel där du kan följa med på resan mot nästa nationella transportinfrastrukturplan.

På denna sida kan du se resan mot beslutad nationell infrastrukturplan 2022-2033.

Preloader
  • Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag

    Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag

    Inriktningsunderlaget omfattar en bedömning av ekonomiska ramar och ger vägledning för prioritering av åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen.
    Huvudsyftet är att ge regeringen ett underlag inför en kommande infrastrukturproposition, vilken anger de ekonomiska ramarna för en kommande planperiod.