Pressrum2019-03-19T08:06:47+00:00

PRESSRUM

I vårt pressrum har vi samlat information som kan vara av intresse för dig som journalist. Pressmeddelanden, nyheter, talespersoner och filer för nedladdning. Vid användning av bilder och kartor, ange norrbotniabanan.se som källa om inget annat anges.

2019-08-27, Arbetet med Norrbotniabanan måste intensifieras i alla delar2019-08-27T13:55:04+00:00

I dagarna har Norrbotniabanan AB skickat ett brev till regeringen med anledning av att Länsstyrelsen i Västerbotten flaggar om en resursbrist som riskerar att fördröja bygget av Norrbotniabanan med fyra år.

– Färdigställandet av Norrbotniabanan, i sin helhet till Luleå, är av fundamental betydelse för att regionen och Sverige ska kunna ta del av de satsningar som näringslivet, just nu, genomför i norr, säger Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB.

Regeringen har i samband med det s.k. januariavtalet fastslagit ”att det ska ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och att planeringen av Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras”. Ett mycket viktigt och glädjande besked från regeringens och övriga berörda partiers sida.

Med detta klarläggande följer också enligt vår uppfattning det självklara behovet av en revidering av den idag alltför utsträckta tidsplanen som den nationella transportplanen anger. Norrbotniabanan AB och Trafikverket arbetar också intensivt med att klarlägga vad en intensifiering praktiskt, organisatoriskt och ekonomiskt kommer att innebära. Detta arbete kommer att presenteras för näringsdepartementet under hösten.

Mot denna bakgrund är det med utomordentligt stor förvåning och bestörtning vi konstaterar att regeringens egen ”förlängda arm” i Västerbotten signalerar en resursbrist som riskerar att fördröja arbetet med storleksordningen 4 år. Självfallet en helt oacceptabel situation som skulle få förödande konsekvenser för projektet och i själva verket innebära den raka motsatsen till den intensifiering av pågående planeringsarbete som beslutats i januariavtalet.

Vi förutsätter och förväntar oss därför att regeringen och länsstyrelsen snarast genom konstruktiva överläggningar löser denna fundamentala fråga och därmed undanröjer den problematik och den mycket stora osäkerhet som skapats av den uppkomna situationen.

Det skulle kännas orimligt att regeringen själv genom sin egen företrädare, Länsstyrelsen i Västerbotten, annars riskerar att bli den som sätter stopp för sin egen mycket vällovliga och viktiga ambitionshöjning som anges i januariavtalet.

Kontaktpersoner
Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85
Hans Lindberg, Ordförande Norrbotniabanan AB, 070-589 01 66

Pressbild
Direktlänk till bild
Från vänster: Hans Lindberg, ordförande Norrbotniabanan AB och Gusten Granströn, vd Norrbotniabanan AB.

Engelska2019-09-02T11:18:09+00:00

Samtliga kartor för nedladdning
NBB_Kartor_ENG_190828
Källa: norrbotniabanan.se

2014, Uppsala Universitet – Vem beslutar om den nationella infrastrukturen?2019-03-05T19:05:28+00:00

Ludvig Cronqvist vid Uppsala Universitet har skrivit denna uppsats som behandlar utformningen och utnyttjandet av samhällsekonomiska analyser vid nationell transportplanering i Sverige med järnvägsprojektet Norrbotniabanan som empiriskt exempel. Undersökningen som är baserad på både intervjuer med riksdagsledamöter och tjänstemän vid Trafikverket samt på litteratur, har för syfte att undersöka vilken roll samhällsekonomiska analyser har vid långsiktig infrastrukturplanering i Sverige.

2014
Vem beslutar om den nationella infrastrukturen?

2014, Kapacitetsåtgärd – Norrbotniabanan2019-04-29T16:33:55+00:00

På stambanan genom övre Norrland finns endast sju tåglägen kvar, räknat i båda riktningarna. 
Mer än 60 tåg kör idag hela sträckan mellan Luleå och Umeå, men till detta skall även läggas tåg som kör kortare sträckor vilket gör att det på vissa sträckor idag går över 100 tåg. Det blir en nödvändighet att Norrbotniabanan påbörjas snarast för att möta den trafikökning som kommer och för att mota en trafikinfarkt på Stambanan genom övre Norrland.

2014
Kapacitetsåtgärd – Norrbotniabanan 
Kapacitetsåtgärd – Norrbotniabanan (Presentation)

2011, 2014, Regionförstoringens inverkan på landets ekonomi och statens finanser2019-04-29T16:25:17+00:00

Exemplet Gävle–Luleå
Längs Norrlandskusten ger satsningar på persontågstrafik större funktionella arbetsmarknader, vilket i sin tur påverkar Sveriges och regionernas ekonomi. Om dagens tio lokala arbetsmarknader integreras till fyra större blir effekten ca 10 000 ytterligare sysselsatta i stråket, ca 4% högre produktivitet hos arbetskraften och sammantaget ca 40-50 miljarder ytterligare i skatteintäkter under en tjugoårsperiod.

2014
Regionförstoringens inverkan på landets ekonomi och statens finanser – Exemplet norra Sverige

2011
BK – Resources for Europe

 

Den 17 januari år 2011 inträffade en kraftig urspårning på Stambanan genom övre Norrland vid Grötingen, mellan Långsele och Bräcke i Jämtland. Urspårningen drabbade några av Sveriges största industri- och transportföretag. För IKEA, Volvo Lastvagnar, Boliden, Elektrokoppar, SSAB Tunnplåt, SCA, Smurfit Kappa kraftliner, Outokumpu, Green Cargo och Cargo-Net fick urspårningen stora konsekvenser. Enkelspårsprobelmatiken orskar inte bara förlorade intäkter, i detta fall 67 miljoner, utan också indirekta effekter såsom minskad tillförlitlighet till infrastruktur och logistisk kapacitet. Det är inte bra för näringslivet i norr.

2011
Avbrott för svenskt näringsliv

2009, Norrbotniabanan AB, affärsplan med bilagor2019-04-29T16:23:15+00:00
2010, Nationell godsstrategi2019-04-29T16:22:33+00:00

Bakom rapporten finns länsstyrelser, landsting och regioner i dem fem nordligaste länen inom ramen för utvecklingsprojektet Botniska korridoren. Denna rapport vill ta ett samlat grepp kring godstransporterna på järnväg, dess behov och utvecklingsmöjligheter. NGS – “En samlad nationell satsning för att öka kapaciteten på järnväg med 50 procent och halverad byggtid”

Nationell godsstrategi

2010, Råvaror och transporter i norra Europa2019-04-29T16:22:06+00:00

Uppdelning i tre delar har tagits fram av ÅF-Infrastruktur AB för Näringsdepartementet och Botniska korridoren. Norra Europa och Barentsregionen är ovanligt rik på naturtillgångar och råvaror och bidrar i betydande grad till EU:s råvaruförsörjning. Hållbar tillväxt baserad på tillgångarna i norra Europa fordrar stategiska åtgärder i transportsystemt.

Del 1 råvaror och transporter
Del 2 råvaror och transporter
Del 3 råvaror och transporter

2010, Supply of Raw materials, Transport Needs and Economic Potential in Northern Europe2019-04-29T16:21:36+00:00

Analysen har tagits fram av ÅF-Infrastruktur AB på uppdrag av Näringsdepartementet. Den presenterades under ett Barentsmöte med konkurrenskraftsministrarna som ägde rum i maj i Umeå samt vid transportministermötet i Haparanda i juni. Rapporten är uppdelad i fyra delar.

Del 1 Supply of Raw materials
Del 2 Supply of Raw materials
Del 3 Supply of Raw materials
Del 4 Supply of Raw materials

2007, 2010, Medfinansiering inför planeringsperioden 20102019-04-29T16:20:51+00:00

En kort sammanställning om kunskap om medfinansiering.

2010
Medfinansiering – PM 2010

2007
Norrbotniabanan – kompletterande faktaunderlag, maj 2007

2006, Resecentrumplanering för kustjärnvägen2019-04-29T16:19:51+00:00
2005, Godstrafikstudie Norrbotniabanan, slutrapport2019-04-29T16:18:04+00:00
EPS OCH PNG2019-04-29T16:10:09+00:00

Logotypen används gemensamt av Norrbotniabanegruppen och Norrbotniabanan AB.

Färg
Mörkblå: PMS, 7693C. CMYK, 100, 45, 0, 45
Ljusblå: PMS, 2925C. CMYK, 85, 20, 0, 0

Vit
Logotypen kan i vissa fall läggas mot bild eller mörk bakgrund.
I dessa fall ska den helvita varianten användas.

Frizon
Minsta tillåtna frizon Ett stående N under logotypen, samt ett liggande N på sidorna och ovanför.

 

Logo Norrbotniabanan
Färg
Logotyp för skärm (png)
Logotyp för tryck (eps)
Logo Norrbotniabanan
Vit
Logotyp för skärm (png)
Logotyp för tryck (eps)

 

 

Svenska2019-09-02T10:24:21+00:00

Samtliga kartor för nedladdning
NBB_Kartor_SV_190307.pdf
Källa: norrbotniabanan.se

Podden2019-08-27T12:12:47+00:00

 

Eva Lundqvist och Elisabeth Sinclair
Från vänster:
Eva Lundqvist, kommunikatör Norrbotniabenegruppen, lokföraren (spelas av Olof Wretling) och Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabenegruppen.

Ladda ned högupplöst.

 

 

Gruppbilder2019-08-27T13:42:21+00:00

 

 

Elisabeth och Lorents
Från vänster:
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabenegruppen och Lorents Burman Ordförande Norrbotniabanegruppen.

Ladda ned högupplöst.

Elisabeth och Gusten
Från vänster:
Gusten Granströn, vd Norrbotniabanan AB och Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen.

Ladda ned högupplöst.

Elisabeth och Eva
Från vänster:
Eva Lundqvist, kommunikatör Norrbotniabanegruppen och Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabenegruppen.

Ladda ned högupplöst.

Lorents, Elisabeth, Hans och Gusten
Från vänster:
Lorents Burman, ordförande Norrbotniabanegruppen, Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen, Hans Lindberg, ordförande Norrbotniabanan AB och Gusten Granströn, vd Norrbotniabanan AB.

Ladda ned högupplöst.

Lorents, Elisabeth, Hans och Gusten
Från vänster:
Hans Lindberg, ordförande Norrbotniabanan AB och Gusten Granströn, vd Norrbotniabanan AB.

Ladda ned högupplöst.

Porträtt2019-08-27T13:46:42+00:00
Elisabeth Sinclair
Elisabeth Sinclair
Projektledare
Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst

Elisabeth Sinclair
Elisabeth Sinclair
Projektledare
Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst

Elisabeth Sinclair
Elisabeth Sinclair
Projektledare
Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst

Lorents Burman
Lorents Burman
Ordförande
Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst

Lorents Burman
Lorents Burman
Ordförande
Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst

Lorents Burman
Lorents Burman
Ordförande
Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst

Peter Roslund
Peter Roslund
Vice ordförande
Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst

Gusten Granström
Gusten Granström
Vd
Norrbotniabanan AB

Ladda ned högupplöst

Eva Lundqvist
Eva Lundqvist
Kommunikatör
Norrbotniabanegruppen

Ladda ned högupplöst

2018-06-01, Regeringens besked – Klartecken för Norrbotniabanan.2019-03-19T08:07:50+00:00

Regeringen har fattat ett slutgiltigt beslut om den nationella transportplanen för de kommande tio åren. Det innebär att den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå byggs i ett svep.
– Vi är enormt glada för att bygget äntligen startar. Regeringen ska ha en stor eloge för sitt arbete. Det känns bra att de förstår vikten av att banan byggs, för hela Sverige, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen

I regeringens förslag föreslås att sträckan mellan Umeå och Dåva ska påbörjas 2018. Därefter fortsätter bygget från Dåva norrut mot Skellefteå så fort som det är möjligt. Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB, meddelar att beskedet om en utbyggnad i ett svep upp till Skellefteå är välkommet.

– Enormt glädjande. I förslaget från Trafikverket fanns en risk att projektet skulle stoppas i fyra år för att sedan göra en omstart av banbygget för fjärde gången i projektets historia. Det är nog ingen part intresserad av då det skulle vara ett enormt slöseri med resurser och pengar. Vi fortsätter nu att jobba med lösningar som underlättar för det fortsatta planeringsarbetet, säger Gusten Granström.

Stambanan genom övre Norrland är idag det enda elektrifierade enkelspåret mellan Umeå och Luleå. Här samsas både gods- och persontrafik och kapacitetsbristen är stor. Redan 2012 hade trafiken nått de nivåer som förutsågs år 2020 och i viss mån även prognosen för år 2030.

– För att Sverige ska kunna ta tillvara möjligheterna behövs Norrbotniabanan för att avlasta den överbokade och underdimensionerade stambanan. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga, inte enbart för de båda norra länen utan också för Sverige och EU, säger Lorents Burman.

Genom att fatta beslut om att Norrbotniabanans första etapp ska byggas påbörjas den största strukturella förändringen i norra Sverige på över 100 år. Banan kommer att ge både den svenska basindustrin och det svenska näringslivet i norra Sverige ännu bättre möjligheter att bibehålla och utveckla sin konkurrenskraft. Med utgångspunkt i övre Norrlands platsbundna resurser som mineraler, skog, natur, turism, energi, och rymd, underlättas utvecklingen av nya hållbara industriella lösningar som kan föras ut till en global marknad.

– Näringslivet har varit enormt tydliga i sitt budskap: vi behöver en kapacitetsökning i form av en modern kustjärnväg. Det är enormt viktigt på både kort och medellång sikt. På lite längre sikt behövs också en nordlig öst/västlig järnvägsförbindelse. Detta för att utvecklingen av en storskalig och miljövänlig basindustriutveckling i norra Norge, norra Sverige och norra Finland, ska kunna fortsätta utan hinder, säger Gusten Granström.

– Förståelsen för Norrbotniabanans betydelse växer. Ett kvitto på det är att regeringen begärt att EU ska arbeta för att förlänga en av de nio stomnätskorridorerna, Scanmed. Den slutar i dag i Stockholm men regeringen har begärt att den ska förlängas upp till Haparanda-Torneå och Narvik. Det kommer att påverka byggandet av Norrbotniabanan positivt, säger Lorents Burman.

– Nu fortsätter vi vårt informationsarbete för att hela banan till Luleå ska byggas. Vår största utmaning är den stora okunskapen om norra Sverige. Det är lättare att förstå de långa avstånden i norr när man vet att Norrbottens län är tio gånger större än Skånes län och att Västerbotten är lika stort som Danmark. Då är det självklart att knyta samman kustremsan mellan Umeå och Luleå, Sveriges tredje mest tätbefolkade region utanför storstäderna, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen.

Kontaktpersoner

Lorents Burman, Ordförande Norrbotniabanegruppen, 070-24 30 700
Peter Roslund, vice Ordförande Norrbotniabanegruppen, 070-577 10 68
Elisabeth Sinclair, Projektledare Norrbotniabanegruppen, 0730-59 60 10
Hans Lindberg, Ordförande Norrbotniabanan AB, 070-589 01 66
Gusten Granström, VD Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85

2018-04-18, Norrbotniabanan blir podd med stickspår av den allvetande lokföraren.2019-03-19T08:08:01+00:00

Den 18 april lanserar Norrbotniabanegruppen en egen poddradio under namnet ”En bana, tre spår”.

– Syftet med podden är att göra samtalet om Norrbotniabanan tillgängligt för fler och öka förståelsen än mer för att Norrbotniabanan måste byggas, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen. Med tanke på att det är ganska komplexa saker vi talar om är det tacksamt med den allvetande lokföraren som då och då reflekterar fritt över vårt samtal, säger Elisabeth.

Som projektledare för Norrbotniabanegruppen, en partipolitiskt obunden intressegrupp som arbetar med information kring bygget av Norrbotniabanan, får Elisabeth Sinclair ofta frågor från allmänheten om banan, när den ska byggas och varför den är viktig. Det fick henne att inse att det ibland är svårt för allmänheten att hänga med i alla turer kring det jättelika infrastrukturbygget.

– Lika viktigt som det är för oss att synas på partidagar är det att faktiskt att bemöta de frågor som allmänheten har. Eftersom det är val i höst blir det extra viktigt att ge människor både insikt i och kunskap om den här stora och komplexa frågan. Vi vill hjälpa människor göra sina val baserade på fakta och därför intensifierar vi vårt arbete på flera fronter, varav podden är en. Förhoppningsvis kan den bidra till insikt hos alla politiker och resultera i att Norrbotniabanan, som är viktig för hela Sverige, byggs i ett svep, säger Elisabeth Sinclair.

I podden förekommer korta inslag med den allvetande lokföraren som spelas av komikern Olof Wretling från Umeå.

– Det känns roligt att blanda samhällsinformation och humor på det sätt som vi gör i podden, säger Eva Lundqvist, kommunikatör i Norrbotniabanegruppen. Inte minst för att även vi som arbetar med samhällsfrågor behöver utveckla vårt sätt att kommunicera.

Varje poddavsnitt följs upp av ett bloggavsnitt där Elisabeth Sinclair och Eva Lundqvist går lite djupare och kompletterar med information som inte hinns med i podden.

– Vi har en hel del att prata om. På Norrbotniabanans kampanjsida www.byggnorrrbotniabanan.nu presenteras var våra partier står i frågan om Norrbotniabanan. Här kan man också läsa om hur de politiska turerna kring Norrbotniabanan har gått rent historiskt. Kampanjsidan finns tillgänglig under hela valåret och information fylls på successivt.

Det första avsnittet sänds den 18 april och finns tillgängligt på norrbotniabanan.se samt där poddradiosändningar hittas.

Norrbotniabanegruppen är en partipolitiskt obunden intressegrupp som arbetar för att hela Norrbotniabanan ska byggas – från Umeå i söder, via Robertsfors, Skellefteå och Piteå och hela vägen upp till Luleå.

Mer information

Elisabeth Sinclair, projektledare
Norrbotniabanegruppen
073-059 60 10

Eva Lundqvist, kommunikatör
Norrbotniabanegruppen
070-236 67 89

2018-03-21, Regeringen siktar på förlängning av stomnätskorridor. Kan betyda miljardstöd för utbyggnaden av järnvägen i norr.2019-03-19T08:08:10+00:00

Regeringen har idag begärt att EU-kommissionen ska förlänga en utav nio stomnätskorridorer i EU. Det kan innebära miljardstöd för utbyggnaden av den Botniska korridoren, inklusive Norrbotniabanan.

– Äntligen, det här var ett oerhört viktigt och glädjande besked, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen, som dagen till ära inte kunde tänka sig en bättre födelsedagspresent. Regeringens begäran till EU, fortsätter Burman, visar tydligt på viljan hos regeringen att färdigställa Norrbotniabanan.

Regeringens besked om en begäran om förlängning av stomnätskorridoren Scanmed, ”Scandinavian Mediterranean Corridor” som sträcker sig från Palermo i södra Italien och hela vägen genom Europa till norden där den förgrenar sig till Oslo, Stockholm och Helsingfors, visar på betydelsen av transporterna i den Botniska korridoren och öppnar möjligheter till miljardstöd för järnvägsbyggen längs Norrlandskusten.

Redan 2013 lyftes Botniska korridoren, inklusive Norrbotniabanan, in i det Europeiska stomnätet för järnväg och kunde därmed erhålla finansiering från EU för både planering och bygge. Utöver stomnätet för järnväg pekades också de nio stomnätskorridorerna ut. En förlängning av Scanmed innebär att hela Sverige finns med på den ”Europeiska kartan” och bildar en viktig länk till det europeiska Arktis.

Övre Norrland har ett transportsystem som behöver utvecklas inte minst med hänsyn till de stora godsvolymerna som fraktas från regionen. Korridorerna är viktiga för att utveckla ett robust och multimodalt transeuropeiskt transportsystem.

Övre Norrland har en lång tradition av gruv- och skogsbruk. De rika mineralerna och metallerna har spelat en viktig roll i den ekonomiska och sociala utvecklingen för Sverige. Norrbotten bidrar till 90 % av EU:s järnmalmsproduktion och tillsammans med Västerbotten också andra värdefulla mineraler och metaller samt skogsråvaror för framställning av t.ex. massa, papper och sågat trä och biomassa.

Med Norrbotniabanan kan norra Sverige fortsätta utvecklas till ett dynamiskt nav för framtidens näringsliv och bidra till en hållbar tillväxt både regionalt och nationellt. Den skulle öppna upp möjligheter för befintliga och nya företag och bidra till en ökad inflyttning till en landsända som av EU betecknats som en av Europas tryggaste och bästa platser att bo på.

 

Kontaktpersoner

Elisabeth Sinclair, 0730-59 60 10
Projektledare Norrbotniabanegruppen

Lorents Burman, 070-665 57 85
Ordförande Norrbotniabanegruppen

2017-08-31, Förslaget visar på stor förståelse för näringslivets behov av Norrbotniabanan.2019-03-19T08:08:20+00:00

Varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn söderut för vidareförädling. Malmen från Norrbotten har ett brytningsvärdet på 25 miljarder som vidareförädlas till 550 miljarder söderut i Sverige och ytterligare lika mycket till ute i Europa. Idag presenterades tjänstemannaförslaget till den Nationella transportplanen som ska gälla från 2018 till 2029. I förslaget finns bygget av Norrbotniabanans delsträcka mellan Umeå och Skellefteå med.

– Det här visar att man från utredningshåll har förstått hur viktig Norrbotniabanan är för näringslivet. En snabb byggstart av banan kommer att öka möjligheterna till tillväxt för några av Sveriges starkaste och mest framtidsorienterade företag. För oss finns det bara ett mål och det är att banan byggs i hela sin längd. Dagens förslag är en viktig milstolpe, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen.

– Vi känner oss trygga med de positiva signaler vi fått av statsministern och flera statsråd. Vi vet att de förstår vikten av banan, inte minst sedan företrädare för LKAB, SSAB, Sveaskog och Boliden tydligt beskrivit behovet av att bygga banan i sin fulla längd, säger Lorents Burman.

Arbetet med att knyta ihop norra Sverige med det europeiska stomnätet för järnväg har kommit en ordentlig bit på väg. Från norr är banan mellan Boden och Haparanda klar och från söder knyter Botniabanan ihop städerna längs norrlandskusten och upp till Umeå. Men en etapp återstår: den lucka på 27 mil mellan Umeå och Luleå, där merparten av industrierna och befolkningen finns, och som behöver fyllas för att knyta ihop norra Sverige med såväl Europa som Finland och Ryssland.

Det finns många goda och rent av självklara argument för att bygga Norrbotniabanan. Dess vikt för svensk basindustri är ett av de tyngre. 2014 gjorde industrin i Norrbotten investeringar motsvarande 32 950 SEK per person. Snittet för riket låg på 5725 SEK.

En betydande del av Sveriges produktiva skogsmark finns dessutom i norra Sverige. I övergången till bioekonomi kommer denna skog att spela en stor roll för Sverige och världen, vilket också kommer att öka behovet av moderna järnvägstransporter.

– Det är siffror att vara stolt över. Men näringslivet i norr behöver expansionsutrymme. Den befintliga järnvägen är överfull, vilket drabbar även mindre företag som inte ens får plats på banan. Det här är ett problem som får konsekvenser inte bara för regionen utan i förlängningen för hela Sverige eftersom vi på sikt får svårt att klara den internationella konkurrensen, säger Lorents Burman.

Just kompetensförsörjningen är en annan viktig aspekt. Människor i Norr- och Västerbotten arbets- och studiependlar kortare sträckor än människor i övriga landet på grund av de långa avstånden. De båda länen har starka näringsliv, tre universitet och lägre arbetslöshet än riket i övrigt. Att knyta ihop orterna mellan Umeå och Luleå med Norrbotniabanan skulle råda bot på problemen med kompetensförsörjning.

– Vi kan ta batterifabriken Northvolt som ett exempel. Deras intresse för en etablering i Skellefteå visar vilken attraktiv region det här är. Det är självklart att en välfungerande och modern järnväg skulle öka attraktionskraften ytterligare, säger Lorents Burman.

 

Norrbotniabanegruppen
Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen, 070-24 30 700
Peter Roslund, vice ordförande i Norrbotniabanegruppen, 070-577 10 68
Elisabeth Sinclair, projektledare i Norrbotniabanegruppen, 0730-59 60 10

Norrbotniabanan AB
Gusten Granström, VD i Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85
Hans Lindberg, ordförande i Norrbotniabanan AB, 070-589 01 66

2016-10-11, Allt talar för Norrbotniabanan.2019-03-19T08:08:29+00:00

Regeringen föreslår i infrastrukturpropositionen att de ekonomiska ramarna för nästa planperioden ska öka kraftigt för att bygga Sverige starkt och hållbart för framtiden. Bland annat krävs nyinvesteringar för att Sverige ska vara fortsatt konkurrenskraftigt, minska godstrafiken på våra vägar, arbetspendling ska fungera och för att ”hela landet ska leva”. – Allt talar för Norrbotniabanan och den Botniska korridoren, säger Lorents Burman ordförande i Norrbotniabanegruppen. Norrbotniabanan är ett strategiskt viktigt projekt för regionen, Sverige och EU. Än en gång är banan på väg in i den nationella transportplanen, vilket visar på behovet av banan och nödvändigheten att projektet genomförs i sin helhet, säger Lorents Burman.

Norrbotniabanan är en helt ny järnväg mellan Umeå och Luleå, 27 mil lång. Banan är strategiskt viktig för att knyta ihop norra Sveriges kustnära städer och samtidigt tillsammans med Stambanan genom övre Norrland ge den dubbelspårsfunktion som idag saknas på sträckan. Stambanan genom övre Norrland byggdes för över 100 år sedan med lägre standard än övriga järnvägar för att hålla nere kostnaderna. Detta gör att banan än idag har kraftiga lutningar och snäva kurvor, vilket begränsar vikten och hastigheten för tågen. Enkelspåret gör att trafiken periodvis är helt enkelriktad och blockerad av tunga tågtransporter, exempelvis stålpendeln, som måste passera rakt igenom utan att stanna då de kraftiga lutningarna annars skulle göra det mycket svårt att starta det tunga tåget.

– Den största osäkerheten systemet orsakar idag, säger Lorents Burman, är att det inte finns någon omledningsmöjlighet till annat spår då det endast finns ett elektrifierat enkelspår. Vid rälsbrott står trafiken helt stilla och orsakar stora kostnader för näringslivet, men värst är osäkerheten om systemets tillförlitlighet, säger Burman. Idag är kapacitetsbristen ett stort problem då det endast finns ett fåtal tåglägen kvar, dvs. då ett tåg kan passera rakt igenom utan att behöva stanna längs sträckan. Nu kan planeringsarbetet fortsätta och diskussionerna om finansieringen, kan äntligen ta vid, avslutar Burman.

– Regeringens besked, både i höstbudgeten och infrastrukturpropositionen, är mycket glädjande och gör att planeringen kan fortgå med sikte på byggstart och ett totalt genomförande av Norrbotniabanan, säger Gusten Granström VD på Norrbotniabanan AB. Att Norrbotniabanan ingår i EUs Europeiska stomnätet för järnväg gör att projektet kan få upp till 50 % av kostnaderna för planering, vilket sker just nu mellan Umeå och Skellefteå, säger Granström. För själva bygget kan projektet få medfinansiering upp till 30 % från EU. Nu gäller det att hålla tempot och söka EU-medel så långt som det är möjligt, säger Granström.

En som särskilt gläds åt regeringens besked är kommunalrådet Peter Roslund, vice ordförande i Norrbotniabanegruppen.
– Regeringens besked är väldigt roligt, säger Peter Roslund. Det har gått mer än 15 år sedan vi bildade Norrbotniabanegruppen med representanter från det offentliga och näringslivet längs hela Norrbotniabanans sträcka och upp till Haparanda, säger Roslund. Det kan låta som många år, men faktum är att så här stora infrastrukturinvesteringar tar tid, säger Roslund och fortsätter, titta bara på Ostlänken som jobbade i 23 år innan de fick besked om bygget. Visserligen fanns Norrbotniabanan med i den nationella planen 2004 med tre miljarder för en första etapputbyggnad, men 2007 gjordes en revidering av den nationella transportplanen och ej påbörjade byggprojekt lyftes ur. Tack vare en massiv insats från regionen kunde planeringsarbetet ändå fortgå och under 2011 var samtliga järnvägsutredningar klara. Nu är vi på väg tillbaka till den nationella transportplanen och där hoppas vi att Norrbotniabanan blir kvar tills den står färdig att tas i bruk, fortsätter Roslund. Viktig är att planeringsarbetet norrut till Luleå startar snarast då de utpekade järnvägskorridorerna, som ofta är flera hundra meter breda, ligger och blockerar för näringslivsexpansion och bostadsutveckling. Regeringens infrastrukturproposition är ännu ett steg i rätt riktning, avslutar Roslund.

2016-09-27, Stockholm behöver Norrbotniabanan.2019-03-19T08:08:41+00:00

Med högt tonläge i SvD (27/9) anklagar Kristoffer Tamsons, trafiklandstingsråd Stockholm, Norrbotniabanan för att vara en krigsförklaring mot Stockholmsregionen. Ett lugnande besked är att Stockholm behöver Norrbotniabanan för sin fortsatta expansion.
– När Norrbotniabanan byggs säkrar vi svensk konkurrenskraft, kompetensförsörjningen för näringslivet i norr och råvarutransporterna söderut för vidareförädling, säger Lorens Burman ordförande för Norrbotniabanegruppen. Med mer kapacitet på järnvägen i norr kan tillväxten och intäkterna till statskassan öka och därmed möjligheterna till en utbyggd infrastruktur i Stockholm, fortsätter Burman.

Det finns en viss förståelse för Tamsons frustration rörande finansiering för den ansträngda infrastrukturen i Stockholm, säger Burman. Det är nog något som många regioner i Sverige kan instämma med gällande deras egen infrastruktur. – Ett exempel på detta är att när den senaste nationella transportplanen presenterades 2014 fick de fyra nordligaste länen, tillsammans, i runda slängar 3,4 % av de namngivna objekten i planen trots att landarealen motsvarar 54,9 % av Sveriges yta, säger Burman.

Men det är inte i rättvisesyfte som Norrbotniabanan behöver byggas utan för att säkra konkurrenskraften, öka kapaciteten på järnvägen och säkra kompetensförsörjningen för näringslivet i norr. Idag finns inte mer plats på järnvägen mellan Luleå och Umeå för det tunga godset som ska söderut för vidareförädling. Inte heller finns möjlighet till omledning till annat spår vid exempelvis trafikstörningar då det bara finns ett elektrifierat enkelspår mellan Luleå och Umeå. Det är för lite kapacitet och skapar stor driftosäkerhet med endast ett elektrifierat enkelspår, inte minst för industrin.

– För att ge ett exempel på råvarornas betydelse för Sverige har malmens brytningsvärde från norr ett värde av 25 miljarder, säger Andreas Löwenhöök oppositionsråd i Skellefteå (M). Detta vidareförädlas till 550 miljarder söderut i Sverige och ytterligare lika mycket ute i Europa. Det innebär viktiga arbetstillfällen och med Norrbotniabanan får vi en stärkt konkurrenskraft, ökad kapacitet på järnväg och därmed en tillväxt med nya intäkter till statskassan. Detta möjliggör i sin tur en fortsatt utbyggnad av infrastrukturen i Stockholm eller på andra platser i Sverige, säger Löwenhöök.
– Vi ser att Sverige hänger ihop, säger Löwenhöök och fortsätter, lika mycket som norra Sverige behöver Stockholm behöver Stockholm norra Sverige.

Kontaktpersoner, bilder finns på Mynewsdesk att hämta
Lorens Burman, Ordförande i Norrbotniabanegruppen, 070-2430700
Andreas Löwenhöök, Oppositionsråd (M) i Skellefteå, 070-3075345

2016-01-14, Regeringens besked om Norrbotniabanan är tydligt.2019-03-19T08:08:53+00:00

Infrastrukturministerns besked vid Transportforumdagarna i Linköping är glasklart – Regeringen står fast vid sitt löfte om en byggstart 2018 av Norrbotniabanan.

Uppstartsarbetet för Norrbotniabanans planering etappen Umeå – Skellefteå är i full gång. Hela organisationen för arbetet är förhoppningsvis snart på plats. Planeringen pågår med medfinansiering från regionen samt EU och bedöms vara färdigställt under 2019.

Samtidigt pågår flera andra processer på Trafikverket. Högaktuellt är Trafikverkets arbete med den så kallade inriktningsplaneringen som så småningom kommer att ligga till grund för den nationella planen som ska gälla mellan åren 2018-2029. I denna kommer Norrbotniabanan att finnas med, det har regeringen lämnat besked om.

I Trafikverkets förslag till inriktningsplaneringen står att läsa ”Norrbotniabanan förutsätts påbörjas sent under planperioden”. I en intervju i Norrbottens-Kuriren kommenterar Trafikverkets företrädrare skrivningen enligt följande, ”Ja, eftersom det saknas finansieringen så kan Trafikverket inte göra på annat sätt”, utan att nämna att detta är ett förslag från Trafikverket och att det är regeringen som slutligen kommer att besluta om innehållet i den nationella planen.

– Trafikverkets hantering av arbetet med inriktningsunderlaget har väckt spekulationerna rörande Norrbotniabanan som är djupt olyckliga då de skapar en stor osäkerhet i organisationen som riskerar att minska effektiviteten, säger Gusten Granström, VD på Norrbotniabanan AB. Vi arbetar utifrån den ambition och de utfästelser som regeringen har lämnat. Det vore klädsamt om Trafikverket också rättade in sig i ledet.

Vid transportforumdagarna i Linköping träffade representanter för Norrbotniabanan infrastrukturminister Anna Johansson som än en gång var väldigt tydlig med att regeringens besked om en byggstart 2018 står fast med tillägget ”oavsett vad Trafikverket uttalar sig om i deras förslag till inriktningsplaneringen.”

Kontaktpersoner
Gusten Granström, VD Norrbotniabanan AB, mobil 070-665 5785

2015-11-26, Kick off för Norrbotniabanans planeringsarbete.2019-03-19T08:09:01+00:00

Norrbotniabanan AB har bjudit in de deltagare som tillsammans ska arbeta med planeringen av den nya Norrbotniabanan. Ett uppstartsmöte äger rum i Umeå den 26 november.

Planeringsarbetet för Norrbotniabanans första etapp mellan Umeå och Skellefteå är redan påbörjat, men alla nyckelpersoner har ännu inte träffats. Därför har deltagarna bjudits in till Umeå den 26:e november för att tillsammans med Norrbotniabanan ABs (NBBAB) styrelsen få en introduktion till arbetet.

Det var i februari i år som NBBABs ansökan, med stöd av den svenska regeringen, gick in till EU. I slutet av juni kom beskedet att samtliga instanser hade godkänt ansökan och i oktober skrevs ett avtal under mellan NBBAB/Trafikverket och EU. Ansökan är totalt på ca 200 miljoner SEK varav hälften kommer från regionen, 20 miljoner från Norrbottens län och 80 miljoner från Västerbottens län. Den andra hälften kommer från EU.

– Trafikverket har nu börjat med att ta fram järnvägsplaner för sträckan Umeå-Skellefteå samt bygghandlingar för Umeå-Dåva, banans första tio kilometer, säger Arnold Vonkavaara, regional direktör för Trafikverket. Det känns väldigt spännande att arbetet har dragit igång igen! Den nya kustjärnvägen är hett efterlängtad för att öka kapaciteten, konkurrenskraften och kompetensförsörjningen. Idag saknas omledningsmöjligheter till ett annat elektrifierat spår vid trafikstörningar, men med Norrbotniabanan och den gamla Stambanan genom övre Norrland erhålls nu en dubbelspårsfunktion.

– Framför oss ligger nu ett omfattande arbete med en tajt tidsplan, men vi är taggade, säger Gusten Granström, VD på Norrbotniabanan AB

Samtidigt som planeringsarbetet startar driver NBBAB frågan vidare om förhandlingsperson för hela projektet.

– Vi behöver en förhandlingspart från regeringen för att komma vidare i finansieringsfrågan, säger Granström, och vi hoppas att vi kan få detta löst inom en snar framtid. Förhandlingarna om ansvarsfördelningen mellan staten och regionen rörande hela bansträckningen måste komma igång för att säkra en byggstart 2018, avslutar Granström.

Vidare kommer NBBAB att vara beredd inför nästa EU ansökan då det blir möjligt att dels söka pengar för den återstående planeringen mellan Skellefteå och Luleå och dels bygghandling från Dåva och norrut. Det blir även möjligt att söka pengar för själva bygget av banans första delsträcka mellan Umeå och Skellefteå.

Presskonferensen börjar 10.50 på Umeå Östra i Umeå. Foton från kick offen kommer att finnas tillgängligt under eftermiddagen den 26:e november på MyNewsdesk under Norrbotniabanan.


Kontaktpersoner

Gusten Granström, VD Norrbotniabanan AB, mobil 070-665 5785
Arnold Vonkavaara, regional Direktör Trafikverket, 070-526 50 36
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen, mobil 0730-59 60 10

2015-02-20, Regeringen stöder Norrbotniabanan ABs ansökan om medfinansiering från EU.2019-03-19T08:09:09+00:00

Regeringen har gett klartecken till Norrbotniabanan AB (NBBAB) att skicka in sin ansökan om medfinansiering av planeringen för Norrbotniabanan till EU.
– Vi är ett helt team som gläds idag och det gör vi tillsammans med alla fantastiska människor runt omkring som hejar på Norrbotniabanan, säger Gusten Granström, VD NBBAB. Det här var ett skönt steg framåt.

Arbetet med ansökan har pågått sedan i höstas och med regeringens klartecken får ansökan nu skickas vidare till EU. Där kommer ärendet att behandlas och någon gång i juni hoppas NBBAB att få besked.

– Även om ansökan, mot förmodan, inte skulle bli godkänd i Bryssel är detta ett mycket viktigt informationssteg gentemot EU, säger Granström. Ju mer de vet om projektet tills nästa ansökningsomgång desto bättre.

Ansökan är totalt på drygt 200 miljoner SEK varav hälften kommer från regionen och den andra hälften från EU. Arbetet som ansökan avser rör planeringen mellan Umeå och Skellefteå, de så kallade järnvägsplanerna, samt bygghandlingar för sträckan Umeå-Dåva.

Kapacitetsbristen mellan Boden och Vännäs är stort och behovet av ett dubbelspår är mycket efterlängtat och säkrar transporterna från norr vid exempelvis rälsbrott. Idag saknas omledningsmöjligheter till ett annat elektrifierat spår, men med Norrbotniabanan och den gamla Stambanan genom övre Norrland erhålls nu en dubbelspårsfunktion.

– Framför oss ligger nu diskussioner om hur vi ska finansiera nästkommande ansökan och vad den ska innehålla, säger Granström. Samtidigt måste förhandlingarna om ansvarsföredelningen mellan staten och regionen rörande hela bansträckningen ta vid för att säkra en byggstart 2018, avslutar Granström.

 

Kontaktperson
Gusten Granström, VD Norrbotniabanan AB, mobil 070-665 57 85

TALESPERSONER

Elisabeth Sinclair
Projektledare, Norrbotniabanegruppen
+46(0)730-59 60 10

Gusten Granström
CEO, Norrbotniabanan AB
+46(0)70-665 57 85

VAD SÄGER MEDIA?

Norrbotniabanegruppen är en partipolitiskt obunden intressegrupp som verkar för Norrbotniabanans förverkligande. Norrbotniabanegruppens arbete finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, Region Norrbotten, Region Västerbotten. Samt näringslivet Boliden Mineral AB, Smurfit Kappa, SSAB EMEA AB, SCA Munksund, Norrbottens Byggmästareförenings Fastighets AB, BILLERUDKORSNÄS och LKAB.

Norrbotniabanegruppen arbetar med information, opinionsbildning och lobbying i syfte att förankra projektet hos beslutsfattande aktörer. Norrbotniabanan AB och Norrbotniabanegruppen har ett fortlöpande samarbete.

Norrbotniabanan AB bildades 2008 av Landstinget i Norrbotten och Region Västerbotten samt kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda ett gemensamt bolag, Norrbotniabanan AB, för att:
– Ge det fortsatta arbetet en tydlig juridisk och organisatorisk plattform.
– Tydligt markera allvaret i regionens egen ambition och engagemang för att genomföra projektet.

sv_SESwedish
sv_SESwedish