Blogg till poddavsnitt #38

I årets första poddavsnitt diskuterar vi den stora milstolpen, att sträckan mellan Dåva och Skellefteå har vunnit laga kraft. Vad innebär det för projektet och de berörda kommunerna? Vi kommer även att prata om Trafikverkets inriktningsunderlag och den bild av norra Sverige som SCBs prognoser skapar. Vår allvetande lokförare, spelad av Olof Wretling, ger oss en lektion i hur man bygger järnväg – på sitt eget sätt.

Här kan du lyssna på poddavsnittet

Regionalt
Som vi har väntat, men nu har järnvägsplanerna mellan Umeå och Skellefteå vunnit laga kraft! Den 7 december meddelade regeringen att man avfärdar samtliga överklaganden och att man inte har några ytterligare kommentarer gällande järnvägsplanerna. Därmed kunde Trafikverket starta med förberedande arbeten samtidigt som de parallellt uppdaterar kostnadskalkyler för att därefter begära byggstartsbeslut från regeringen.

Det är Trafikverket som planerar och bygger Norrbotniabanan, men kommunerna har ett antal ansvarsområden eftersom järnvägen påverkar både kommunens översiktsplaner och detaljplaner, det vill säga planer som visar hur man får bygga inom ett visst område. Allt detta arbete sker i nära samarbete med Trafikverket. Nya resecentrum ska planeras och byggas och anslutande vägar och annan infrastruktur som berörs ska anpassas.

I den här videorapporten samtalar Kristina Sundin Jonsson (kommundirektör på Skellefteå kommun) med Lisa Gahm (projektledare för Norrbotniabanan på Skellefteå kommun) om hur bygget av Norrbotniabanan påverkar kommunen.

Nationellt
Januari var som vanligt fullspäckad med event. Det första tog oss till Linköping och Transportforum som är en årlig konferens där offentliga och privata aktörer inom transport och infrastruktur i Sverige samlas för att ta del av den senaste kunskapen inom området och givetvis nätverka med över 1000 deltagarna och de många utställarna. Tillsammans med Nya Ostkustbanan, Godsstråket genom Bergslagen och Botniska korridoren hade vi en gemensam monter för information, samtal och reflektioner. Transportforum är faktiskt Nordens största konferens för transportsektorn.

I slutet av månaden invigdes “Västerbotten på Grand” som under två veckor öppnar upp för en mötesplats mitt i huvudstaden samtidigt som Västerbottensmenyn serveras i restaurangen. Eventet gick av stapeln för 34:e gången och blir bara än viktigare för att under en kort tid och på samma plats möta många viktiga beslutsfattare, politiker och företrädare för näringslivet. Vi får möjlighet att föra fram våra frågor och göra inspel. Redan den 29 jan inleddes veckorna med två dagarskonferensen Future Mine & Mineral där gruvnäringen talade om sina utmaningar. Vi på Norrbotniabanegruppen medverkade för tala om infrastrukturens betydelse i norra Sverige, inte minst behovet av Norrbotniabanan för att klara kompetensförsörjningen.

Under invigningen av Västerbotten på Grand stod infrastrukturministern på scenen och talade varmt om utvecklingen i norra Sverige. Dagen efteråt, i ett eget seminarium, debatterades det om behoven av att sätta målår för Norrbotniabanans färdigställande.

Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör Skellefteå kommun, gav en direktrapport om utmaningarna som kommunen arbetar med.

En av talarna var före detta statsminister Göran Persson som fick frågan om det är möjligt att göra “favorit i repris” med syfte på finansiering av Botniabanan. Om det, och mycket mer, kan du läsa om på denna sida där vi sammanfattat de båda eventen.

Trafikverkets inriktningsunderlag möts av kritik
Den 15 januari presenterade Trafikverket sitt inriktningsunderlag för den kommande Nationella infrastrukturplanen, det vill säga satsningar på den statliga infrastrukturen, som ska gälla de kommande 12 åren. Inriktningsunderlaget bygger på prognoser och trendframskrivningar som tillhandahålls av SCB (Statistiska centralbyrån/Statistikmyndigheten). Men denna statistik är gammal och visar inte på den omställning som sker i norra Sverige. Därför har omvärldens kritik varit hård mot inriktningsunderlagets prognoser och slutsatser.

En drivkraft bakom infrastrukturinvesteringar är befolkningsökningar, vilket sker och måste ske i norra Sverige. Men av detta syns nästan ingenting i inriktningsunderlaget. Här syns istället en befolkningsminskning i Norrbotten och en marginell ökning i Västerbotten och sysselsättningen ska minska i de båda länen med 3-7 procent fram till år 2040.

Visserligen ska prognoserna revideras i april, men att vara medveten om dess brister och ändå använda dem utan kommentarer riskerar att riktningen för de kommande 12 åren blir helt felaktig. Dessutom finns tvivel om att SCBs revidering i april skall ändra på slutsatserna. Risken blir istället stor att SCBs trendframskrivningar och Trafikverkets användning av dess blir ett självspelande piano. Inga befolkningsökningar – inga infrastruktursatsningar.

I höstas pekade visserligen Trafikverket på ett omfattande behov av infrastrukturinvesteringar i norr i sin egen rapport gällande regeringsuppdraget ”Att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län”. Men i inriktningsunderlaget kommenterar Trafikverket detta arbetet med “…den analysen visar att om en rad lokala industri och infrastruktursatsningar tillsammans med specifika antaganden om handelsrelationer och produktionsteknologier slår in kan detta ge stora lokala förändringar av godsflödena.” Det är provocerande, trots investeringar på över 1 400 miljarder i pågående och planerade satsningar, att Trafikverkets bedömning enbart pekar på en utvecklingen på ett lokalt plan. Dessutom spår Trafikverket att transporter av malm, stål och skogsprodukter ska minska trots den stora efterfrågan, och det beroende som Europa har av dessa produkter.

Den exceptionellt ovanliga omställning som pågår i norra Sverige, när industrin ställer om till en hållbar produktion, kommer att vara till gagn för hela Sverige. Liknande satsningar kommer att ske i Borlänge, Mariestad, Göteborg med flera orter där norra Sverige fungerar som mall. Klarar vi inte detta i norra Sverige blir det svårt för andra orter att anta samma utmaningar.

Ytterst handlar omställningen om att mota hoten mot vårt klimat och vår existens på jorden. Industrisektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser. Dessa måste minska.

Mot bakgrund av detta och de enorma investeringar som görs och behövs för den nödvändiga omställningen, framstår Trafikverkets inriktningsunderlag som svårbegripligt. Var finns konsekvensensbeskrivningen av att inte spegla det som sker i norra Sverige och i förlängningen att inte genomföra infrastruktursatsningar? Inte minst när det gäller i Norrbotten och Västerbotten som i EU pekas ut som ett mönsterexempel av åtgärder som Europa måste sträva efter? Vi lär få höra mer om Trafikverkets fortsatta arbete.

Hur ser din bild ut av norra Sverige?
Med anledning av den okunskap som finns rörande norra Sverige, omställningen och de gigantiska investeringarna i norr, lät vi AI (Microsoft Copilot) teckna en bild av norra Sverige. Vi blev häpna av svaret, men inte förvånade. Fram växte en bild av berg, djupa dalar, snö och vatten, men inte en människa eller hus så långt ögat kunde se.

Vi bad den även göra en motsvarande bild för södra Sverige och dök ett böljande landskap i sommarskrud upp där både hus och vägar syntes. Först när vi bad om en tecknad bild av mellersta Sverige dök en hel stad upp. Om det är så här som omvärlden uppfattar norra Sverige, då har vi mycket arbete kvar att göra!