Bloggtext till poddavsnittet #14 Tillbaka till framtiden:
Det har gått fort att ställa om till andra plattformar att verka från. Digitala möten är vardagsmat och vi fikar då och då via diverse länkar. Det är mysigt på sitt sätt men vi längtar verkligen efter att få träffas igen… utan den fysiska distansen. Visst vill vi komma tillbaka till läget vi hade innan pandemin, men ännu hellre ta ett kliv in i framtiden. Mycket kommer nog att förändras efter Coronavirusets framfart, men vi hoppas att det för något gott med sig.
Lokföraren (spelad av Olof Wretling) inför poddavsnitt #14 Tillbaka till framtiden.
Hjulen snurrar trots allt för fullt hos oss. Ännu viktigare är det dock att Trafikverkets planeringsarbete fortsätter med full kraft, och det gör det! Nyligen avslutades samråden för sträckan genom Sävar och samrådet för Norrbotniabanans sträckning genom centrala Skellefteå har påbörjats. Samråden sker nu helt digitalt och det är inte utan att jag tror att det finns mervärden med detta.
Istället för att hitta möten som passar kan människor ta del av information, filmer och ritningar i detalj, när det passar. Synpunkter och frågor är enkelt att mejla till Trafikverket, vilket känns toppen! Givetvis finns Trafikverkets personal tillgänglig på telefon för att hjälpa de som inte kommer åt informationen digitalt. Läs mer på Trafikverkets sida om Norrbotniabanan.
En annan viktig fråga, som Norrbotniabanans representanter arbetat länge med, är frågan om byggstarten från Dåva till Skellefteå. I den Nationella transportplanen ligger byggstarten först år 2024. Samtidigt siktar planeringen på att bli klar någon gång under 2021, vilket innebär att vi riskerar att få ett glapp mellan planering och byggstart. Då riskerar Trafikverket att förlora kompetensen för projektet då deras personal måste flyttas till andra pågående arbeten i väntan på byggstart. Detta skulle vara mycket olyckligt. Nu har regeringen dock gett i uppdrag till Trafikverket att förbereda sträckan för byggstart inom spannet 2023-2025, vilket är mycket glädjande. I teorin kan det handla om ett till två års tidigareläggande, även om det till syvende och sist är Trafikverkets planeringsarbete som styr när byggstarten sker. Men möjligheterna till ett tidigareläggande har öppnats. Läs mer om detta i ett tidigare blogginlägg.
Norrbotniabanans första spadtag 23 augusti 2018 i Umeå, Lena Erixon, Trafikverkets generaldirektör, och statsminister Stefan Löfven. Foto: Patrick Trägårdh
Under pandemin har det blivit uppenbart att det är Sveriges norra del som har en eftersatt infrastruktur på marken. För att kompensera detta har regeringen infört trafikplikt för flyget från Stockholm till landets norra delar, medan detta inte behövdes söderut. Än en gång, mellan Umeå och Luleå har vi Sveriges mest tätbefolkade stråk efter storstadslänen Stockholm och Malmö, i samma paritet som Västra Götaland, men här finns inte en enda meter räls. Avståndet mellan Stockholm och Umeå skiljer sig bara några mil från avståndet mellan Stockholm och Malmö, där den snabbaste restiden med tåg är 4 timmar och 27 minuter. Till Umeå får man lägga på två timmar och det kanske inte är så farligt, men till Skellefteå kommer man inte med tåg och fortsätter vi till Luleå, via stambanan genom övre Norrland, får man lägga till ytterligare många fler timmar.
Låt detta få bli en påminnelse om vikten av Norrbotniabanan för att knyta ihop Sverige.
Men det är fler arbeten som pågår trots pandemin. På Haparandabanan genomförs nu ett antal bromsprover på tåg med kompositbromsar. Med anledning av EUs strängare krav på buller i tätorter har man tillverkat nya bromsar av kompositmaterial som fått ersätta de gamla gnisslande gjutjärnsbromsarna. Tanken är god om det inte vore för den oväntad nackdelen som uppstår i kalla vinterklimat där snö och fukt inte försvinner av friktionen som den gör i gjutjärnsbromsar utan istället lägger sig fukt som en liten hinna i kompositbromsen och ger en effekt ungefär som vid en vattenplaning istället för att genom friktion bromsa tåget. Läs mer på Järnvägsnyheter om detta.
Det händer en hel del på utvecklingssidan inom järnvägsbranschen och vi kan varmt rekommendera att ta en titt i nästa generations sovvagnar, eller som de kallas av Österrikiska statliga tågoperatören (ÖBB), tågkapslar. Spännande utveckling och jag tror inte vi har sett de sista prototyperna. Läs mer på Järnvägsnyheter om detta.
I nästa avsnitt gör vi ett besök på bygget av Norrbotniabanan utanför Umeå. Jag passerar förbi då och då och ser det omfattande markarbetet från vägen. Det känns hisnande. Vi har ett historiskt bygge framför oss att få ta del av!
På återhörande, Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen.