Pressrum2020-05-12T10:01:49+02:00

PRESSRUM

I vårt pressrum har vi samlat information som kan vara av intresse för dig som journalist. Pressmeddelanden, nyheter, talespersoner och filer för nedladdning. Vid användning av bilder och kartor, ange norrbotniabanan.se som källa om inget annat anges.

2020-06-26, Glädjande besked för Norrbotniabanan2020-07-14T12:22:00+02:00

Infrastrukturministern Tomas Eneroth säger i en intervju i Norrländska Socialdemokraten att Norrbotniabanan ska finnas med, i hela sin sträckning, i den kommande Nationella transportplanen. En plan som kan komma att spänna över tio eller sexton år.

– Bättre besked än detta kan man inte önska sig inför den stundande semestern säger Lorents Burman, ordförande för Norrbotniabanegruppen, och Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB.

Hela banan, Umeå-Luleå
– Dagens besked från infrastrukturministern har legat i luften och är en bekräftelse på att banan nu ska byggas i hela sin längd från Umeå till Luleå, säger Lorents Burman. I den nuvarande Nationella transportplanen, som gäller 2018-2029, finns Norrbotniabanans första etapp mellan Umeå och Skellefteå med samt hälften av finansieringen för etappen. Arbetet med den kommande Nationella transportplanen påbörjas nu och ska vara klar om cirka två år.
– Vi har inte tvekat om att projektet ska byggas i sin helhet och ministerns uttalande är ett viktigt besked, säger Gusten Granström. Allt annat skulle vara ett enormt resursslöseri på kompetens. Idag består Trafikverkets organisation, som genomför både planering och bygge, av cirka 100 personer och arbetet rullar för fullt.
– Det är verkligen en utmaning att hålla igång både planering och bygge samtidig, men enligt vår bedömning kommer bygget av Norrbotniabanan att ha stor betydelse för vår ekonomi efter pandemin, fortsätter Granström.

Diskussioner återstår
Flera diskussioner återstår varav tidplanen, för byggets genomförande, är en.
– Det är mycket viktigt att byggstarten för sträckan Dåva-Skellefteå kommer igång så fort som möjligt för att Norrbotniabanan ska stå färdig i sin helhet, i närtid till 2030, säger Granström. Det är stora investeringar som väntar fram till 2035 i Norrbotten och Västerbotten och en fungerande infrastruktur är ett viktigt verktyg för att dessa investeringar ska realiseras. Lågt räknat handlar det om investeringar i storleken 300 miljarder, avslutar Granström.

Kontaktpersoner
Lorents Burman, 070-665 57 85, Ordförande Norrbotniabanegruppen
Gusten Granström 070-665 57 85, Vd Norrbotniabanan AB
Elisabeth Sinclair, 0730-59 60 10, Projektledare Norrbotniabanegruppen

Pressbild, gruppfoto
Lorents Burman, ordförande Norrbotniabanegruppen, Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen, Hans Lindberg, ordförande Norrbotniabanan AB och Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB.
Länk till högupplöst bild
Foto: Jonas Westling

Pressbild, tåg
Länk till högupplöst bild
Foto: Patrick Degerman

2020-02-20, Norrbotniabanan – med sikte på Luleå2020-02-20T15:33:01+01:00

Regeringen meddelade idag, att man stöder en ansökan om medfinansiering för förberedande planering gällande Norrbotniabanans sträckning mellan Skellefteå och Luleå. Det innebär att ansökan kan skickas in till EU som lämnar besked senare i år om de beviljar den. Regeringens besked visar att man arbetar konkret med innehållet i Januariavtalet och att vi närmar oss en intensifiering av planeringsarbetet för Norrbotniabanan, säger Gusten Granström, Vd på Norrbotniabanan AB.

I regeringsöverenskommelsens punkt nummer 28 står att ”planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras”. I och med regeringens besked finns siktet inställt på Luleå och banans sträckning i sin helhet. Ansökan kommer att fokusera kring banans passage genom tätorterna Piteå och Luleå, vilket möjliggör att sträckningen än tillräckligt moget för att lyfta in i nästa Nationella transportplan.

Ännu återstår en beslutsinstans, men förutsättningarna ser väldigt goda ut att få projektet beviljat. Dagens besked, fortsätter Granström, visar tydligt att Norrbotniabanan är ett prioriterat projekt av regeringen.

Norrbotniabanan AB, Norrbotniabanegruppen och samtliga samarbetspartners gläds åt dagens beslut, avslutar Granström.

Kontaktperson Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85
Pressbild Länk till högupplöst bild
Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB. Foto: Patrick Degerman

Tågbilder2020-08-19T16:33:14+02:00
Tåg på landskapsbro
Denna bild är fri att använda vid kommunikation som rör Norrbotniabanan. Meddela oss i vilket sammanhang den används.

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst.

Tåg vid perrong
Denna bild är fri att använda vid kommunikation som rör Norrbotniabanan. Meddela oss i vilket sammanhang den används.

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst.

Tågresenärer på perrong
Denna bild är fri att använda vid kommunikation som rör Norrbotniabanan. Meddela oss i vilket sammanhang den används.

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst.

Tågresenärer på perrong
Denna bild är fri att använda vid kommunikation som rör Norrbotniabanan. Meddela oss i vilket sammanhang den används.

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst.

2019-10-24, Regeringen ser över länsstyrelsernas resursbehov vid stora infrastruktursatsningar.2019-10-24T16:52:19+02:00

– Vi har vid ett flertal tillfällen diskuterat med regeringen om Länsstyrelsens resursbrister gällande tillståndshandläggning för Norrbotniabanan, säger Gusten Granström Vd för Norrbotniabanan AB. Regeringens besked idag om att ge Trafikverket i uppdrag att analysera behovet av extra resurser till länsstyrelser vid omfattande infrastrukturinvesteringar är mycket glädjande, säger Granström.

 Länsstyrelsen i Västerbotten har länge signalerat att bristen på handläggare hotar att fördröja arbetet med Norrbotniabanan med fyra år. Idag kom regeringen med beskedet att man tar ett samlat grepp gällande länsstyrelsers resurser vid stora transportinfrastruktursatsningar.

– Vi gör den största järnvägssatsningen i modern tid. Då är det också viktigt att säkerställa att alla aktörer, till exempel länsstyrelserna, har förutsättningar att göra sin del av arbetet så effektivt som möjligt, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Trafikverket har därför fått i uppdrag av regeringen att:

  • analysera behovet av extra resurser till länsstyrelserna,
  • konsekvensbeskriva en långsiktigt hållbar modell för resurshantering för omfattande investeringsobjekt,
  • föreslå en budgetmässig hantering,
  • beskriva eventuella behov av bemyndiganden och författningsändringar

Det har funnits en stark ambition hos regeringen och övriga parter att lösa den här problematiken och det är extra glädjande att regeringen tar ett samlat grepp och generellt ser över länsstyrelsernas resursbehov vid omfattande transportinfrastrukturinvesteringar, säger Gusten Granström.

Den föreslagna modellen för resurshantering ska säkerställa myndigheternas nuvarande uppgifts- och ansvarsfördelning i den fysiska planeringsprocessen, liksom möjligheterna till ekonomisk styrning och uppföljning. Uppdraget ska redovisas senast den 28 maj 2020.

Parallellt med uppdraget från Infrastrukturdepartementet kommer regeringen (Finansdepartementet) ge länsstyrelserna i uppdrag att föreslå gemensamma arbetsmetoder för länsstyrelserna vid omfattande transport-infrastrukturinvesteringar. Syftet är att de ska verka för mer samverkan. Gemensamma metoder kan också bidra till ökad rättssäkerhet och ökad kvalitet för verksamheten.

– Vi känner en stor tillfredsställelse att regeringen nu startat upp ett konkret arbete, vilket gör att vi känner stort tillförsikt om att tidplanerna, i detta avseende, kommer att hålla, avslutar Gusten Granström, Vd på Norrbotniabanan AB.

Kontaktperson Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85

Pressbild Länk till högupplöst bild
Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB. Foto: Patrick Degerman

2019, Umeå Universitet, Cerum – Planering av godstransporter på regional nivå2019-09-23T16:43:23+02:00

Rapporten fokuserar på den kunskapsbrist som finns beträffande nuläget i det svenska godstransportnätverket på regional och lokal nivå. Det påverkar kommunikation och skapar osäkerhet i dialogen mellan aktörer inom transportplanering på regional och kommunal nivå. Som bakgrund diskuteras planeringsprocessen för godstransporternas infrastruktur inom Trafikverket.

Läs hela rapporten här:
2019-CERUM-planering-av-godstransporter

2019, Botniska korridoren – Framtida resande med tåg och flyg i norra Sverige2019-09-23T16:41:54+02:00

Samarbetet Botniska korridoren har låtit ÅF Infrastructure utreda effekten på flyg och tågmarknaden vid förbättrade restider i norra Sverige. Rapporten kommer fram till att mellan 850 000 och 1,2 miljoner flygresenärer kommer att flytta över till tåg med halverade restider. Det är i storleksordning med överflyttningen som kan väntas om Höghastighetsjärnvägen bli en realitet mellan Stockholm–Malmö och Stockholm–Göteborg.

Läs hela rapporten här:
2019-bk-framtida-resande-med-tag-och-flyg-190625

2019-08-27, Arbetet med Norrbotniabanan måste intensifieras i alla delar.2019-10-24T16:50:21+02:00

I dagarna har Norrbotniabanan AB skickat ett brev till regeringen med anledning av att Länsstyrelsen i Västerbotten flaggar om en resursbrist som riskerar att fördröja bygget av Norrbotniabanan med fyra år.

– Färdigställandet av Norrbotniabanan, i sin helhet till Luleå, är av fundamental betydelse för att regionen och Sverige ska kunna ta del av de satsningar som näringslivet, just nu, genomför i norr, säger Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB.

Regeringen har i samband med det s.k. januariavtalet fastslagit ”att det ska ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och att planeringen av Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras”. Ett mycket viktigt och glädjande besked från regeringens och övriga berörda partiers sida.

Med detta klarläggande följer också enligt vår uppfattning det självklara behovet av en revidering av den idag alltför utsträckta tidsplanen som den nationella transportplanen anger. Norrbotniabanan AB och Trafikverket arbetar också intensivt med att klarlägga vad en intensifiering praktiskt, organisatoriskt och ekonomiskt kommer att innebära. Detta arbete kommer att presenteras för näringsdepartementet under hösten.

Mot denna bakgrund är det med utomordentligt stor förvåning och bestörtning vi konstaterar att regeringens egen ”förlängda arm” i Västerbotten signalerar en resursbrist som riskerar att fördröja arbetet med storleksordningen 4 år. Självfallet en helt oacceptabel situation som skulle få förödande konsekvenser för projektet och i själva verket innebära den raka motsatsen till den intensifiering av pågående planeringsarbete som beslutats i januariavtalet.

Vi förutsätter och förväntar oss därför att regeringen och länsstyrelsen snarast genom konstruktiva överläggningar löser denna fundamentala fråga och därmed undanröjer den problematik och den mycket stora osäkerhet som skapats av den uppkomna situationen.

Det skulle kännas orimligt att regeringen själv genom sin egen företrädare, Länsstyrelsen i Västerbotten, annars riskerar att bli den som sätter stopp för sin egen mycket vällovliga och viktiga ambitionshöjning som anges i januariavtalet.

Kontaktpersoner
Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85
Hans Lindberg, Ordförande Norrbotniabanan AB, 070-589 01 66

Pressbild
Direktlänk till bild
Från vänster: Hans Lindberg, ordförande Norrbotniabanan AB och Gusten Granströn, vd Norrbotniabanan AB.

Engelska kartor2020-02-05T10:12:04+01:00

Samtliga kartor för nedladdning
NBB_Kartor_ENG_2020-01-28
Källa: norrbotniabanan.se

2014, Uppsala Universitet – Vem beslutar om den nationella infrastrukturen?2019-03-05T19:05:28+01:00

Ludvig Cronqvist vid Uppsala Universitet har skrivit denna uppsats som behandlar utformningen och utnyttjandet av samhällsekonomiska analyser vid nationell transportplanering i Sverige med järnvägsprojektet Norrbotniabanan som empiriskt exempel. Undersökningen som är baserad på både intervjuer med riksdagsledamöter och tjänstemän vid Trafikverket samt på litteratur, har för syfte att undersöka vilken roll samhällsekonomiska analyser har vid långsiktig infrastrukturplanering i Sverige.

2014
Vem beslutar om den nationella infrastrukturen?

2014, Kapacitetsåtgärd – Norrbotniabanan2019-04-29T16:33:55+02:00

På stambanan genom övre Norrland finns endast sju tåglägen kvar, räknat i båda riktningarna. 
Mer än 60 tåg kör idag hela sträckan mellan Luleå och Umeå, men till detta skall även läggas tåg som kör kortare sträckor vilket gör att det på vissa sträckor idag går över 100 tåg. Det blir en nödvändighet att Norrbotniabanan påbörjas snarast för att möta den trafikökning som kommer och för att mota en trafikinfarkt på Stambanan genom övre Norrland.

2014
Kapacitetsåtgärd – Norrbotniabanan 
Kapacitetsåtgärd – Norrbotniabanan (Presentation)

2011, 2014, Regionförstoringens inverkan på landets ekonomi och statens finanser2020-03-02T13:31:10+01:00

Exemplet Gävle–Luleå
Längs Norrlandskusten ger satsningar på persontågstrafik större funktionella arbetsmarknader, vilket i sin tur påverkar Sveriges och regionernas ekonomi. Om dagens tio lokala arbetsmarknader integreras till fyra större blir effekten ca 10 000 ytterligare sysselsatta i stråket, ca 4% högre produktivitet hos arbetskraften och sammantaget ca 40-50 miljarder ytterligare i skatteintäkter under en tjugoårsperiod.

2014
Regionförstoringens inverkan på landets ekonomi och statens finanser – Exemplet norra Sverige

2011
BK – Resources for Europe

 

Den 17 januari år 2011 inträffade en kraftig urspårning på Stambanan genom övre Norrland vid Grötingen, mellan Långsele och Bräcke i Jämtland. Urspårningen drabbade några av Sveriges största industri- och transportföretag. För IKEA, Volvo Lastvagnar, Boliden, Elektrokoppar, SSAB Tunnplåt, SCA, Smurfit Kappa kraftliner, Outokumpu, Green Cargo och Cargo-Net fick urspårningen stora konsekvenser. Enkelspårsprobelmatiken orskar inte bara förlorade intäkter, i detta fall 67 miljoner, utan också indirekta effekter såsom minskad tillförlitlighet till infrastruktur och logistisk kapacitet. Det är inte bra för näringslivet i norr.

2011
Avbrott för svenskt näringsliv

2009, Norrbotniabanan AB, affärsplan med bilagor2019-04-29T16:23:15+02:00
2010, Nationell godsstrategi2019-04-29T16:22:33+02:00

Bakom rapporten finns länsstyrelser, landsting och regioner i dem fem nordligaste länen inom ramen för utvecklingsprojektet Botniska korridoren. Denna rapport vill ta ett samlat grepp kring godstransporterna på järnväg, dess behov och utvecklingsmöjligheter. NGS – “En samlad nationell satsning för att öka kapaciteten på järnväg med 50 procent och halverad byggtid”

Nationell godsstrategi

2010, Råvaror och transporter i norra Europa2019-04-29T16:22:06+02:00

Uppdelning i tre delar har tagits fram av ÅF-Infrastruktur AB för Näringsdepartementet och Botniska korridoren. Norra Europa och Barentsregionen är ovanligt rik på naturtillgångar och råvaror och bidrar i betydande grad till EU:s råvaruförsörjning. Hållbar tillväxt baserad på tillgångarna i norra Europa fordrar stategiska åtgärder i transportsystemt.

Del 1 råvaror och transporter
Del 2 råvaror och transporter
Del 3 råvaror och transporter

2010, Supply of Raw materials, Transport Needs and Economic Potential in Northern Europe2019-04-29T16:21:36+02:00

Analysen har tagits fram av ÅF-Infrastruktur AB på uppdrag av Näringsdepartementet. Den presenterades under ett Barentsmöte med konkurrenskraftsministrarna som ägde rum i maj i Umeå samt vid transportministermötet i Haparanda i juni. Rapporten är uppdelad i fyra delar.

Del 1 Supply of Raw materials
Del 2 Supply of Raw materials
Del 3 Supply of Raw materials
Del 4 Supply of Raw materials

2007, 2010, Medfinansiering inför planeringsperioden 20102019-04-29T16:20:51+02:00

En kort sammanställning om kunskap om medfinansiering.

2010
Medfinansiering – PM 2010

2007
Norrbotniabanan – kompletterande faktaunderlag, maj 2007

2006, Resecentrumplanering för kustjärnvägen2019-04-29T16:19:51+02:00
2005, Godstrafikstudie Norrbotniabanan, slutrapport2019-04-29T16:18:04+02:00
EPS OCH PNG2019-04-29T16:10:09+02:00

Logotypen används gemensamt av Norrbotniabanegruppen och Norrbotniabanan AB.

Färg
Mörkblå: PMS, 7693C. CMYK, 100, 45, 0, 45
Ljusblå: PMS, 2925C. CMYK, 85, 20, 0, 0

Vit
Logotypen kan i vissa fall läggas mot bild eller mörk bakgrund.
I dessa fall ska den helvita varianten användas.

Frizon
Minsta tillåtna frizon Ett stående N under logotypen, samt ett liggande N på sidorna och ovanför.

 

Logo Norrbotniabanan
Färg
Logotyp för skärm (png)
Logotyp för tryck (eps)
Logo Norrbotniabanan
Vit
Logotyp för skärm (png)
Logotyp för tryck (eps)

 

 

Svenska kartor2019-12-13T10:42:29+01:00

Samtliga kartor för nedladdning
NBB_Kartor_SV_190307.pdf
Källa: norrbotniabanan.se

Podden2019-12-13T13:58:13+01:00
Norrbotniabanan
Från vänster:
Eva Lundqvist, kommunikatör Norrbotniabenegruppen, lokföraren (spelas av Olof Wretling) och Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabenegruppen.

Ladda ned högupplöst.

Gruppbilder2019-12-13T14:18:07+01:00
Elisabeth Sinclair och Gusten Granström
Från vänster:
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabenegruppen och Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB

Ladda ned högupplöst.

Lorents Burman, Elisabeth Sinclair, Hans Lindberg, Gusten Granström
Från vänster:
Lorents Burman, ordförande Norrbotniabanegruppen, Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen, Hans Lindberg, ordförande Norrbotniabanan AB och Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB.

Ladda ned högupplöst.

Elisabeth Sinclair och Gusten Granström
Från vänster:
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabenegruppen och Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB

Ladda ned högupplöst.

Hans Lindberg och Gusten Granström
Från vänster:
Hans Lindberg, ordförande Norrbotniabanan AB och Gusten Granströn, vd Norrbotniabanan AB.

Ladda ned högupplöst.

Porträtt2019-12-13T15:17:41+01:00
Elisabeth Sinclair
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst.

Elisabeth Sinclair
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst.

Elisabeth Sinclair
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst.

Elisabeth Sinclair
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst.

Gusten Granström
Gusten Granström,
vd Norrbotniabanan AB

Ladda ned högupplöst.

Gusten Granström
Gusten Granström,
vd Norrbotniabanan AB

Ladda ned högupplöst.

Peter Roslund
Peter Roslund, vice ordförande Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst.

Lorents Burman
Lorents Burman, ordförande Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst.

Eva Lundqvist
Eva Lundqvist, kommunikatör Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst.

2018-06-01, Regeringens besked – Klartecken för Norrbotniabanan.2019-03-19T08:07:50+01:00

Regeringen har fattat ett slutgiltigt beslut om den nationella transportplanen för de kommande tio åren. Det innebär att den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå byggs i ett svep.
– Vi är enormt glada för att bygget äntligen startar. Regeringen ska ha en stor eloge för sitt arbete. Det känns bra att de förstår vikten av att banan byggs, för hela Sverige, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen

I regeringens förslag föreslås att sträckan mellan Umeå och Dåva ska påbörjas 2018. Därefter fortsätter bygget från Dåva norrut mot Skellefteå så fort som det är möjligt. Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB, meddelar att beskedet om en utbyggnad i ett svep upp till Skellefteå är välkommet.

– Enormt glädjande. I förslaget från Trafikverket fanns en risk att projektet skulle stoppas i fyra år för att sedan göra en omstart av banbygget för fjärde gången i projektets historia. Det är nog ingen part intresserad av då det skulle vara ett enormt slöseri med resurser och pengar. Vi fortsätter nu att jobba med lösningar som underlättar för det fortsatta planeringsarbetet, säger Gusten Granström.

Stambanan genom övre Norrland är idag det enda elektrifierade enkelspåret mellan Umeå och Luleå. Här samsas både gods- och persontrafik och kapacitetsbristen är stor. Redan 2012 hade trafiken nått de nivåer som förutsågs år 2020 och i viss mån även prognosen för år 2030.

– För att Sverige ska kunna ta tillvara möjligheterna behövs Norrbotniabanan för att avlasta den överbokade och underdimensionerade stambanan. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga, inte enbart för de båda norra länen utan också för Sverige och EU, säger Lorents Burman.

Genom att fatta beslut om att Norrbotniabanans första etapp ska byggas påbörjas den största strukturella förändringen i norra Sverige på över 100 år. Banan kommer att ge både den svenska basindustrin och det svenska näringslivet i norra Sverige ännu bättre möjligheter att bibehålla och utveckla sin konkurrenskraft. Med utgångspunkt i övre Norrlands platsbundna resurser som mineraler, skog, natur, turism, energi, och rymd, underlättas utvecklingen av nya hållbara industriella lösningar som kan föras ut till en global marknad.

– Näringslivet har varit enormt tydliga i sitt budskap: vi behöver en kapacitetsökning i form av en modern kustjärnväg. Det är enormt viktigt på både kort och medellång sikt. På lite längre sikt behövs också en nordlig öst/västlig järnvägsförbindelse. Detta för att utvecklingen av en storskalig och miljövänlig basindustriutveckling i norra Norge, norra Sverige och norra Finland, ska kunna fortsätta utan hinder, säger Gusten Granström.

– Förståelsen för Norrbotniabanans betydelse växer. Ett kvitto på det är att regeringen begärt att EU ska arbeta för att förlänga en av de nio stomnätskorridorerna, Scanmed. Den slutar i dag i Stockholm men regeringen har begärt att den ska förlängas upp till Haparanda-Torneå och Narvik. Det kommer att påverka byggandet av Norrbotniabanan positivt, säger Lorents Burman.

– Nu fortsätter vi vårt informationsarbete för att hela banan till Luleå ska byggas. Vår största utmaning är den stora okunskapen om norra Sverige. Det är lättare att förstå de långa avstånden i norr när man vet att Norrbottens län är tio gånger större än Skånes län och att Västerbotten är lika stort som Danmark. Då är det självklart att knyta samman kustremsan mellan Umeå och Luleå, Sveriges tredje mest tätbefolkade region utanför storstäderna, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen.

Kontaktpersoner

Lorents Burman, Ordförande Norrbotniabanegruppen, 070-24 30 700
Peter Roslund, vice Ordförande Norrbotniabanegruppen, 070-577 10 68
Elisabeth Sinclair, Projektledare Norrbotniabanegruppen, 0730-59 60 10
Hans Lindberg, Ordförande Norrbotniabanan AB, 070-589 01 66
Gusten Granström, VD Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85

2018-04-18, Norrbotniabanan blir podd med stickspår av den allvetan