Norrtåg laddar för fullt med den kommande tågstrategin som inom ett par år ska leda till beställning av nya tåg till Norrbotniabanan. Trafikverket arbetar med ett uppdrag från regeringen om att syna möjligheterna att färdigställa infrastrukturprojekt i norra Sverige snabbare. Här är Norrbotniabanegruppen aktiv tillsammans med Norrbotniabanan AB, regionerna, flera kommuner och företagen som gör miljardinvesteringarna. Till sist ser vi framemot att få träffas på Noliamässan i Umeå den 9 till 13 augusti.

Här kan du lyssna på poddavsnittet

Regionalt
Joakim Berg, Marknads och kommunikationschef på Norrtåg, berättar om tågstrategin och den kommande beställningen av nya tåg för trafiken på Norrbotniabanan. Även om Norrtåg börjar bli varma i kläderna har det varit utmaningar med att vara pionjär som användare av det nya europeiska signalsystemet ERTMS, något vi pratat om många gånger förr. Tufft och kostsamt, men vi får hoppas att någon skänker Norrtåg en tacksamhetens tanke i framtiden. Idag är punktligheten hög för Norrtågs trafik även om några linjer har haft det kämpigt.

Här kan du se intervjun med Joakim Berg i sin helhet:

Joakim Berg, Marknads och kommunikationschef på Norrtåg, berättar om tågstrategin och den kommande beställningen av nya tåg för trafiken på Norrbotniabanan

Nationellt
Det är mycket som händer i norr med näringslivets gigantiska investeringar, kommunernas samhällsutveckling och jakten på nya invånare för att klara kompetensförsörjningen för den gröna omställningen. Det var därför väldigt passande att regeringen med vår infrastrukturminister Andreas Carlson kom med ett utredningsuppdrag till Trafikverket under Järnvägsforum i mars. I detta ber regeringen Trafikverket att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbotten och Västerbotten för att skyndsamt åtgärda flaskhalsar och färdigställa infrastrukturprojekt. Det handlade i huvudsak om fem projekt nämligen dubbelspår Boden-Luleå, Malmbanan, Malmporten, E4:an genom Skellefteå och Norrbotniabanan.

Du kan läsa mer om uppdraget i tidsaxeln på denna sida.

Den 5 maj kallade Trafikverket in alla parter till ett digitalt stormöte och bad oss skicka in synpunkter som är relevanta för uppdraget. Därefter har Trafikverket haft flera enskilda möten med kommuner, regioner och givetvis näringslivet och jobbar nu vidare med den information de fått.

Norrbotniabanegruppen skrev ett gemensamt yttrande tillsammans med Norrbotniabanan AB som skickades in redan den 15 maj. Våra synpunkter kan delas in i tre delar nämligen; Avsaknaden av målår och tidplan för hela banan till Luleå. Det andra handlar om finansieringen där det i uppdraget till Trafikverket ingår att syna möjligheterna till både medfinansiering och förskottering från kommuner och regioner. Och det sista handlar om hur ska vi organisera det fortsatta arbetet med Norrbotniabanan.

När det gäller finansiering ligger endast cirka 15 mdr av 40 mdr i den nationella infrastrukturplanen. Nästa nationella infrastrukturplan presenteras tidigast om fyra år och fram till dess vet inte Trafikverket om, hur mycket och när resterande finansiering tillkommer. Därför kan inte Trafikverket sätta ett målår för projektet. Utan målår blir det i sin tur svårt för kommunerna att anpassa bygget av resecentrum, regionernas arbete med trafikupplägg, Norrtågs tågbeställningar och väldigt svårt för näringslivet att kunna anpassa sina godstransportupplägg.

Beträffande medfinansiering och förskottering från kommuner och regioner är det något som redan har gjorts och görs. Regionerna har redan bekostat hälften av Trafikverkets arbete med järnvägsplanerna mellan Umeå och Skellefteå och kommunerna skyndar på färdigställandet av Norrbotniabanan genom att medfinansiera bygget enligt Botniabanemodellen där kommunerna bland annat tar kostnader för resecentrum, kommunal mark, kopplade trafiklösningar med mera.

Lägg därtill investeringar utöver detta i bland annat industrispår och miljardinvesteringar i både Umeå hamn och Skellefteå hamn för att få ut maximal nytta när Norrbotniabanan tas i bruk. Umeå kommun arbetar till exempel intensivt med att knyta ihop Botniabanan och Norrbotniabanan genom den nya intermodala järnvägsterminalen i Umeå hamn, industrispår till Dåva företagspark strax norr om staden och arbetet med att marknadsföra tjänster inom logistiksektorn. Med detta sagt har vi ännu inte nämnt Robertsfors kommun eller kommunerna norr om Skellefteå och deras investeringar i den gröna omställningen eller för att maximera nyttan med Norrbotniabanan. Ytterligare pålagor på kommunerna blir svårt att ta i detta läge.

Vi får inte glömma att när det inte blev några klartecken för Norrbotniabanan år 2010 fortsatte kommunerna sitt arbete för att ge rätt förutsättningar till näringslivet och företagsetableringar. Resultatet ser vi idag, där norra Sverige leder den gröna omställningen och där kommunerna arbetar under hårt tryck med bostäder, skolor och annan samhällsservice för att hålla jämna steg med den enorma tillväxt och samhällsutveckling som sker, men vi saknar infrastrukturen i form av Norrbotniabanan. Det handlar inte bara om transporter utan Norrbotniabanan handlar också om att orternas attraktivitet ska komma till sin rätt.

Vi har också framfört, både till Trafikverket och infrastrukturminister Andreas Carlson, att vi gärna skulle vilja göra en gemensam analys för att se om bygget skulle gå att genomföra fortare i bolagiserad form. Nu har Trafikverket visserligen kommit långt i det pågående arbetet, men ett bolag likt Botniabanan AB skulle kunna låna upp pengar via riksgälden för att färdigställa banan fortast möjligt utan att behövs vänta på årliga anslag som Trafikverket gör idag. Att dra ut på byggtiden för att finansieringen saknas kostar också. Det borde också finnas med i alla ställningstaganden. En försenad trafikstart skulle också försvåra för näringslivet, kommunerna och regionerna i norr att fortsatt kunna bära ledartröjan i den gröna omställningen.

I samband med mötet med infrastrukturministern framförde vi också en önskan om att regeringen tillsätter en förhandlingsperson för det fortsatta arbetet samt att vi finns tillgängliga för regeringens eget arbete med en ”Strategi för norra Sverige”.

Nu hoppas vi att Trafikverket inte ställer de utpekade projekten i norr mot varandra utan att man ser till de enorma behoven av en fungerande infrastruktur, inte minst för att klara kompetensförsörjningen med hjälp av Norrbotniabanan. Trafikverket ska redovisa sitt arbete till regeringen den 15 september.

Europa
Pat Cox, koordinator för arbetet med ScanMed-korridoren hade en träff den 6 juni där vi, genom Lotta Rönström på North Sweden, fick höra att Pat Cox pratade länge i sin inledning om sitt besök i Luleå och medverkan vid Järnvägsforum i mars. Han nämnde bland annat mötet med infrastrukturminister Andreas Carlson och GD Roberto Maiorana för Trafikverket, HYBRIT-besöket, Försvarsmaktens närvaro genom överste Lars Karlsson och vikten av robusta kopplingar till norr. Bättre reklam för vår region i EU kan man knappast få! Revideringen av TEN-T, EU:s egen infrastrukturplan, fortgår och blir kanske klar i början av årsskiftet. Vi följer naturligtvis fortsättningen.

Till sist vill jag hälsa er välkomna till monter 102 på Noliamässan i Umeå 9-13 augusti där vi tillsammans med kommunerna, Norrtåg och Trafikverket pratar om Norrbotniabanan.

Trevlig sommar! / Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen