Pressrum2020-05-12T10:01:49+02:00

PRESSRUM

I vårt pressrum har vi samlat information som kan vara av intresse för dig som journalist. Pressmeddelanden, nyheter, talespersoner och filer för nedladdning. Vid användning av bilder och kartor, ange norrbotniabanan.se som källa om inget annat anges.

2021-07-28, Grönt ljus för hela Norrbotniabanan!2021-07-28T13:05:49+02:00

Regeringen fattar beslut om att planeringen för Norrbotniabanans etapp mellan Skellefteå–Luleå ska påbörjas direkt och att byggstarten ska skrivas in i den kommande infrastrukturplanen.
– Norrbotniabanan är så otroligt viktig, inte bara för norra Sverige, utan för hela Sverige. Det är en nationell angelägenhet och en prioritering för den här regeringen, sa infrastrukturminister Tomas Eneroth under presskonferensen.
– Vi är oerhört tacksamma för beskedet säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen. Det här ger kommuner och regioner i norr råg i ryggen i det fortsatta arbetet med att stötta näringslivets gigantiska satsningar i Norrbotten och Västerbotten.

Regeringen ger nu ett förtydligande direktiv till Trafikverket om att planeringen mellan Skellefteå och Luleå ska påbörjas direkt och att en byggstart ska inkluderas i den kommande infrastrukturplanen som beslutas till våren. Dagens beslut innebär också att Trafikverket kan säkra sin kompetens i projektet redan nu när planeringen mellan Umeå och Skellefteå närmar sig slutet.
– Ett projekt som inte nämns i den kommande infrastrukturplanen kan heller inte planeras och byggas, säger Lorents Burman ordförande i Norrbotniabanegruppen. I och med dagens besked är planeringen och byggstart säkrad till Luleå och därmed en viktig signal till näringslivet som investerar hisnande summor i både Norrbotten och Västerbotten, säger Burman och fortsätter, Norrbotniabanan byggs för att binda ihop befintliga större städer i ett väldigt befolkningstätt stråk. Allt för att skapa en robustare infrastruktur för att klara kompetensförsörjningen i norr och de ökande godstransporterna, inte minst nu med tanke på näringslivets enorma satsningar.

Riksdagen röstade tidigare i vår igenom de ekonomiska ramarna för den kommande tioåriga infrastrukturplanen som beslutas våren 2022. Strax före midsommar skickade regeringen ett direktiv till Trafikverket om att upprätta ett utkast på ny infrastrukturplan där det stod att ”Det ska ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.” samt att ”Utbyggnad av den därefter kvarvarande delen Skellefteå–Luleå bör påbörjas inom planperioden.” Nu förtydligar regeringen direktivet med att planeringen norrut ska fortsätta direkt.

– Med dagens besked kan vi konstatera att vi passerat punkten för ”no return”, säger Gusten Granström, Vd för Norrbotniabanan AB. Tillsammans med de tidigare beskeden från EU om förlängningen av stomnätskorridoren ScanMed samt beslutet om att medfinansiera projekteringen på sträckan YtterbynGrandbodarna, även om det är en mindre summa, har EU tagit ett fast grepp om sitt stöd för genomförandet av Norrbotniabanan. Sammantaget kan projektet rulla vidare med hög hastighet framåt, och kan äntligen färdigställas i närtid till 2030, avslutar Granström.

Länk till regeringens pressträff

Kontaktpersoner
Lorents Burman, 070-243 07 00
Ordförande Norrbotniabanegruppen

Gusten Granström, 070-665 57 85
Vd Norrbotniabanan AB

Elisabeth Sinclair, 0730-59 60 10
Projektledare Norrbotniabanegruppen

Porträttbilder finns på denna sida.

Pressbilder

Grönt ljus för hela Norrbotniabanan!
Ladda ned högupplöst karta

Klartecken idag från regeringen. Norrbotniabanan byggs i sin helhet! 

Ladda ned högupplöst bild
Foto: Patrick Degerman

2021-07-15, EU stärker fortsatt bygge av Norrbotniabanan2021-07-15T15:19:14+02:00

EU stärker fortsatt bygge av Norrbotniabanan, medfinansierar sträckan Ytterbyn–Grandbodarna

Nu står det klart att EU medfinansierar detaljprojektering och fältundersökningar inför den kommande byggnationen av järnvägen på sträckan mellan Ytterbyn och Grandbodarna, som är den längsta järnvägsplanen genom Skellefteå kommun.
– Det är ett mycket glädjande besked, säger Lorents Burman Norrbotniabanegruppens ordförande och fortsätter, det förstärker det pågående bygget norrut, ett arbete som inte får avstanna förrän det når Luleå. Start för aktiviteterna är den 22 mars i år och planerat avslut är den 1 juli 2024. Budgeten för ansökan uppgår till 14 915 000 euro varav 7 457 500 euro i bidrag.

Samtliga fem ansökningar beviljades
Det är Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) som i våras utlyste en möjlighet att ansöka om medel för infrastrukturprojekt som syftar till att bland annat avlägsna flaskhalsar, förbättra möjligheter att flytta över gods till järnväg och överbrygga så kallade ”missing links” i transportsystem. Utlysningen riktade sig till arbeten med att ta fram studier och tekniska underlag.

Trafikverket ansökte då för detaljprojektering och fältundersökningar för bygget av Norrbotniabanan mellan YtterbynGrandbodarna som utgör ca 30 km ny järnväg. Trafikverkets ansökan tillstyrkes av regeringen tillsammans med fem andra järnvägsobjekt däribland delsträcka på Nya Ostkustbanan och muddring för Malmporten i Luleå hamn. Idag meddelas att samtliga fem ansökningar tillstyrktes.
Länk till regeringens pressmeddelande

Stärker fortsatt bygge
Bygget av Norrbotniabanan pågår för fullt. Allt sedan EU beviljade medfinansiering för planeringen gällande sträckan Umeå–Skellefteå 2015 har Trafikverket arbetat med planering och lagstadgade samråd. Arbetet har genomförts i ett mycket högt tempo med prioritering för sträckan UmeåDåva som övergick till faktiskt bygge 2018 då Statsminister Stefan Löfven tog det första spadtaget. Planeringen för resterande sträcka upp till Skellefteå närmar sig slutet och EUs beviljade medfinansiering för det fortsatta arbetet är ett viktigt tillskott för att bygget ska komma vidare. Rälsläggning sker först i slutet av byggprocessen.

 Nu måste vi fortsätta hålla samma höga tempo för att färdigställa Norrbotniabanan, i sin helhet, till Luleå i närtid till 2030, säger Burman. Inom loppet av 15 till 20 år investeras över 700 miljarder i de båda två nordligaste länen och tusentals arbetstillfällen skapas. För att klara kompetensförsörjningen och de ökade godstransporterna blir Norrbotniabanan av oerhört stor betydelse, säger Burman och fortsätter, nästa steg som är än viktigare är att Norrbotniabanans sista etapp mellan Skellefteå och Luleå lyfts in i den kommande Nationella transportplanen.

Kontaktperson
Lorents Burman 070-243 08 00
Ordförande Norrbotniabanegruppen

Pressbilder

Sträckan Ytterbyn–Grandbodarna går från Skellefteås södra kommungräns mot Bureå. Se mer detaljerad  karta på trafikverket.se/norrbotniabanan
Ladda ned högupplöst karta

Bygget av Norrbotniabanan pågår för fullt. Läs mer om bygget på Trafikverkets byggdagbok trafikverket.se/norrbotniabanan

Ladda ned högupplöst bild
Foto: Patrick Degerman

2021-07-07, Nytt EU-beslut knyter Norrbotniabanan ännu tydligare till Europa2021-07-07T10:26:21+02:00

Det står nu klart att den så kallade stomnätskorridoren Skandinavien–Medelhavet (ScanMed) förlängs från Stockholm till Kiruna-Narvik och Haparanda-Uleåborg efter omröstningen i Europaparlamentet. I utbyggnaden av EU:s stomnät för infrastruktur prioriteras totalt nio stomnätskorridorer.
– Det är ett mycket glädjande besked och en bekräftelse på att vi tänkt rätt med Norrbotniabanan ända från början som ett nationellt och europeiskt projekt, säger Peter Roslund, initiativtagare av och vice Ordförande i Norrbotniabanegruppen.

EU:s besked kommer mitt i en tid då näringslivet gör historiska investeringar i Norrbotten och Västerbotten och diskussionerna går heta om den kommande svenska nationella Infrastrukturplanen som ska gälla över tio år framåt.

– Inom loppet av 15 till 20 år investeras över 700 miljarder i de båda två nordligaste länen och tusentals arbetstillfällen skapas, säger Roslund. För att klara kompetensförsörjningen och det ökade godstransporterna blir Norrbotniabanan av oerhört stor betydelse, säger Roslund och fortsätter-

– Norrbotniabanan i sin helhet måste lyftas in i den kommande Nationella infrastrukturplanen 2022.

Peter Roslund är initiativtagare till Norrbotniabanegruppen tillsammans med representanter från kommunerna och regionerna längs kusten från Umeå till Haparanda samt representanter från näringslivet. Han satt som ordförande i över 15 år tills Skellefteå kommun tog över stafettpinnen och blev då istället vice ordförande i gruppen.

– Det kändes självklart att Botniabanan inte skulle avstanna i Umeå, säger Roslund. När Botniabanan fick klartecken för att starta bygget mellan Kramfors och Umeå, bildade vi Norrbotniabanegruppen för att se till att bygget fortsatte norrut. Medvinden var god de första åren och redan 2004 fanns tre miljarder avsatta för Norrbotniabanan med en byggstart 2010. Dessvärre lyftes projektet ut ur den Nationella transportplanen 2007 och därefter följde några år med stiltje, åtminstone utåt sett. Arbetet på insiden fortsatte i hög takt, konstaterar Roslund.

–  Nätverken utökades och vi vände blickarna mot EU bland annat med hjälp av North Sweden som då var Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU.

2009 skrev EU det så kallade råvaruinitiativet i syfte att säkra sina egna råvaror. Det tydliggjorde och skapade en ökad medvetenhet om att 90 procent av all järnmalm som producerades i EU kommer från Norrbotten. Samtidigt sattes fokus på den bristande infrastrukturen i norra Sverige där Norrbotniabanan blev den sista länken i den Botniska korridoren.

2013 lyftes den Botniska korridoren, i vilken Norrbotniabanan ingår, in i det europeiska stomnätet för infrastruktur som syftar till att omvandla det nuvarande lapptäcket av vägar, järnvägar, flygplatser och kanaler i Europa till ett enhetligt transportnät (TEN-T) i EU. Samtidigt pekades nio stomnätskorridorer ut för att utgöra grunden för en samordnad infrastrukturutbyggnad inom stomnätet. Dessvärre sträckte sig stomnätskorridoren ScanMed inte längre än till Stockholm när den beslutades 2013 och därmed uteblev medfinansieringsmöjligheter för Norrbotniabanan.

– Men North Sweden ordnade ett avgörande möte 2016 då stomnätskorridorens koordinator Pat Cox besökte Luleå och Kiruna, säger Roslund. Cox imponerades av näringslivet, miljön och inte minst det vackra vädret i slutet av maj, säger Roslund och skrattar. Efter två dagars intensivt utbyte av information, tackade Pat Cox för besöket och sa att vi inte behövde arbeta mer för övertyga honom, säger Roslund, men att nyckeln till en förlängning av stomnätskorridoren går genom huvudstaden och att det var där vi skulle söka fortsatt stöd.

– Ja, det är långa ledtider, konstaterar Roslund, men med gemensamma krafter lyckades vi få till en förlängning av stomnätskorridoren när kartorna nu uppdateras för första gången sedan 2013. Det känns oerhört skönt.

Norrbotniabanan kommer nu att ingå i EU:s längsta stomnätskorridor, som sträcker sig från Palermo i söder till Kiruna-Narvik och Haparanda-Uleåborg. På den finska sidan förlängs stomnätskorridoren Nordsjön-Östersjön från Helsingfors till Torneå- Luleå och därmed har vi en gränsövergång som omfamnas av två stomnätskorridorer. Därtill är sedan tidigare Luleås hamn utpekad som en stomnätshamn. Med förlängningen ingår nu norra Sverige i ett större europeiskt sammanhang.

Kontaktpersoner
Peter Roslund, 070-577 10 68, vice ordförande Norrbotniabanegruppen
Elisabeth Sinclair, 0730-59 60 10, projektledare Norrbotniabanegruppen

Pressbilder, Peter Roslund
Peter Roslund, Vice Ordförande Norrbotniabanegruppen


– Nu är det oerhört viktigt att vi får med Norrbotniabanans sista etapp mellan Skellefteå och Luleå i den kommande Nationella transportplanen med tanke på de gigantiska investeringar och de tusentals arbetstillfällen som skapas i norra Sverige, säger Roslund.
Länk till högupplöst bild 1
Foto: Patrick Degerman


– Nu är det oerhört viktigt att vi får med Norrbotniabanans sista etapp mellan Skellefteå och Luleå i den kommande Nationella transportplanen med tanke på de gigantiska investeringar och de tusentals arbetstillfällen som skapas i norra Sverige, säger Roslund.
Länk till högupplöst bild 2
Foto: Patrick Degerman

Pressbilder, kartor

ScanMed-korridoren med förlängningen streckad.
Länk till högupplöst karta 1


ScanMed-korridoren med Norrbotniabanan streckad.
Länk till högupplöst karta 2

Bygget av Norrbotniabanan2021-07-06T11:08:11+02:00

Bygget av Norrbotniabanan är igång. Läs mer på Trafikverkets byggdagbok.


Denna bild är fri att använda vid kommunikation som rör bygget av Norrbotniabanan. Meddela oss i vilket sammanhang den används.

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst.


Denna bild är fri att använda vid kommunikation som rör bygget av Norrbotniabanan. Meddela oss i vilket sammanhang den används.

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst.

2021-04-16, Norrbotniabanan kan nu färdigställas i sin helhet!2021-04-16T11:42:19+02:00

Regeringen och dess samarbetspartier C och L har lämnat över infrastrukturpropositionen till riksdagen med ett förslag på en ekonomisk ram för nationens infrastruktur de kommande 10 åren. Den föreslagna summan innehåller drygt 176 miljarder mer än den tidigare infrastrukturplanen och landar på nästan 800 miljarder. Budskapet från Infrastrukturminister Tomas Eneroth och Per Bolund Miljö- och klimatminister vid presskonferensen är tydligt, Norrbotniabanan ska färdigställas i sin helhet!

Norrbotniabanan är en förutsättning för regional sammanhållning, ökad konkurrenskraft och ett fossilfritt Sverige 2045. Detta ligger i linje med regeringens infrastrukturproposition som syftar till att stärka svensk konkurrenskraft och kraftigt minska Sveriges klimatavtryck. I det presenterade förslaget finns inga särskilda objekt omnämnda, men vid regeringens pressträff är budskapet tydligt om att Norrbotniabanan ska färdigställas i sin helhet.

– Regeringens förslag är enormt glädjande. Att Norrbotniabanan färdigställs mellan Umeå och Luleå är en förutsättning för att regionen och Sverige ska kunna tillgodogöra sig de vinster som skapas i och med näringslivets gigantiska investeringar på över 700 miljarder i de båda länen, säger Lorents Burman ordförande i Norrbotniabanegruppen. Totalt skapas över 25 000 arbetstillfällen sammanlagt i de båda länen de kommande 20 åren, men redan 2025 kommer över 3000 personer vara anställda hos batteriföretaget Northvolt. Det kommer att ställa stora krav på en fungerande infrastruktur för att klara kompetensförsörjningen och den ökade godstrafiken, avslutar Burman.

– Regeringens besked ligger helt i linje med våra egna intentioner, säger Gusten Granström vd för Norrbotniabanan AB. Haparandabanan står klar sedan länge, bygget pågår för fullt från Umeå norrut och planeringen mellan Dåva och Skellefteå blir klar under detta år. Nu behöver vi komma vidare med planeringen norrut medan vi har kvar kompetensen i projektet, fortsätter Granström. Med den föreslagna, historiskt stora, ekonomiska ramen för den kommande infrastrukturplanen samt regeringens och dess samarbetspartiers (C och L) starka stöd för Norrbotniabanan kan planeringen mellan Skellefteå och Luleå påbörjas, bygget söderifrån färdigställas och fortsätta norrut utan avbrott, avslutar Granström.

När riksdagen beslutat om den ekonomiska ramen ger regeringen i uppdrag till Trafikverket att ta fram ett förslag på nationell infrastrukturplan som presenteras någon gång i höst. Först under våren 2022 beslutar regeringen slutgiltigt om infrastrukturplanen.

Kontaktpersoner
Lorents Burman Ordförande i Norrbotniabanegruppen och kommunalråd i Skellefteå.
Ladda ned pressbild
Foto: Jonas Westling

Gusten Granström Vd för Norrbotniabanan AB
Ladda ned pressbild 
Foto: Patrick Degerman

2021-01-14, Starkt stöd för snabbare byggnation av hela Norrbotniabanan2021-01-14T10:56:26+01:00

Norrbotniabanans första etapp mellan Umeå och Skellefteå finns med i den nuvarande Nationella transportplanen. Än så länge saknas finansiering för den andra etappen mellan Skellefteå och Luleå, men stödet är starkt för att Norrbotniabanan ska färdigställas i sin helhet. Ett bra bevis för det är kampanjen helaNorrbotniabanan.nu, där nästan 18 000 fiktiva biljetter har bokats.

Norrbotniabanegruppens kampanj är inne på slutspurten och stödet för Norrbotniabanan fortsätter att växa.
– Vi vet att tusentals människor och företag behöver en fungerande tågförbindelse längs Norrlandskusten. Därför är det oerhört glädjande att se allmänhetens stöd och engagemang, säger Norrbotniabanegruppens projektledare Elisabeth Sinclair.

Vässat remissvar
I Trafikverkets inriktningsunderlag, som nu är ute på remiss, nämns inte de gigantiska investeringar som görs i norra Sverige och som förväntas skapa tusentals nya arbetstillfällen. Istället använder Trafikverket trendframskrivningar som pekar på att befolkningen kraftigt ska minska i norra Sverige medan den kraftigt ska öka i södra Sverige. Detta kan enligt Elisabeth Sinclair bli en självuppfyllande profetia då det kan ge sken av att endast satsningar behövs i södra Sverige:
– Men det allra värsta är att Trafikverket indirekt föreslår att planering och bygge av Norrbotniabanan mellan Skellefteå och Luleå ska pausa om inte mer medel tillförs i den infrastrukturproposition som regeringen lägger fram till riksdagen i vår, säger Elisabeth Sinclair. Att pausa ett så stort infrastrukturprojekt är helt oacceptabelt. Nu vässar vi vårt remissvar med hjälp av allmänheten, som genom att boka fiktiva resor på vår kampanjsida visar på behovet och längtan efter banan. Antalet bokningar kommer att bifogas i vårt remissvar till regeringens Infrastrukturdepartement och lämnas över den 29 januari. Vi ser det som ett av flera starka argument inför nästa nationella transportplan som beslutas 2022, fortsätter Elisabeth Sinclair.

Nästan 11 000 biljetter förra gången
Norrbotniabanegruppen genomförde en liknande kampanj även 2017, i samband med att den nuvarande transportplanen togs fram. Då bokades nästan 11 000 fiktiva biljetter för att visa sitt stöd för att bygget av Norrbotniabanan, vilket bland annat bidrog till att hälften av finansieringen för sträckan Umeå-Skellefteå säkrades.
– Att vi idag har stöd av nästan dubbelt så många människor visar hur stort engagemanget för banan är. Det här är ett väldigt enkelt sätt att ta ställning och tillsammans med andra driva opinion för ett oerhört viktigt infrastrukturprojekt. Det vore roligt om vi kunde nå ett fördubblat stöd jämfört med förra gången, avslutar Elisabeth Sinclair.

Biljetterna till Norrbotniabanan kan bokas fram till 24 januari på helanorrbotniabanan.nu. Eftersom det inte finns några färdiga spår ännu innebär det inget annat åtagande än att de som bokar en biljett tar ställning för ett snabbt färdigställande av Norrbotniabanan.

Kontaktperson
Elisabeth Sinclair, 0730-59 60 10, projektledare Norrbotniabanegruppen

Pressbilder, Elisabeth Sinclair
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen
Länk till högupplöst bild 1
Länk till högupplöst bild 2
Foto: Patrick Degerman

2020-06-26, Glädjande besked för Norrbotniabanan2020-07-14T12:22:00+02:00

Infrastrukturministern Tomas Eneroth säger i en intervju i Norrländska Socialdemokraten att Norrbotniabanan ska finnas med, i hela sin sträckning, i den kommande Nationella transportplanen. En plan som kan komma att spänna över tio eller sexton år.

– Bättre besked än detta kan man inte önska sig inför den stundande semestern säger Lorents Burman, ordförande för Norrbotniabanegruppen, och Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB.

Hela banan, Umeå-Luleå
– Dagens besked från infrastrukturministern har legat i luften och är en bekräftelse på att banan nu ska byggas i hela sin längd från Umeå till Luleå, säger Lorents Burman. I den nuvarande Nationella transportplanen, som gäller 2018-2029, finns Norrbotniabanans första etapp mellan Umeå och Skellefteå med samt hälften av finansieringen för etappen. Arbetet med den kommande Nationella transportplanen påbörjas nu och ska vara klar om cirka två år.
– Vi har inte tvekat om att projektet ska byggas i sin helhet och ministerns uttalande är ett viktigt besked, säger Gusten Granström. Allt annat skulle vara ett enormt resursslöseri på kompetens. Idag består Trafikverkets organisation, som genomför både planering och bygge, av cirka 100 personer och arbetet rullar för fullt.
– Det är verkligen en utmaning att hålla igång både planering och bygge samtidig, men enligt vår bedömning kommer bygget av Norrbotniabanan att ha stor betydelse för vår ekonomi efter pandemin, fortsätter Granström.

Diskussioner återstår
Flera diskussioner återstår varav tidplanen, för byggets genomförande, är en.
– Det är mycket viktigt att byggstarten för sträckan Dåva-Skellefteå kommer igång så fort som möjligt för att Norrbotniabanan ska stå färdig i sin helhet, i närtid till 2030, säger Granström. Det är stora investeringar som väntar fram till 2035 i Norrbotten och Västerbotten och en fungerande infrastruktur är ett viktigt verktyg för att dessa investeringar ska realiseras. Lågt räknat handlar det om investeringar i storleken 300 miljarder, avslutar Granström.

Kontaktpersoner
Lorents Burman, 070-665 57 85, Ordförande Norrbotniabanegruppen
Gusten Granström 070-665 57 85, Vd Norrbotniabanan AB
Elisabeth Sinclair, 0730-59 60 10, Projektledare Norrbotniabanegruppen

Pressbild, gruppfoto
Lorents Burman, ordförande Norrbotniabanegruppen, Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen, Hans Lindberg, ordförande Norrbotniabanan AB och Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB.
Länk till högupplöst bild
Foto: Jonas Westling

Pressbild, tåg
Länk till högupplöst bild
Foto: Patrick Degerman

2020-02-20, Norrbotniabanan – med sikte på Luleå2020-02-20T15:33:01+01:00

Regeringen meddelade idag, att man stöder en ansökan om medfinansiering för förberedande planering gällande Norrbotniabanans sträckning mellan Skellefteå och Luleå. Det innebär att ansökan kan skickas in till EU som lämnar besked senare i år om de beviljar den. Regeringens besked visar att man arbetar konkret med innehållet i Januariavtalet och att vi närmar oss en intensifiering av planeringsarbetet för Norrbotniabanan, säger Gusten Granström, Vd på Norrbotniabanan AB.

I regeringsöverenskommelsens punkt nummer 28 står att ”planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras”. I och med regeringens besked finns siktet inställt på Luleå och banans sträckning i sin helhet. Ansökan kommer att fokusera kring banans passage genom tätorterna Piteå och Luleå, vilket möjliggör att sträckningen än tillräckligt moget för att lyfta in i nästa Nationella transportplan.

Ännu återstår en beslutsinstans, men förutsättningarna ser väldigt goda ut att få projektet beviljat. Dagens besked, fortsätter Granström, visar tydligt att Norrbotniabanan är ett prioriterat projekt av regeringen.

Norrbotniabanan AB, Norrbotniabanegruppen och samtliga samarbetspartners gläds åt dagens beslut, avslutar Granström.

Kontaktperson Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85
Pressbild Länk till högupplöst bild
Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB. Foto: Patrick Degerman

Tågbilder2020-08-19T16:33:14+02:00
Tåg på landskapsbro
Denna bild är fri att använda vid kommunikation som rör Norrbotniabanan. Meddela oss i vilket sammanhang den används.

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst.

Tåg vid perrong
Denna bild är fri att använda vid kommunikation som rör Norrbotniabanan. Meddela oss i vilket sammanhang den används.

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst.

Tågresenärer på perrong
Denna bild är fri att använda vid kommunikation som rör Norrbotniabanan. Meddela oss i vilket sammanhang den används.

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst.

Tågresenärer på perrong
Denna bild är fri att använda vid kommunikation som rör Norrbotniabanan. Meddela oss i vilket sammanhang den används.

Källa: norrbotniabanan.se
Foto: Patrick Degerman
Ladda ned högupplöst.

2019-10-24, Regeringen ser över länsstyrelsernas resursbehov vid stora infrastruktursatsningar.2019-10-24T16:52:19+02:00

– Vi har vid ett flertal tillfällen diskuterat med regeringen om Länsstyrelsens resursbrister gällande tillståndshandläggning för Norrbotniabanan, säger Gusten Granström Vd för Norrbotniabanan AB. Regeringens besked idag om att ge Trafikverket i uppdrag att analysera behovet av extra resurser till länsstyrelser vid omfattande infrastrukturinvesteringar är mycket glädjande, säger Granström.

 Länsstyrelsen i Västerbotten har länge signalerat att bristen på handläggare hotar att fördröja arbetet med Norrbotniabanan med fyra år. Idag kom regeringen med beskedet att man tar ett samlat grepp gällande länsstyrelsers resurser vid stora transportinfrastruktursatsningar.

– Vi gör den största järnvägssatsningen i modern tid. Då är det också viktigt att säkerställa att alla aktörer, till exempel länsstyrelserna, har förutsättningar att göra sin del av arbetet så effektivt som möjligt, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Trafikverket har därför fått i uppdrag av regeringen att:

  • analysera behovet av extra resurser till länsstyrelserna,
  • konsekvensbeskriva en långsiktigt hållbar modell för resurshantering för omfattande investeringsobjekt,
  • föreslå en budgetmässig hantering,
  • beskriva eventuella behov av bemyndiganden och författningsändringar

Det har funnits en stark ambition hos regeringen och övriga parter att lösa den här problematiken och det är extra glädjande att regeringen tar ett samlat grepp och generellt ser över länsstyrelsernas resursbehov vid omfattande transportinfrastrukturinvesteringar, säger Gusten Granström.

Den föreslagna modellen för resurshantering ska säkerställa myndigheternas nuvarande uppgifts- och ansvarsfördelning i den fysiska planeringsprocessen, liksom möjligheterna till ekonomisk styrning och uppföljning. Uppdraget ska redovisas senast den 28 maj 2020.

Parallellt med uppdraget från Infrastrukturdepartementet kommer regeringen (Finansdepartementet) ge länsstyrelserna i uppdrag att föreslå gemensamma arbetsmetoder för länsstyrelserna vid omfattande transport-infrastrukturinvesteringar. Syftet är att de ska verka för mer samverkan. Gemensamma metoder kan också bidra till ökad rättssäkerhet och ökad kvalitet för verksamheten.

– Vi känner en stor tillfredsställelse att regeringen nu startat upp ett konkret arbete, vilket gör att vi känner stort tillförsikt om att tidplanerna, i detta avseende, kommer att hålla, avslutar Gusten Granström, Vd på Norrbotniabanan AB.

Kontaktperson Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85

Pressbild Länk till högupplöst bild
Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB. Foto: Patrick Degerman

2019, Umeå Universitet, Cerum – Planering av godstransporter på regional nivå2019-09-23T16:43:23+02:00

Rapporten fokuserar på den kunskapsbrist som finns beträffande nuläget i det svenska godstransportnätverket på regional och lokal nivå. Det påverkar kommunikation och skapar osäkerhet i dialogen mellan aktörer inom transportplanering på regional och kommunal nivå. Som bakgrund diskuteras planeringsprocessen för godstransporternas infrastruktur inom Trafikverket.

Läs hela rapporten här:
2019-CERUM-planering-av-godstransporter

2019, Botniska korridoren – Framtida resande med tåg och flyg i norra Sverige2019-09-23T16:41:54+02:00

Samarbetet Botniska korridoren har låtit ÅF Infrastructure utreda effekten på flyg och tågmarknaden vid förbättrade restider i norra Sverige. Rapporten kommer fram till att mellan 850 000 och 1,2 miljoner flygresenärer kommer att flytta över till tåg med halverade restider. Det är i storleksordning med överflyttningen som kan väntas om Höghastighetsjärnvägen bli en realitet mellan Stockholm–Malmö och Stockholm–Göteborg.

Läs hela rapporten här:
2019-bk-framtida-resande-med-tag-och-flyg-190625

2019-08-27, Arbetet med Norrbotniabanan måste intensifieras i alla delar.2019-10-24T16:50:21+02:00

I dagarna har Norrbotniabanan AB skickat ett brev till regeringen med anledning av att Länsstyrelsen i Västerbotten flaggar om en resursbrist som riskerar att fördröja bygget av Norrbotniabanan med fyra år.

– Färdigställandet av Norrbotniabanan, i sin helhet till Luleå, är av fundamental betydelse för att regionen och Sverige ska kunna ta del av de satsningar som näringslivet, just nu, genomför i norr, säger Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB.

Regeringen har i samband med det s.k. januariavtalet fastslagit ”att det ska ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och att planeringen av Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras”. Ett mycket viktigt och glädjande besked från regeringens och övriga berörda partiers sida.

Med detta klarläggande följer också enligt vår uppfattning det självklara behovet av en revidering av den idag alltför utsträckta tidsplanen som den nationella transportplanen anger. Norrbotniabanan AB och Trafikverket arbetar också intensivt med att klarlägga vad en intensifiering praktiskt, organisatoriskt och ekonomiskt kommer att innebära. Detta arbete kommer att presenteras för näringsdepartementet under hösten.

Mot denna bakgrund är det med utomordentligt stor förvåning och bestörtning vi konstaterar att regeringens egen ”förlängda arm” i Västerbotten signalerar en resursbrist som riskerar att fördröja arbetet med storleksordningen 4 år. Självfallet en helt oacceptabel situation som skulle få förödande konsekvenser för projektet och i själva verket innebära den raka motsatsen till den intensifiering av pågående planeringsarbete som beslutats i januariavtalet.

Vi förutsätter och förväntar oss därför att regeringen och länsstyrelsen snarast genom konstruktiva överläggningar löser denna fundamentala fråga och därmed undanröjer den problematik och den mycket stora osäkerhet som skapats av den uppkomna situationen.

Det skulle kännas orimligt att regeringen själv genom sin egen företrädare, Länsstyrelsen i Västerbotten, annars riskerar att bli den som sätter stopp för sin egen mycket vällovliga och viktiga ambitionshöjning som anges i januariavtalet.

Kontaktpersoner
Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85
Hans Lindberg, Ordförande Norrbotniabanan AB, 070-589 01 66

Pressbild
Direktlänk till bild
Från vänster: Hans Lindberg, ordförande Norrbotniabanan AB och Gusten Granströn, vd Norrbotniabanan AB.

Engelska kartor2021-01-15T15:19:21+01:00

Samtliga kartor för nedladdning
NBB_Kartor_ENG_2021-01-14.pdf
Källa: norrbotniabanan.se

2014, Uppsala Universitet – Vem beslutar om den nationella infrastrukturen?2019-03-05T19:05:28+01:00

Ludvig Cronqvist vid Uppsala Universitet har skrivit denna uppsats som behandlar utformningen och utnyttjandet av samhällsekonomiska analyser vid nationell transportplanering i Sverige med järnvägsprojektet Norrbotniabanan som empiriskt exempel. Undersökningen som är baserad på både intervjuer med riksdagsledamöter och tjänstemän vid Trafikverket samt på litteratur, har för syfte att undersöka vilken roll samhällsekonomiska analyser har vid långsiktig infrastrukturplanering i Sverige.

2014
Vem beslutar om den nationella infrastrukturen?

2014, Kapacitetsåtgärd – Norrbotniabanan2019-04-29T16:33:55+02:00

På stambanan genom övre Norrland finns endast sju tåglägen kvar, räknat i båda riktningarna. 
Mer än 60 tåg kör idag hela sträckan mellan Luleå och Umeå, men till detta skall även läggas tåg som kör kortare sträckor vilket gör att det på vissa sträckor idag går över 100 tåg. Det blir en nödvändighet att Norrbotniabanan påbörjas snarast för att möta den trafikökning som kommer och för att mota en trafikinfarkt på Stambanan genom övre Norrland.

2014
Kapacitetsåtgärd – Norrbotniabanan 
Kapacitetsåtgärd – Norrbotniabanan (Presentation)

2011, 2014, Regionförstoringens inverkan på landets ekonomi och statens finanser2020-03-02T13:31:10+01:00

Exemplet Gävle–Luleå
Längs Norrlandskusten ger satsningar på persontågstrafik större funktionella arbetsmarknader, vilket i sin tur påverkar Sveriges och regionernas ekonomi. Om dagens tio lokala arbetsmarknader integreras till fyra större blir effekten ca 10 000 ytterligare sysselsatta i stråket, ca 4% högre produktivitet hos arbetskraften och sammantaget ca 40-50 miljarder ytterligare i skatteintäkter under en tjugoårsperiod.

2014
Regionförstoringens inverkan på landets ekonomi och statens finanser – Exemplet norra Sverige

2011
BK – Resources for Europe

 

Den 17 januari år 2011 inträffade en kraftig urspårning på Stambanan genom övre Norrland vid Grötingen, mellan Långsele och Bräcke i Jämtland. Urspårningen drabbade några av Sveriges största industri- och transportföretag. För IKEA, Volvo Lastvagnar, Boliden, Elektrokoppar, SSAB Tunnplåt, SCA, Smurfit Kappa kraftliner, Outokumpu, Green Cargo och Cargo-Net fick urspårningen stora konsekvenser. Enkelspårsprobelmatiken orskar inte bara förlorade intäkter, i detta fall 67 miljoner, utan också indirekta effekter såsom minskad tillförlitlighet till infrastruktur och logistisk kapacitet. Det är inte bra för näringslivet i norr.

2011