Norrbotniabanan närmar sig Luleå2022-03-07T12:12:57+01:00

Norrbotniabanan närmar sig Luleå

TVÅ MÖJLIGA INFARTER

I det beslut som fattades i Trafikverkets järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik–Luleå, år 2011, framgår att såväl den östra som den västra dragningen finns kvar som alternativa lösningar för Norrbotniabanans infart till Luleå. Trafikverket beslutade då, i första hand, att det västliga alternativet som följer väg E4 ska ligga som grund för den fortsatta planeringen av Norrbotniabanan. Bakgrunden till detta var att det östra alternativet med en fast bro över Hamnholmen blockerar åtkomsten till sjöfartens vändytor i Gråsjälfjärden, vilka är särskilt viktiga under svåra is-vintrar.

Det östra alternativet har däremot en högre måluppfyllelse, om man bortser från utmaningarna kring sjöfarten, då öst även ger en större regional utveckling. Av denna orsak är det viktigt att syna det östra alternativet som kan aktualiseras om man hittar lösningar som fungerar för både järnväg och sjöfart.

Vidare framgår i Trafikverkets beslut från 2011 att förutsättningarna för att möjliggöra det östra alternativet inte ska drivas av Trafikverket, utan bör hanteras av regionala intressenter i samarbete med bland annat Luleå Hamn och Sjöfartsverket. Därför bildades den regionala intressentgruppen 2019 som haft som i uppdrag att pröva både gamla och nya tänkbara lösningar för ett östligt alternativ.

Sommaren 2021 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att påbörja detaljplaneringen av sträckan Skellefteå–Luleå. I detta arbete tar Trafikverket med sig den kunskap som intressentgruppen medverkat till för den fortsatta planeringen av Norrbotniabanans infart till Luleå. Sedan hösten 2021 kvarstår den regionala intressentgruppen som referensgrupp till Trafikverkets fortsatta planeringsarbete. Läs mer på Trafikverkets webbplats

Norrbotniabanans andra etapp, sträckan Skellefteå–Luleå
I den nuvarande Nationella infrastrukturplanen ingår framtagande av järnvägsplan och byggnation av Norrbotniabanan mellan Umeå–Skellefteå. Ny nationell infrastrukturplan beslutas av regeringen juni 2022 i vilken förhoppningen är att Norrbotniabanan i sin hela längd finns inskriven.

UTREDNINGAR OCH UNDERLAG

På denna sida samlar representanter från Den regionala intressegruppen (RIG) underlag i det arbete som pågår gällande Norrbotniabanans infart till Luleå.

2021-08-31 Norrbotniabanans betydelse för Luleå Airport: Effekter av ett östligt infartsalternativ2021-10-29T09:38:10+02:00

Hur Norrbotniabanan ansluter till de centrala delarna av Luleå har potentiellt stor betydelse för vilka regionalekonomiska nyttor som investeringen i slutändan kommer att generera. För infarten till Luleå finns i huvudsak två alternativ; ett västligt och en östligt infartsalternativ.

Det östra infartsalternativet skapar en direkt koppling mellan det nationella järnvägsnätet och Luleå Airport, vilket sannolikt skulle öka regionens interregionala tillgänglighet. Den interregionala tillgängligheten är av helt avgörande betydelse för Norrbotten. Den närmast explosionsartade industriella utveckling som nu sker i Norrbotten kommer att öka betydelsen av goda interregionala förbindelser ytterligare.

Mot bakgrund av detta har Norrbotniabanegruppen gett WSP Advisory i uppdrag att analysera de två infartsalternativen vad avser dels Luleå Airports utvecklingsförutsättningar, dels de bredare regionalekonomiska effekterna.

Läs rapporten här

Pressbilder2021-04-01T15:30:17+02:00

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst

Presentation2021-04-12T16:15:54+02:00

Här kan du ladda ned den regionala intressentgruppens presentation vid Kommunstyrelsens sammanträde i Luleå 12 april 2021.
2021-04-12_Norrbotniabanan_närmar_sig_Luleå.pdf

Varför finns det två möjliga infarter till Luleå?2021-03-22T16:28:46+01:00

I det beslut som fattades i Trafikverkets järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik–Luleå, år 2011, framgår att såväl den östra som den västra dragningen finns kvar som alternativa lösningar för Norrbotniabanans infart till Luleå.

Du kan läsa mer om den utredningen här
Trafikverkets karta över valda alternativ JU160

Varför görs dessa utredningar nu?2021-03-22T16:29:00+01:00

I Trafikverkets beslut 2011 framgår att det västra alternativet ligger till grund för den fortsatta planeringen om inte en regional intressentgrupp har hittat lösningar för sjöfarten med järnvägen i ett östligt läge. Därefter har Trafikverket inte haft något uppdrag och ingen finansiering för att fortsätta planeringsarbetet.

Läs mer i Trafikverkets beslut för järnvägsplanen (sid 46)

Vad menas med att det östra alternativet har bättre måluppfyllelse?2021-03-22T16:29:15+01:00

Det korta svaret är att det anses ha en större regional nytta, och förordas därför av flera tunga intressenter. (Regioner, kommuner och näringslivet)

Du kan läsa mer om måluppfyllelsen kopplat till järnvägsutredningen här (sid 18)

När får Trafikverket finansiering för att starta planeringen av Norrbotniabanans andra etapp, mellan Skellefteå och Luleå?2021-03-22T16:29:34+01:00

Trafikverket har, sedan beslutet 2011, inte haft något uppdrag eller finansiering för att arbeta vidare med sträckan Skellefteå–Luleå. I den nuvarande Nationella infrastrukturplanen ingår framtagande av järnvägsplan och byggnation av Norrbotniabanan mellan Umeå–Skellefteå. Ny nationell infrastrukturplan beslutas av regeringen våren 2022.

Du kan läsa mer i denna tidsaxel

2020-12-23 Persontrafikkonsekvenser av östlig respektive västlig infart till Luleå för Norrbotniabanan (Trivector)2021-04-01T14:51:47+02:00

Intressentgruppen har låtit Trivector klargöra vilka konsekvenser en östlig kontra en västlig infart till Luleå får för den lokala och regionala utvecklingen. Fokus är på persontrafiken; såväl regionala tåg som fjärrtrafik omfattas. Kopplingar beaktas mot nord/väst mot Boden/Kiruna/Haparanda samt söderut mot Piteå/Skellefteå/ Umeå. Effekterna av att angöra Luleå Airport samt tillgängligheten till andra viktiga målpunkter utefter sträckan behöver också ingå, till exempel centrala Luleå, Sunderby sjukhus, LTU och arbetsplatser på båda sidor järnvägen vid Notviken.

Man ser direkt att resandet blir 2–3 % högre i det östra alternativet, men denna beräkningsmetod underskattar dock ofta effekterna vid stora förändringar, vilket Norrbotniabanans infart till Luleå får anses vara.

Den viktigaste skillnaden mellan ett östligt och ett västligt alternativ är emellertid inte skillnaden i resstandard eller antal kollektivresor utan de regionala effekterna. I östligt alternativ ökar förutsättningarna för fler genomgående tåg i Luleå, vilket är betydelsefullt för regionens funktionalitet. Pendling blir möjlig i omlottrelationer förbi Luleå C, t ex från Piteå till Sunderby eller från Boden till Kallax. Tågtrafiken blir då en avgörande del i att skapa en väl integrerad region.

Läs rapporten här

2020-Q4 Workshops, kompensationsåtgärder (Öppningsbar bro, Sänktunnel, Tjuvholmssundet, Krokabuskleden)2021-08-13T09:31:08+02:00

Under hösten 2020 hölls två stycken workshops gällande kompensationsåtgärder för sjöfarten med en östlig infart till Luleå.

Kompensationsåtgärder som utreds

  • Öppningsbar bro – Möjligt alternativ, utreds vidare av en expertgrupp.
  • Sänktunnel – Avfärdat som alternativ. Läs rapport
  • Tjuvholmssundet – Avfärdat som alternativ. Läs rapport
  • Krokabuskleden – Avfärdat som alternativ. Läs rapport
2020-09-11 Utvecklingsmöjligheter i Luleås hamnområde med Norrbotniabanan i den östra järnvägskorridoren (Sweco)2021-04-09T16:45:03+02:00

Den regionala intressentgruppen har låtit Sweco göra en rapport med syftet att utifrån nu kända fakta och planer redogöra för vilka möjligheter ett östligt alternativ öppnar upp för, hur dessa ser ut och hur de kan säkerställas för varje verksamhet i hamnen och de övriga verksamheterna i området.

Resultatet visar att för de aktörer som idag är verksamma i hamnen är lokaliseringen av Norrbotniabanan i ett östligt eller västligt läge av mindre betydelse för befintlig verksamhet och planerad utveckling. De flesta aktörer ser dock positivt på ett östligt alternativ och anser att det skulle stärka deras verksamhet som helhet och kunna bidra till framtida investeringar i hamnen.

Läs rapporten här

2020-06-16 Osäkerhetsanalys2021-04-01T14:12:47+02:00

Den regionala intressentgruppen har med Trafikverkets hjälp genomfört en så kallad osäkerhetsanalys för att få en ungefärlig siffra på antal dagar med ett kritiskt isläge i Luleå hamn. Eftersom fartygen med tiden har blivit betydligt större visar analysen att behovet av vändytorna vintertid ökat sedan Trafikverkets osäkerhetsanalys 2011. Intressentgruppen konstaterar att de föreslagna kompensationsåtgärderna 2011 därmed inte är tillräckliga.

DEN REGIONALA INTRESSENTGRUPPEN

Hösten 2019 bildades en regional intressentgrupp (RIG) med syftet att i samarbete hitta den starkaste regionala och lokala infrastrukturlösningen i och med Norrbotniabanans infart till Luleå. Norrbotniabanegruppen är den sammankallande parten till gruppen med representanter från Piteå kommun, Boden kommun, Luleå kommun, Kalix kommun, Haparanda kommun, Region Norrbotten, Länsstyrelsen Norrbotten, Luleå Hamn, Trafikverket, Luleå tekniska universitet och Norrbottens Handelskammare.

Norrbotniabanegruppen är en intresseorganisation som arbetar med information, opinionsbildning och lobbying i syfte att förankra samt intensifiera arbetet med förverkligandet av Norrbotniabanan hos beslutsfattare och aktörer.

Norrbotniabanegruppen bildades 1999 och finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, Region Norrbotten, Region Västerbotten. Samt näringslivet Boliden Mineral AB, Smurfit Kappa, SSAB EMEA AB, SCA Munksund, Norrbottens Byggmästareförenings Fastighets AB, BILLERUDKORSNÄS, LKAB och StudentConsulting.

Norrbotniabanan AB bildades 2008 av Region Västerbotten, Region Norrbotten samt kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda.

Norrbotniabanan AB ger projektet en tydlig juridisk och organisatorisk plattform. Bolaget företräder och samordnar berörda kommuner och regioner i finansiella, formella samt övergripande frågor med regeringen, Trafikverket och EU.

KONTAKT

Norrbotniabanegruppen är den sammankallande parten till den regionala intressentgruppen
Med representanter från Piteå kommun, Boden kommun, Luleå kommun, Kalix kommun, Haparanda kommun, Region Norrbotten, Länsstyrelsen Norrbotten, Luleå Hamn, Trafikverket, Luleå tekniska universitet och Norrbottens Handelskammare.

info@norrbotniabanan.se

Elisabeth Sinclair
Projektledare, Norrbotniabanegruppen
+46(0)730-59 60 10

Eva Lundqvist
Kommunikatör, Norrbotniabanegruppen
+46(0)70-236 67 89

Till toppen