Pressrum2020-05-12T10:01:49+02:00

PRESSRUM

I vårt pressrum har vi samlat information som kan vara av intresse för dig som journalist. Pressmeddelanden, nyheter, talespersoner och filer för nedladdning. Vid användning av bilder och kartor, ange norrbotniabanan.se som källa om inget annat anges.

2020-06-26, Glädjande besked för Norrbotniabanan2020-07-14T12:22:00+02:00

Infrastrukturministern Tomas Eneroth säger i en intervju i Norrländska Socialdemokraten att Norrbotniabanan ska finnas med, i hela sin sträckning, i den kommande Nationella transportplanen. En plan som kan komma att spänna över tio eller sexton år.

– Bättre besked än detta kan man inte önska sig inför den stundande semestern säger Lorents Burman, ordförande för Norrbotniabanegruppen, och Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB.

Hela banan, Umeå-Luleå
– Dagens besked från infrastrukturministern har legat i luften och är en bekräftelse på att banan nu ska byggas i hela sin längd från Umeå till Luleå, säger Lorents Burman. I den nuvarande Nationella transportplanen, som gäller 2018-2029, finns Norrbotniabanans första etapp mellan Umeå och Skellefteå med samt hälften av finansieringen för etappen. Arbetet med den kommande Nationella transportplanen påbörjas nu och ska vara klar om cirka två år.
– Vi har inte tvekat om att projektet ska byggas i sin helhet och ministerns uttalande är ett viktigt besked, säger Gusten Granström. Allt annat skulle vara ett enormt resursslöseri på kompetens. Idag består Trafikverkets organisation, som genomför både planering och bygge, av cirka 100 personer och arbetet rullar för fullt.
– Det är verkligen en utmaning att hålla igång både planering och bygge samtidig, men enligt vår bedömning kommer bygget av Norrbotniabanan att ha stor betydelse för vår ekonomi efter pandemin, fortsätter Granström.

Diskussioner återstår
Flera diskussioner återstår varav tidplanen, för byggets genomförande, är en.
– Det är mycket viktigt att byggstarten för sträckan Dåva-Skellefteå kommer igång så fort som möjligt för att Norrbotniabanan ska stå färdig i sin helhet, i närtid till 2030, säger Granström. Det är stora investeringar som väntar fram till 2035 i Norrbotten och Västerbotten och en fungerande infrastruktur är ett viktigt verktyg för att dessa investeringar ska realiseras. Lågt räknat handlar det om investeringar i storleken 300 miljarder, avslutar Granström.

Kontaktpersoner
Lorents Burman, 070-665 57 85, Ordförande Norrbotniabanegruppen
Gusten Granström 070-665 57 85, Vd Norrbotniabanan AB
Elisabeth Sinclair, 0730-59 60 10, Projektledare Norrbotniabanegruppen

Pressbild, gruppfoto
Lorents Burman, ordförande Norrbotniabanegruppen, Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen, Hans Lindberg, ordförande Norrbotniabanan AB och Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB.
Länk till högupplöst bild
Foto: Jonas Westling

Pressbild, tåg
Länk till högupplöst bild
Foto: Patrick Degerman

2020-02-20, Norrbotniabanan – med sikte på Luleå2020-02-20T15:33:01+01:00

Regeringen meddelade idag, att man stöder en ansökan om medfinansiering för förberedande planering gällande Norrbotniabanans sträckning mellan Skellefteå och Luleå. Det innebär att ansökan kan skickas in till EU som lämnar besked senare i år om de beviljar den. Regeringens besked visar att man arbetar konkret med innehållet i Januariavtalet och att vi närmar oss en intensifiering av planeringsarbetet för Norrbotniabanan, säger Gusten Granström, Vd på Norrbotniabanan AB.

I regeringsöverenskommelsens punkt nummer 28 står att ”planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras”. I och med regeringens besked finns siktet inställt på Luleå och banans sträckning i sin helhet. Ansökan kommer att fokusera kring banans passage genom tätorterna Piteå och Luleå, vilket möjliggör att sträckningen än tillräckligt moget för att lyfta in i nästa Nationella transportplan.

Ännu återstår en beslutsinstans, men förutsättningarna ser väldigt goda ut att få projektet beviljat. Dagens besked, fortsätter Granström, visar tydligt att Norrbotniabanan är ett prioriterat projekt av regeringen.

Norrbotniabanan AB, Norrbotniabanegruppen och samtliga samarbetspartners gläds åt dagens beslut, avslutar Granström.

Kontaktperson Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85
Pressbild Länk till högupplöst bild
Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB. Foto: Patrick Degerman

Tågbilder2020-08-19T16:33:14+02:00
Tåg på landskapsbro
Denna bild är fri att använda vid kommunikation som rör Norrbotniabanan. Meddela oss i vilket sammanhang den används.

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst.

Tåg vid perrong
Denna bild är fri att använda vid kommunikation som rör Norrbotniabanan. Meddela oss i vilket sammanhang den används.

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst.

Tågresenärer på perrong
Denna bild är fri att använda vid kommunikation som rör Norrbotniabanan. Meddela oss i vilket sammanhang den används.

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst.

Tågresenärer på perrong
Denna bild är fri att använda vid kommunikation som rör Norrbotniabanan. Meddela oss i vilket sammanhang den används.

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst.

2019-10-24, Regeringen ser över länsstyrelsernas resursbehov vid stora infrastruktursatsningar.2019-10-24T16:52:19+02:00

– Vi har vid ett flertal tillfällen diskuterat med regeringen om Länsstyrelsens resursbrister gällande tillståndshandläggning för Norrbotniabanan, säger Gusten Granström Vd för Norrbotniabanan AB. Regeringens besked idag om att ge Trafikverket i uppdrag att analysera behovet av extra resurser till länsstyrelser vid omfattande infrastrukturinvesteringar är mycket glädjande, säger Granström.

 Länsstyrelsen i Västerbotten har länge signalerat att bristen på handläggare hotar att fördröja arbetet med Norrbotniabanan med fyra år. Idag kom regeringen med beskedet att man tar ett samlat grepp gällande länsstyrelsers resurser vid stora transportinfrastruktursatsningar.

– Vi gör den största järnvägssatsningen i modern tid. Då är det också viktigt att säkerställa att alla aktörer, till exempel länsstyrelserna, har förutsättningar att göra sin del av arbetet så effektivt som möjligt, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Trafikverket har därför fått i uppdrag av regeringen att:

  • analysera behovet av extra resurser till länsstyrelserna,
  • konsekvensbeskriva en långsiktigt hållbar modell för resurshantering för omfattande investeringsobjekt,
  • föreslå en budgetmässig hantering,
  • beskriva eventuella behov av bemyndiganden och författningsändringar

Det har funnits en stark ambition hos regeringen och övriga parter att lösa den här problematiken och det är extra glädjande att regeringen tar ett samlat grepp och generellt ser över länsstyrelsernas resursbehov vid omfattande transportinfrastrukturinvesteringar, säger Gusten Granström.

Den föreslagna modellen för resurshantering ska säkerställa myndigheternas nuvarande uppgifts- och ansvarsfördelning i den fysiska planeringsprocessen, liksom möjligheterna till ekonomisk styrning och uppföljning. Uppdraget ska redovisas senast den 28 maj 2020.

Parallellt med uppdraget från Infrastrukturdepartementet kommer regeringen (Finansdepartementet) ge länsstyrelserna i uppdrag att föreslå gemensamma arbetsmetoder för länsstyrelserna vid omfattande transport-infrastrukturinvesteringar. Syftet är att de ska verka för mer samverkan. Gemensamma metoder kan också bidra till ökad rättssäkerhet och ökad kvalitet för verksamheten.

– Vi känner en stor tillfredsställelse att regeringen nu startat upp ett konkret arbete, vilket gör att vi känner stort tillförsikt om att tidplanerna, i detta avseende, kommer att hålla, avslutar Gusten Granström, Vd på Norrbotniabanan AB.

Kontaktperson Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85

Pressbild Länk till högupplöst bild
Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB. Foto: Patrick Degerman

2019, Umeå Universitet, Cerum – Planering av godstransporter på regional nivå2019-09-23T16:43:23+02:00

Rapporten fokuserar på den kunskapsbrist som finns beträffande nuläget i det svenska godstransportnätverket på regional och lokal nivå. Det påverkar kommunikation och skapar osäkerhet i dialogen mellan aktörer inom transportplanering på regional och kommunal nivå. Som bakgrund diskuteras planeringsprocessen för godstransporternas infrastruktur inom Trafikverket.

Läs hela rapporten här:
2019-CERUM-planering-av-godstransporter

2019, Botniska korridoren – Framtida resande med tåg och flyg i norra Sverige2019-09-23T16:41:54+02:00

Samarbetet Botniska korridoren har låtit ÅF Infrastructure utreda effekten på flyg och tågmarknaden vid förbättrade restider i norra Sverige. Rapporten kommer fram till att mellan 850 000 och 1,2 miljoner flygresenärer kommer att flytta över till tåg med halverade restider. Det är i storleksordning med överflyttningen som kan väntas om Höghastighetsjärnvägen bli en realitet mellan Stockholm–Malmö och Stockholm–Göteborg.

Läs hela rapporten här:
2019-bk-framtida-resande-med-tag-och-flyg-190625

2019-08-27, Arbetet med Norrbotniabanan måste intensifieras i alla delar.2019-10-24T16:50:21+02:00

I dagarna har Norrbotniabanan AB skickat ett brev till regeringen med anledning av att Länsstyrelsen i Västerbotten flaggar om en resursbrist som riskerar att fördröja bygget av Norrbotniabanan med fyra år.

– Färdigställandet av Norrbotniabanan, i sin helhet till Luleå, är av fundamental betydelse för att regionen och Sverige ska kunna ta del av de satsningar som näringslivet, just nu, genomför i norr, säger Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB.

Regeringen har i samband med det s.k. januariavtalet fastslagit ”att det ska ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och att planeringen av Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras”. Ett mycket viktigt och glädjande besked från regeringens och övriga berörda partiers sida.

Med detta klarläggande följer också enligt vår uppfattning det självklara behovet av en revidering av den idag alltför utsträckta tidsplanen som den nationella transportplanen anger. Norrbotniabanan AB och Trafikverket arbetar också intensivt med att klarlägga vad en intensifiering praktiskt, organisatoriskt och ekonomiskt kommer att innebära. Detta arbete kommer att presenteras för näringsdepartementet under hösten.

Mot denna bakgrund är det med utomordentligt stor förvåning och bestörtning vi konstaterar att regeringens egen ”förlängda arm” i Västerbotten signalerar en resursbrist som riskerar att fördröja arbetet med storleksordningen 4 år. Självfallet en helt oacceptabel situation som skulle få förödande konsekvenser för projektet och i själva verket innebära den raka motsatsen till den intensifiering av pågående planeringsarbete som beslutats i januariavtalet.

Vi förutsätter och förväntar oss därför att regeringen och länsstyrelsen snarast genom konstruktiva överläggningar löser denna fundamentala fråga och därmed undanröjer den problematik och den mycket stora osäkerhet som skapats av den uppkomna situationen.

Det skulle kännas orimligt att regeringen själv genom sin egen företrädare, Länsstyrelsen i Västerbotten, annars riskerar att bli den som sätter stopp för sin egen mycket vällovliga och viktiga ambitionshöjning som anges i januariavtalet.

Kontaktpersoner
Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85
Hans Lindberg, Ordförande Norrbotniabanan AB, 070-589 01 66

Pressbild
Direktlänk till bild
Från vänster: Hans Lindberg, ordförande Norrbotniabanan AB och Gusten Granströn, vd Norrbotniabanan AB.

Engelska kartor2020-02-05T10:12:04+01:00

Samtliga kartor för nedladdning
NBB_Kartor_ENG_2020-01-28
Källa: norrbotniabanan.se

2014, Uppsala Universitet – Vem beslutar om den nationella infrastrukturen?2019-03-05T19:05:28+01:00

Ludvig Cronqvist vid Uppsala Universitet har skrivit denna uppsats som behandlar utformningen och utnyttjandet av samhällsekonomiska analyser vid nationell transportplanering i Sverige med järnvägsprojektet Norrbotniabanan som empiriskt exempel. Undersökningen som är baserad på både intervjuer med riksdagsledamöter och tjänstemän vid Trafikverket samt på litteratur, har för syfte att undersöka vilken roll samhällsekonomiska analyser har vid långsiktig infrastrukturplanering i Sverige.

2014
Vem beslutar om den nationella infrastrukturen?

2014, Kapacitetsåtgärd – Norrbotniabanan2019-04-29T16:33:55+02:00

På stambanan genom övre Norrland finns endast sju tåglägen kvar, räknat i båda riktningarna. 
Mer än 60 tåg kör idag hela sträckan mellan Luleå och Umeå, men till detta skall även läggas tåg som kör kortare sträckor vilket gör att det på vissa sträckor idag går över 100 tåg. Det blir en nödvändighet att Norrbotniabanan påbörjas snarast för att möta den trafikökning som kommer och för att mota en trafikinfarkt på Stambanan genom övre Norrland.

2014
Kapacitetsåtgärd – Norrbotniabanan 
Kapacitetsåtgärd – Norrbotniabanan (Presentation)

2011, 2014, Regionförstoringens inverkan på landets ekonomi och statens finanser2020-03-02T13:31:10+01:00

Exemplet Gävle–Luleå
Längs Norrlandskusten ger satsningar på persontågstrafik större funktionella arbetsmarknader, vilket i sin tur påverkar Sveriges och regionernas ekonomi. Om dagens tio lokala arbetsmarknader integreras till fyra större blir effekten ca 10 000 ytterligare sysselsatta i stråket, ca 4% högre produktivitet hos arbetskraften och sammantaget ca 40-50 miljarder ytterligare i skatteintäkter under en tjugoårsperiod.

2014
Regionförstoringens inverkan på landets ekonomi och statens finanser – Exemplet norra Sverige

2011
BK – Resources for Europe

 

Den 17 januari år 2011 inträffade en kraftig urspårning på Stambanan genom övre Norrland vid Grötingen, mellan Långsele och Bräcke i Jämtland. Urspårningen drabbade några av Sveriges största industri- och transportföretag. För IKEA, Volvo Lastvagnar, Boliden, Elektrokoppar, SSAB Tunnplåt, SCA, Smurfit Kappa kraftliner, Outokumpu, Green Cargo och Cargo-Net fick urspårningen stora konsekvenser. Enkelspårsprobelmatiken orskar inte bara förlorade intäkter, i detta fall 67 miljoner, utan också indirekta effekter såsom minskad tillförlitlighet till infrastruktur och logistisk kapacitet. Det är inte bra för näringslivet i norr.

2011
Avbrott för svenskt näringsliv

2009, Norrbotniabanan AB, affärsplan med bilagor2019-04-29T16:23:15+02:00
2010, Nationell godsstrategi2019-04-29T16:22:33+02:00

Bakom rapporten finns länsstyrelser, landsting och regioner i dem fem nordligaste länen inom ramen för utvecklingsprojektet Botniska korridoren. Denna rapport vill ta ett samlat grepp kring godstransporterna på järnväg, dess behov och utvecklingsmöjligheter. NGS – “En samlad nationell satsning för att öka kapaciteten på järnväg med 50 procent och halverad byggtid”

Nationell godsstrategi

2010, Råvaror och transporter i norra Europa2019-04-29T16:22:06+02:00

Uppdelning i tre delar har tagits fram av ÅF-Infrastruktur AB för Näringsdepartementet och Botniska korridoren. Norra Europa och Barentsregionen är ovanligt rik på naturtillgångar och råvaror och bidrar i betydande grad till EU:s råvaruförsörjning. Hållbar tillväxt baserad på tillgångarna i norra Europa fordrar stategiska åtgärder i transportsystemt.

Del 1 råvaror och transporter
Del 2 råvaror och transporter
Del 3 råvaror och transporter

2010, Supply of Raw materials, Transport Needs and Economic Potential in Northern Europe2019-04-29T16:21:36+02:00

Analysen har tagits fram av ÅF-Infrastruktur AB på uppdrag av Näringsdepartementet. Den presenterades under ett Barentsmöte med konkurrenskraftsministrarna som ägde rum i maj i Umeå samt vid transportministermötet i Haparanda i juni. Rapporten är uppdelad i fyra delar.

Del 1 Supply of Raw materials
Del 2 Supply of Raw materials
Del 3 Supply of Raw materials
Del 4 Supply of Raw materials

2007, 2010, Medfinansiering inför planeringsperioden 20102019-04-29T16:20:51+02:00

En kort sammanställning om kunskap om medfinansiering.

2010
Medfinansiering – PM 2010

2007
Norrbotniabanan – kompletterande faktaunderlag, maj 2007

2006, Resecentrumplanering för kustjärnvägen2019-04-29T16:19:51+02:00
2005, Godstrafikstudie Norrbotniabanan, slutrapport2019-04-29T16:18:04+02:00
EPS OCH PNG2019-04-29T16:10:09+02:00

Logotypen används gemensamt av Norrbotniabanegruppen och Norrbotniabanan AB.

Färg
Mörkblå: PMS, 7693C. CMYK, 100, 45, 0, 45
Ljusblå: PMS, 2925C. CMYK, 85, 20, 0, 0

Vit
Logotypen kan i vissa fall läggas mot bild eller mörk bakgrund.
I dessa fall ska den helvita varianten användas.

Frizon
Minsta tillåtna frizon Ett stående N under logotypen, samt ett liggande N på sidorna och ovanför.

 

Logo Norrbotniabanan
Färg
Logotyp för skärm (png)
Logotyp för tryck (eps)
Logo Norrbotniabanan
Vit
Logotyp för skärm (png)
Logotyp för tryck (eps)

 

 

Svenska kartor2019-12-13T10:42:29+01:00

Samtliga kartor för nedladdning
NBB_Kartor_SV_190307.pdf
Källa: norrbotniabanan.se

Podden2019-12-13T13:58:13+01:00
Norrbotniabanan
Från vänster:
Eva Lundqvist, kommunikatör Norrbotniabenegruppen, lokföraren (spelas av Olof Wretling) och Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabenegruppen.

Ladda ned högupplöst.

Gruppbilder2019-12-13T14:18:07+01:00
Elisabeth Sinclair och Gusten Granström
Från vänster:
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabenegruppen och Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB

Ladda ned högupplöst.

Lorents Burman, Elisabeth Sinclair, Hans Lindberg, Gusten Granström
Från vänster:
Lorents Burman, ordförande Norrbotniabanegruppen, Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen, Hans Lindberg, ordförande Norrbotniabanan AB och Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB.

Ladda ned högupplöst.

Elisabeth Sinclair och Gusten Granström
Från vänster:
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabenegruppen och Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB

Ladda ned högupplöst.

Hans Lindberg och Gusten Granström
Från vänster:
Hans Lindberg, ordförande Norrbotniabanan AB och Gusten Granströn, vd Norrbotniabanan AB.

Ladda ned högupplöst.

Porträtt2019-12-13T15:17:41+01:00
Elisabeth Sinclair
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst.

Elisabeth Sinclair
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst.

Elisabeth Sinclair
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst.

Elisabeth Sinclair
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst.

Gusten Granström
Gusten Granström,
vd Norrbotniabanan AB

Ladda ned högupplöst.

Gusten Granström
Gusten Granström,
vd Norrbotniabanan AB

Ladda ned högupplöst.

Peter Roslund
Peter Roslund, vice ordförande Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst.

Lorents Burman
Lorents Burman, ordförande Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst.

Eva Lundqvist
Eva Lundqvist, kommunikatör Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst.

2018-06-01, Regeringens besked – Klartecken för Norrbotniabanan.2019-03-19T08:07:50+01:00

Regeringen har fattat ett slutgiltigt beslut om den nationella transportplanen för de kommande tio åren. Det innebär att den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå byggs i ett svep.
– Vi är enormt glada för att bygget äntligen startar. Regeringen ska ha en stor eloge för sitt arbete. Det känns bra att de förstår vikten av att banan byggs, för hela Sverige, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen

I regeringens förslag föreslås att sträckan mellan Umeå och Dåva ska påbörjas 2018. Därefter fortsätter bygget från Dåva norrut mot Skellefteå så fort som det är möjligt. Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB, meddelar att beskedet om en utbyggnad i ett svep upp till Skellefteå är välkommet.

– Enormt glädjande. I förslaget från Trafikverket fanns en risk att projektet skulle stoppas i fyra år för att sedan göra en omstart av banbygget för fjärde gången i projektets historia. Det är nog ingen part intresserad av då det skulle vara ett enormt slöseri med resurser och pengar. Vi fortsätter nu att jobba med lösningar som underlättar för det fortsatta planeringsarbetet, säger Gusten Granström.

Stambanan genom övre Norrland är idag det enda elektrifierade enkelspåret mellan Umeå och Luleå. Här samsas både gods- och persontrafik och kapacitetsbristen är stor. Redan 2012 hade trafiken nått de nivåer som förutsågs år 2020 och i viss mån även prognosen för år 2030.

– För att Sverige ska kunna ta tillvara möjligheterna behövs Norrbotniabanan för att avlasta den överbokade och underdimensionerade stambanan. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga, inte enbart för de båda norra länen utan också för Sverige och EU, säger Lorents Burman.

Genom att fatta beslut om att Norrbotniabanans första etapp ska byggas påbörjas den största strukturella förändringen i norra Sverige på över 100 år. Banan kommer att ge både den svenska basindustrin och det svenska näringslivet i norra Sverige ännu bättre möjligheter att bibehålla och utveckla sin konkurrenskraft. Med utgångspunkt i övre Norrlands platsbundna resurser som mineraler, skog, natur, turism, energi, och rymd, underlättas utvecklingen av nya hållbara industriella lösningar som kan föras ut till en global marknad.

– Näringslivet har varit enormt tydliga i sitt budskap: vi behöver en kapacitetsökning i form av en modern kustjärnväg. Det är enormt viktigt på både kort och medellång sikt. På lite längre sikt behövs också en nordlig öst/västlig järnvägsförbindelse. Detta för att utvecklingen av en storskalig och miljövänlig basindustriutveckling i norra Norge, norra Sverige och norra Finland, ska kunna fortsätta utan hinder, säger Gusten Granström.

– Förståelsen för Norrbotniabanans betydelse växer. Ett kvitto på det är att regeringen begärt att EU ska arbeta för att förlänga en av de nio stomnätskorridorerna, Scanmed. Den slutar i dag i Stockholm men regeringen har begärt att den ska förlängas upp till Haparanda-Torneå och Narvik. Det kommer att påverka byggandet av Norrbotniabanan positivt, säger Lorents Burman.

– Nu fortsätter vi vårt informationsarbete för att hela banan till Luleå ska byggas. Vår största utmaning är den stora okunskapen om norra Sverige. Det är lättare att förstå de långa avstånden i norr när man vet att Norrbottens län är tio gånger större än Skånes län och att Västerbotten är lika stort som Danmark. Då är det självklart att knyta samman kustremsan mellan Umeå och Luleå, Sveriges tredje mest tätbefolkade region utanför storstäderna, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen.

Kontaktpersoner

Lorents Burman, Ordförande Norrbotniabanegruppen, 070-24 30 700
Peter Roslund, vice Ordförande Norrbotniabanegruppen, 070-577 10 68
Elisabeth Sinclair, Projektledare Norrbotniabanegruppen, 0730-59 60 10
Hans Lindberg, Ordförande Norrbotniabanan AB, 070-589 01 66
Gusten Granström, VD Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85

2018-04-18, Norrbotniabanan blir podd med stickspår av den allvetande lokföraren.2019-03-19T08:08:01+01:00

Den 18 april lanserar Norrbotniabanegruppen en egen poddradio under namnet ”En bana, tre spår”.

– Syftet med podden är att göra samtalet om Norrbotniabanan tillgängligt för fler och öka förståelsen än mer för att Norrbotniabanan måste byggas, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen. Med tanke på att det är ganska komplexa saker vi talar om är det tacksamt med den allvetande lokföraren som då och då reflekterar fritt över vårt samtal, säger Elisabeth.

Som projektledare för Norrbotniabanegruppen, en partipolitiskt obunden intressegrupp som arbetar med information kring bygget av Norrbotniabanan, får Elisabeth Sinclair ofta frågor från allmänheten om banan, när den ska byggas och varför den är viktig. Det fick henne att inse att det ibland är svårt för allmänheten att hänga med i alla turer kring det jättelika infrastrukturbygget.

– Lika viktigt som det är för oss att synas på partidagar är det att faktiskt att bemöta de frågor som allmänheten har. Eftersom det är val i höst blir det extra viktigt att ge människor både insikt i och kunskap om den här stora och komplexa frågan. Vi vill hjälpa människor göra sina val baserade på fakta och därför intensifierar vi vårt arbete på flera fronter, varav podden är en. Förhoppningsvis kan den bidra till insikt hos alla politiker och resultera i att Norrbotniabanan, som är viktig för hela Sverige, byggs i ett svep, säger Elisabeth Sinclair.

I podden förekommer korta inslag med den allvetande lokföraren som spelas av komikern Olof Wretling från Umeå.

– Det känns roligt att blanda samhällsinformation och humor på det sätt som vi gör i podden, säger Eva Lundqvist, kommunikatör i Norrbotniabanegruppen. Inte minst för att även vi som arbetar med samhällsfrågor behöver utveckla vårt sätt att kommunicera.

Varje poddavsnitt följs upp av ett bloggavsnitt där Elisabeth Sinclair och Eva Lundqvist går lite djupare och kompletterar med information som inte hinns med i podden.

– Vi har en hel del att prata om. På Norrbotniabanans kampanjsida www.byggnorrrbotniabanan.nu presenteras var våra partier står i frågan om Norrbotniabanan. Här kan man också läsa om hur de politiska turerna kring Norrbotniabanan har gått rent historiskt. Kampanjsidan finns tillgänglig under hela valåret och information fylls på successivt.

Det första avsnittet sänds den 18 april och finns tillgängligt på norrbotniabanan.se samt där poddradiosändningar hittas.

Norrbotniabanegruppen är en partipolitiskt obunden intressegrupp som arbetar för att hela Norrbotniabanan ska byggas – från Umeå i söder, via Robertsfors, Skellefteå och Piteå och hela vägen upp till Luleå.

Mer information

Elisabeth Sinclair, projektledare
Norrbotniabanegruppen
073-059 60 10

Eva Lundqvist, kommunikatör
Norrbotniabanegruppen
070-236 67 89

2018-03-21, Regeringen siktar på förlängning av stomnätskorridor. Kan betyda miljardstöd för utbyggnaden av järnvägen i norr.2019-03-19T08:08:10+01:00

Regeringen har idag begärt att EU-kommissionen ska förlänga en utav nio stomnätskorridorer i EU. Det kan innebära miljardstöd för utbyggnaden av den Botniska korridoren, inklusive Norrbotniabanan.

– Äntligen, det här var ett oerhört viktigt och glädjande besked, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen, som dagen till ära inte kunde tänka sig en bättre födelsedagspresent. Regeringens begäran till EU, fortsätter Burman, visar tydligt på viljan hos regeringen att färdigställa Norrbotniabanan.

Regeringens besked om en begäran om förlängning av stomnätskorridoren Scanmed, ”Scandinavian Mediterranean Corridor” som sträcker sig från Palermo i södra Italien och hela vägen genom Europa till norden där den förgrenar sig till Oslo, Stockholm och Helsingfors, visar på betydelsen av transporterna i den Botniska korridoren och öppnar möjligheter till miljardstöd för järnvägsbyggen längs Norrlandskusten.

Redan 2013 lyftes Botniska korridoren, inklusive Norrbotniabanan, in i det Europeiska stomnätet för järnväg och kunde därmed erhålla finansiering från EU för både planering och bygge. Utöver stomnätet för järnväg pekades också de nio stomnätskorridorerna ut. En förlängning av Scanmed innebär att hela Sverige finns med på den ”Europeiska kartan” och bildar en viktig länk till det europeiska Arktis.

Övre Norrland har ett transportsystem som behöver utvecklas inte minst med hänsyn till de stora godsvolymerna som fraktas från regionen. Korridorerna är viktiga för att utveckla ett robust och multimodalt transeuropeiskt transportsystem.

Övre Norrland har en lång tradition av gruv- och skogsbruk. De rika mineralerna och metallerna har spelat en viktig roll i den ekonomiska och sociala utvecklingen för Sverige. Norrbotten bidrar till 90 % av EU:s järnmalmsproduktion och tillsammans med Västerbotten också andra värdefulla mineraler och metaller samt skogsråvaror för framställning av t.ex. massa, papper och sågat trä och biomassa.

Med Norrbotniabanan kan norra Sverige fortsätta utvecklas till ett dynamiskt nav för framtidens näringsliv och bidra till en hållbar tillväxt både regionalt och nationellt. Den skulle öppna upp möjligheter för befintliga och nya företag och bidra till en ökad inflyttning till en landsända som av EU betecknats som en av Europas tryggaste och bästa platser att bo på.

 

Kontaktpersoner

Elisabeth Sinclair, 0730-59 60 10
Projektledare Norrbotniabanegruppen

Lorents Burman, 070-665 57 85
Ordförande Norrbotniabanegruppen

2017-08-31, Förslaget visar på stor förståelse för näringslivets behov av Norrbotniabanan.2019-03-19T08:08:20+01:00

Varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn söderut för vidareförädling. Malmen från Norrbotten har ett brytningsvärdet på 25 miljarder som vidareförädlas till 550 miljarder söderut i Sverige och ytterligare lika mycket till ute i Europa. Idag presenterades tjänstemannaförslaget till den Nationella transportplanen som ska gälla från 2018 till 2029. I förslaget finns bygget av Norrbotniabanans delsträcka mellan Umeå och Skellefteå med.

– Det här visar att man från utredningshåll har förstått hur viktig Norrbotniabanan är för näringslivet. En snabb byggstart av banan kommer att öka möjligheterna till tillväxt för några av Sveriges starkaste och mest framtidsorienterade företag. För oss finns det bara ett mål och det är att banan byggs i hela sin längd. Dagens förslag är en viktig milstolpe, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen.

– Vi känner oss trygga med de positiva signaler vi fått av statsministern och flera statsråd. Vi vet att de förstår vikten av banan, inte minst sedan företrädare för LKAB, SSAB, Sveaskog och Boliden tydligt beskrivit behovet av att bygga banan i sin fulla längd, säger Lorents Burman.

Arbetet med att knyta ihop norra Sverige med det europeiska stomnätet för järnväg har kommit en ordentlig bit på väg. Från norr är banan mellan Boden och Haparanda klar och från söder knyter Botniabanan ihop städerna längs norrlandskusten och upp till Umeå. Men en etapp återstår: den lucka på 27 mil mellan Umeå och Luleå, där merparten av industrierna och befolkningen finns, och som behöver fyllas för att knyta ihop norra Sverige med såväl Europa som Finland och Ryssland.

Det finns många goda och rent av självklara argument för att bygga Norrbotniabanan. Dess vikt för svensk basindustri är ett av de tyngre. 2014 gjorde industrin i Norrbotten investeringar motsvarande 32 950 SEK per person. Snittet för riket låg på 5725 SEK.

En betydande del av Sveriges produktiva skogsmark finns dessutom i norra Sverige. I övergången till bioekonomi kommer denna skog att spela en stor roll för Sverige och världen, vilket också kommer att öka behovet av moderna järnvägstransporter.

– Det är siffror att vara stolt över. Men näringslivet i norr behöver expansionsutrymme. Den befintliga järnvägen är överfull, vilket drabbar även mindre företag som inte ens får plats på banan. Det här är ett problem som får konsekvenser inte bara för regionen utan i förlängningen för hela Sverige eftersom vi på sikt får svårt att klara den internationella konkurrensen, säger Lorents Burman.

Just kompetensförsörjningen är en annan viktig aspekt. Människor i Norr- och Västerbotten arbets- och studiependlar kortare sträckor än människor i övriga landet på grund av de långa avstånden. De båda länen har starka näringsliv, tre universitet och lägre arbetslöshet än riket i övrigt. Att knyta ihop orterna mellan Umeå och Luleå med Norrbotniabanan skulle råda bot på problemen med kompetensförsörjning.

– Vi kan ta batterifabriken Northvolt som ett exempel. Deras intresse för en etablering i Skellefteå visar vilken attraktiv region det här är. Det är självklart att en välfungerande och modern järnväg skulle öka attraktionskraften ytterligare, säger Lorents Burman.

 

Norrbotniabanegruppen
Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen, 070-24 30 700
Peter Roslund, vice ordförande i Norrbotniabanegruppen, 070-577 10 68
Elisabeth Sinclair, projektledare i Norrbotniabanegruppen, 0730-59 60 10

Norrbotniabanan AB
Gusten Granström, VD i Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85
Hans Lindberg, ordförande i Norrbotniabanan AB, 070-589 01 66

2016-10-11, Allt talar för Norrbotniabanan.2019-03-19T08:08:29+01:00

Regeringen föreslår i infrastrukturpropositionen att de ekonomiska ramarna för nästa planperioden ska öka kraftigt för att bygga Sverige starkt och hållbart för framtiden. Bland annat krävs nyinvesteringar för att Sverige ska vara fortsatt konkurrenskraftigt, minska godstrafiken på våra vägar, arbetspendling ska fungera och fö