Regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna har lämnat över infrastrukturpropositionen till riksdagen med en historisk ekonomisk satsning med en ökning om totalt 27 % i jämförelse med dagens nationella infrastrukturplan. Budskapet från infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, finansminister Elisabeth Svantesson, Thomas Morell, vice ordförande i trafikutskottet (SD) och Helena Gellerman, ledamot i trafikutskottet (L) öppnar också upp för alternativ finansiering och genomförande av stora projekt, något som Norrbotniabanans företrädare även föreslagit. Den historiska satsningen på infrastruktur banar väg för Norrbotniabanans färdigställande i sin helhet.

Norra Sverige står mitt i en samhällsomvandling som saknar motstycke. Investeringarna som stärker hela Sveriges konkurrenskraft och sätter Sverige i ett bra läge inför framtiden. Det handlar inte bara om de stora industrisatsningarna utan också om nytänkande och växande tjänsteföretag som stärker Sveriges position som kunskapsnation. Norrbotniabanan, 27 mil ny järnväg mellan Umeå och Luleå knyter samman det befolkningsrika stråket längs kusten där det idag inte finns ett enda järnvägsspår. I norr ansluter banan till Malmbanan och Haparandabanan och söderut till kustnära orter längs den Botniska korridoren. Norrbotniabanan är en samhällskritisk infrastruktur som bidrar med efterlängtad transportkapacitet och som underlättar kompetensförsörjning och tillväxt rejält.

– Regeringens besked om att öppna upp för lånefinansiering och alternativt genomförande är mycket positivt och något som Norrbotniabanans företrädare efterfrågat under lång tid, säger Gusten Granström vd för Norrbotniabanan AB. Den historiska satsningen talar för att Norrbotniabanan nu kan realiseras i sin helhet när Trafikverket påbörjar arbetet med ett förslag till nationell transportinfrastrukturplan mellan åren 2026-2037.

– Nu är vi hoppfulla om att projektet kan intensifieras där ett byggstartsbeslut i närtid från regeringen är av högsta betydelse, säger Lorents Burman ordförande för Norrbotniabanegruppen. Kommunerna har länge väntat på regeringens byggstartsbeslut där tidpunkt för start och färdigställande idag är oklart. Väntan är enormt frustrerande och påverkar kommunernas egna åtagande i samband med bygget av Norrbotniabanan negativt, säger Burman.

– Att Norrbotniabanan färdigställs mellan Umeå och Luleå är en förutsättning för att regionen och Sverige ska kunna tillgodogöra sig de vinster som skapas i och med näringslivets gigantiska investeringar på över 1400 miljarder räknat i de båda länen. Totalt skapas över 25 000 arbetstillfällen sammanlagt i de båda länen fram till 2040. Det kommer att ställa stora krav på en fungerande infrastruktur för att klara kompetensförsörjningen och den ökade godstrafiken, avslutar Burman.

Kontaktpersoner

Lorents Burman, Ordförande, Norrbotniabanegruppen
Kommunstyrelsens ordförande, Skellefteå

Gusten Granström, Vd, Norrbotniabanan AB

Elisabeth Sinclair, Projektledare Norrbotniabanegruppen

Nyligen presenterades Trafikverkets förslag till regeringen när det gäller möjligheterna att intensifiera byggandet av bland annat Norrbotniabanan. I en skrivelse till regeringen efterlyser dock Norrbotniabanan AB och intresseorganisationen Norrbotniabanegruppen en större tydlighet vad gäller målår för färdigställandet, finansiering och hur det fortsatta arbetet ska bedrivas.

Målår saknas
– Trafikverket har gjort en gedigen utredning och lämnat många bra förslag på hur en tidigareläggning av bland annat Norrbotniabanan skulle kunna genomföras. Men vi behöver också ett konkret tidsmål för när den ska vara färdigställd. Det är avgörande för att berörda kommuner, regioner och inte minst näringslivet ska kunna planera och genomföra sina egna investeringar, säger Gusten Granström, vd på Norrbotniabanan AB.

I Trafikverkets utredning framgår att det skulle vara möjligt att färdigställa hela Norrbotniabanan, från Umeå till Luleå, till år 2036 i stället för år 2040 som man tidigare angett som möjlig målgång. Dock under förutsättning att finansieringen fortsätter i samma takt som den nuvarande nationella transportplanen anger. Norrbotniabanegruppen ifrågasätter om detta besked verkligen kan kallas en tidigareläggning med tanke på att det Transeuropeiska Transportnätet, TEN-T, där Norrbotniabanan ingår, ska stå klart redan 2030.

– Dessutom har Trafikverkets projektorganisation och kommunerna Umeå, Robertsfors och Skellefteå haft 2030 som riktmärke för färdigställandet av den första etappen till Skellefteå. Därför känns det rimligt att i ifrågasätta om det här verkligen är en tidigareläggning, säger Elisabeth Sinclair projektledare för Norrbotniabanegruppen.

Miljardinvesteringar och utvecklingen i norr
Investeringarna i Norrbotten och Västerbotten uppgår nu till hela 1400 miljarder kronor, enligt Norrbottens Handelskammare. I sitt regeringsuppdrag trycker Trafikverket på vikten av att samtliga fem utpekade projekt – Malmbanan, dubbelspåret mellan Boden och Luleå, Malmporten, förbifart E4 genom Skellefteå och Norrbotniabanan – behövs för att investeringarna ska ge full effekt.

– Det är väldigt bra. Det är också viktigt att inte ställa de här fem projekten mot varandra. De är alla en del av den viktiga infrastrukturen i norra Sverige och måste drivas framåt parallellt. För infrastruktur handlar inte bara om förmågan att frakta gods. Den är minst lika avgörande för kompetensförsörjningen som är den kanske allra mest brännande frågan i norra Sverige just nu, säger Gusten Granström.

Och när det gäller just förmågan att transportera människor, persontrafiken, så pekar alla siffror på att Norrbotniabanan är en avgörande faktor för att klara kompetensförsörjningen och samtidigt minska klimatpåverkan. Trafikverkets utredning visar på en kraftig tillväxt längs banans södra sträcka och skriver upp tidigare prognoser kring befolkningsutvecklingen i Umeå och Skellefteå rejält. Den tidigare prognosen pekade på en befolkningsökning i Skellefteå med 4500 personer till 2040. När Trafikverket nu tar med de massiva investeringarna i beräkningarna landar den nya siffran på 17 000 personer. Även Umeås befolkning kommer att öka mer än prognosen om än inte lika markant ökning i tilläggsprognosen som Skellefteå.

– Det är viktigt att förstå vilken enorm påverkan dessa investeringar har på i princip alla samhällsfunktioner i norra Sverige. Och att omställningen och utvecklingen måste ske skyndsamt, inte minst när det gäller infrastrukturen, säger Elisabeth Sinclair.

Skyndsamt avgörande, finansiering och bolagisering
I skrivelsen till regeringen efterlyser Norrbotniabanegruppen och Norrbotniabanan AB alltså ett fastställt målår då Norrbotniabanan ska vara klar, för att underlätta planering och genomförande för kommuner, regioner och operatörer. Man kräver också att regeringen skyndsamt ska avgöra de inlämnade överklagandena gällande järnvägsplanerna mellan Umeå och Skellefteå. Detta för att regeringen, i anslutning till att dessa ärenden avgörs, ska kunna ge Trafikverket ett byggstartsbeslut och också en möjlighet att använda de medel som finns i befintlig infrastrukturplan för delsträckan mellan Dåva och Skellefteå.

– Vi ser också att regeringen accepterar Trafikverkets förslag om upplåning som en kompletterande finansiering till anslagsfinansiering. Regeringen bör också omgående begära riksdagens tillstånd för en sådan upplåning för att lösa finansieringen av hela Norrbotniabanan. Vi behöver göra allt vi kan för att färdigställa banan så snart det är möjligt, säger Gusten Granström. När det gäller det fortsatta arbetet med att intensifiera byggandet av Norrbotniabanan har Norrbotniabanegruppen tagit fasta på de lärdomar som drogs under byggandet av Botniabanan under 2000-talets första tio år. Där sattes tidigt ett målår och man skapade även ett infrastrukturbolag som gav kommunerna större insyn i Trafikverkets arbete och tvärtom.

– Det gjorde det lättare för kommunerna att organisera sitt arbete och säkerställde att inte kommunerna själv blev en flaskhals i arbetet. Det skapade bra kopplingar mellan kommunerna och Trafikverket, deras experter och andra myndigheter. De goda flödena mellan alla aktörer ledde också till fördelar när det gällde att behålla kompetens i bolaget under hela projekttiden. Tyvärr är bolagisering något som Trafikverket avfärdar i sin rapport, säger Elisabeth Sinclair och tillägger,

– Förhoppningen är att Trafikverket inte bara för en dialog med berörda parter utan att man också tillsammans tänker utanför boxen för att hitta nya snabbare vägar fram för projektet. I sitt anförande på Järnvägsforum i våras sa infrastrukturministern Andreas Carlson att en god infrastruktur och transporter är helt avgörande för att Sverige ska lyckas med den gröna omställningen. Det visar på vikten av ett snabbt färdigställande.

Kontaktpersoner
Elisabeth Sinclair, Projektledare Norrbotniabanegruppen
Gusten Granström, Vd, Norrbotniabanan AB

Regionens medborgare, inflyttare och den fortsatta tillväxten längtar efter Norrbotniabanans färdigställande samtidigt som den är helt avgörande för att klara kompetensförsörjningen i samband med näringslivets miljardinvesteringar i den gröna omställningen. Idag finns inte en meter räls mellan kuststäderna samtidigt som över hundra tusen nya inflyttare behövs. Nu måste arbetet med Norrbotniabanan skyndas på både för person- och godstrafik. Detta har regionens företrädare samtalat med infrastrukturministern om, men frågan som kvarstår är när Norrbotniabanan kan stå klar.

Under en överläggning med infrastrukturminister Andreas Carlson har regionens företrädare genom Norrbotniabanan AB och Norrbotniabanegruppen framfört brådskan med att färdigställa Norrbotniabanan.

– I denna fråga är vi överens, men frågan om när Norrbotniabanan kan stå klar behöver fortsatt bearbetas, säger Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB.

Regeringsuppdraget till Trafikverket
Just nu arbetar Trafikverket, på uppdrag av regeringen, med att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län för att skyndsamt åtgärda flaskhalsar och färdigställa infrastrukturprojekt. I detta arbete deltar kommuner, regioner och näringslivet aktivt.

– Vi är tacksamma för regeringens initiativ till utredningsuppdraget, men i uppdraget saknar vi en analys om Norrbotniabanan kan färdigställas fortare i bolagiserad form där merparten av finansieringen löses genom lån via riksgälden, säger Gusten Granström. Detta är en analys som vi skulle vilja göra i samarbete med regeringen och Trafikverket, vilket vi har framfört.

Idag ligger delar av finansieringen av Norrbotniabanan utanför den Nationella planen, vilket gör det svårt för Trafikverket att sätta ett målår för projektet. Detta försvårar bland annat för kommunerna att anpassa färdigställandet av resecentrum, regionernas arbete med trafikupplägg och för näringslivet att anpassa sina godstransporter.

– Vi har framfört till ministern att det finns en osäkerhet hos Trafikverket om och när regeringen skjuter till ytterligare finansiering för banans färdigställande, säger Granström. Här behövs det tydliga signaler från regeringen till Trafikverket om att projektet ska färdigställas skyndsamt. Det får inte uppstå en situation där Trafikverket förlänger byggtiden för att de är osäkra om och när staten skjuter till finansieringen. Vad kostar inte en utdragen byggtid på två år till exempel, säger Gusten Granström?

Regionernas och kommunernas medfinansiering
I diskussionerna med Trafikverket gällande regeringsuppdraget synar Trafikverket möjligheterna till både medfinansiering och förskottering från kommuner och regioner.

– Vi har informerat ministern om att regionerna redan har bekostat hälften av Trafikverkets arbete med järnvägsplanerna mellan Umeå och Skellefteå och att kommunerna nu skyndar på färdigställandet av Norrbotniabanan genom att medfinansiera bygget enligt Botniabanemodellen där kommunerna bland annat tar kostnader för resecentrum, kommunal mark, kopplade trafiklösningar med mera, säger Lorents Burman ordförande i Norrbotniabanegruppen.

– Lägg därtill investeringar utöver detta i bland annat industrispår och miljardinvesteringar i både Umeå hamn och Skellefteå hamn för att få ut maximal nytta när Norrbotniabanan tas i bruk, säger Hans Lindberg ordförande i Norrbotniabanan AB. Umeå kommun arbetar intensivt med att knyta ihop Botniabanan och Norrbotniabanan genom den nya intermodala järnvägsterminalen i Umeå hamn, industrispår till Dåva företagspark strax norr om staden och arbetet med att marknadsföra tjänster inom logistiksektorn. Med detta sagt har vi ännu inte nämnt Robertsfors kommun eller kommunerna norr om Skellefteå och deras investeringar i den gröna omställningen eller för att maximera nyttan med Norrbotniabanan, avslutar Hans Lindberg.

– Ytterligare pålagor på kommunerna blir svårt att ta i detta läge, säger Lorents Burman. När det inte blev några klartecken för Norrbotniabanan år 2010 fortsatte kommunerna sitt arbete för att ge rätt förutsättningar till näringslivet och företagsetableringar. Resultatet ser vi idag, där norra Sverige leder den gröna omställningen och där kommunerna arbetar under hårt tryck med bostäder, skolor och annan samhällsservice för att hålla jämna steg med den enorma tillväxt och samhällsutveckling som sker, men vi saknar infrastrukturen i form av Norrbotniabanan. Det handlar inte bara om transporter utan också för att orternas attraktivitet ska komma till sin rätt, avslutar Lorents Burman.

Fortsatt arbete
– Nu hoppas vi att Trafikverket inte ställer de utpekade projekten i norr mot varandra utan att man ser till de enorma behoven av en fungerande infrastruktur i norr, inte minst för att klara kompetensförsörjningen med hjälp av Norrbotniabanan, säger Gusten Granström.

Vi avslutade med att säga att vi ser framemot fortsatta diskussioner med infrastrukturministern, men också med regeringen gällande deras arbete med en strategi för norra Sverige och att vi har ett önskemål om att regeringen tillsätter en förhandlingsperson för det fortsatta arbetet, avslutar Gusten Granström vd för Norrbotniabanan AB.

Kontaktpersoner
Lorents Burman, Ordförande Norrbotniabanegruppen
Hans Lindberg, Ordförande Norrbotniabanan AB
Elisabeth Sinclair, Projektledare Norrbotniabanegruppen
Gusten Granström, Vd, Norrbotniabanan AB

För första gången finns Norrbotniabanan med, i hela sin längd, mellan Umeå och Luleå i regeringens beslutade nationella infrastrukturplan.
– Detta är ett ofantligt viktigt besked och hett efterlängtat av näringslivet då deras gigantiska klimatinvesteringar, som är till nytta för hela Sverige, kräver mer kapacitet på järnväg både för gods- och persontrafik, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen.
– Nu måste vi också se till att all finansieringen kommer på plats och att tidplanen tydliggörs, säger Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB.

Avgörande för att ett infrastrukturbygge ska planeras och byggas är att objektet ingår i den gällande nationella infrastrukturplanen. Dagens regeringsbesked innebär att Norrbotniabanan, för första gången, finns med i sin helhet mellan Umeå och Luleå i den nationella infrastrukturplanen som nu sträcker sig mellan åren 2022 och 2033.

– Nu har vi drygt 15 miljarder och med det tar vi oss norr om Skellefteå, säger Lorents Burman. Sen fortsätter samtalen om finansiering, intensifiering och ett målår, vilket det sistnämnda är av stor betydelse för kommunerna och näringslivet.

– Ett historiskt beslut, säger Peter Roslund, vice ordförande i Norrbotniabanegruppen. Redan 2004 fanns etappen Piteå–Skellefteå med i den nationella planen, men lyftes dessvärre ur 2007. Om så inte hade varit fallet hade banan kunnat närma sig ett färdigställande idag, säger Roslund, men nu gläds vi åt att banan finns med i sin helhet i planen och att arbetet med att färdigställa banan intensifieras där det är möjligt.

Tidigare i vår meddelade bolaget Norrbotniabanan AB att Trafikverkets planering för den första etappen på Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå, 130 km, slutförts enligt plan med hjälp av EU via medel från den så kallade CEF-fonden. Det var Norrbotniabanan AB med Trafikverket som partner som ansökte om medel 2015.

– Detta har varit en riktig framgångssaga, säger Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB. Utan regeringens, regionernas, Trafikverkets och framförallt EU:s stöd hade detta inte gått att genomföra, säger Granström. Nu är järnvägsplanerna skickade till Trafikverkets grupp i Borlänge för granskning och fastställelse, vilket tar cirka ett år. Därefter kan bygget ta vid mellan Dåva och Skellefteå.

– Det är klart att det hade varit betryggande om regeringen avsatt finansieringen för hela banbygget, säger Granström, men vi förstår att regeringen tänker att de medel som nu är avsatta räcker minst fyra år och då är vi framme vid uppdateringen av den nationella planen och mer medel kan skjutas till. Men det absolut viktigaste är att banan nu, i sin helhet, inkluderades i den nationella infrastrukturplanen för att över huvud taget få planeras och byggas. Nu kan vi fokusera på att lösa finansieringen genom att bland annat trycka på för att ansöka om mer medfinansiering från EU, säger Gusten Granström.

– Idag jublar vi, men vi lutar oss inte tillbaka förrän hela banan är byggd, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen. I höst är det val igen och efter det finns det åter nya politiker som behöver få information om behovet av banan och dess nyttor inte minst i skenet av den gröna omställningen som sker i norr som skapar tusentals arbetstillfällen. Riktigt bra är att regeringen i planen ger Länsstyrelserna rätt till ersättning för arbete med stora infrastrukturprojekt. För Norrbotniabanan sätts ett maximibelopp till 39 miljoner kronor, avslutar Sinclair.

Kontaktpersoner
Lorents Burman, Ordförande, Norrbotniabanegruppen
Peter Roslund, Vice ordförande, Norrbotniabanegruppen
Elisabeth Sinclair, Projektledare, Norrbotniabanegruppen
Gusten Granström, Vd, Norrbotniabanan AB

Planeringen av Norrbotniabanans första etapp mellan Umeå och Skellefteå, 130 km ny järnväg, har slutförts enligt plan. Ansökan till EU, där Norrbotniabanan AB stod som sökande med Trafikverket som partner, omfattade 200 miljoner kronor varav 100 miljoner kom från EU och resterande delen från regionala medel.

– Det här är en riktig framgångssaga, säger Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB, och fortsätter, Trafikverket har gjort ett imponerande arbete när det gäller kvalité och inte minst att hålla tidsplan. Utan regeringen, regionernas och framför allt EU:s stöd hade detta inte gått att genomföra. Nu gläds näringslivet åt att bygget pågår samt planeringen av banans andra etapp påbörjats, nu återstår frågan ”Hur fort kan banan byggas och när kan den stå klar?”.

Projektet ansökte våren 2015 om medfinansiering från EU via den så kallade CEF- fonden (Europeiska unionens fond för ett sammanlänkat Europa). CEF-fonden syftar bland annat till att vara en katalysator för igångsättning av infrastrukturprojekt. Norrbotniabanan AB hade vid två tidigare tillfällen gjort liknande ansökningar, men inte fått regeringens stöd. Stödet från landets regering är en förutsättning för att ansökan ska behandlas i EU.

Vid regeringsskiftet 2014 var regeringen tydlig med att Norrbotniabanan skulle byggas, och året därpå gav regeringen sitt stöd till ansökan från Norrbotniabanan AB med Trafikverket som partner. Ansökan beviljades av INEA i juli 2015. Ansökans omfattning låg på 200 miljoner SEK varav 100 miljoner kom från EU och resterande delen kom från regionala medel. Eftersom Norrbotniabanans slutmål är Luleå, så gick även Region Norrbotten in med finansiering i projektet för att tydligt signalera till EU och INEA (som hanterar ansökningarna) att projektet var efterfrågat och prioriterat i båda länen. I ansökan prioriterades delsträckan mellan Umeå och Dåva på 12 km eftersom denna har varit hett efterlängtad av Umeå kommun för att nå företagsparken Dåva där två värmekraftverk förser staden med stora mängder av fjärrvärme. Bygget på delsträckan påbörjades under 2017 och skall vara färdigställt under 2024.

Planeringen för resterande sträcka till Skellefteå färdigställdes i år och håller på att slutgranskas av Trafikverket inför fastställelse. Därefter kan bygget ta vid.
– Ja, det här är ett angeläget projekt inte bara för norra Sverige utan också för Sverige och EU, säger projektchef Lars Bergdahl på Trafikverket. Vi har mycket engagerade medarbetare i projektet och det är viktigt för att få ett bra resultat på ett så omfattande projekt. Nu organiserar vi oss för att växla upp inför planeringen norrut och för att bygget påbörjas längs hela den första etappen.

– Nu är sju år till ända och vi kan se tillbaka på ett fantastiskt samarbete som kunnat genomföras tack vare det finansiella stödet och det gemensamma arbetet, säger Gusten Granström. Vi vill rikta ett särskilt stort tack till EU och INEA för gott samarbete och givetvis möjligheten att få igång detta järnvägsbygge som är ett hett efterlängtat verktyg för att nå full effekt av de gigantiska investeringarna som görs i norra Sverige. Investeringar som för närvarande ligger i framkant i den europeiska klimatomställningen. Nu vill vi se att planeringen går lika smidigt norrut gärna med fortsatt stöd från EU i samarbete med regeringen, Trafikverket och INEA.

Kontaktpersoner
Gusten Granström, 070-665 57 85
Vd Norrbotniabanan AB
Porträttbilder finns på denna sida.

Lars Bergdal
Projektchef Trafikverket
Tel: +46 10-123 74 41

Trafikverket har presenterat sitt förslag till Nationell infrastrukturplan för åren 2022 till 2033.
– Äntligen finns Norrbotniabanan med sin helhet vilket är mycket glädjande, säger Gusten Granström vd för Norrbotniabanan AB. Däremot ser vi stora oklarheter gällande finansieringen, byggstart norrut och årtal för färdigställande vilket är mycket frustrerande. I regeringens kommande beslut vill vi faktiskt se att såväl finansiering som tidplan är tydliggjorda, avslutar Gusten Granström.

I Trafikverkets förslag finns Norrbotniabanans sista etapp mellan Skellefteå och Luleå inlagd med 3 miljarder kronor avsatta. Redan i juli gav regeringen i uppdrag till Trafikverket att starta planeringensarbetet för Norrbotniabanans sista etapp norrut.

– Det är bra att arbetet med den sista etappen kommit igång och att den nu finns med i förslaget till den Nationella infrastrukturplanen, men finansieringen och årtal för färdigställande är fortfarande oklart, säger Granström. Det ger en dålig signal till näringslivet, kommuner och regioner som behöver Norrbotniabanan för att klara kompetensförsörjningen i samband med näringslivets gigantiska investeringar. Får vi inte banan på plats är det svårt att få ut full effekt av näringslivets investeringar, menar Granström.

Trafikverket ser att en samordning gällande E4 förbi Skellefteå, tillsammans med det pågående bygget av Norrbotniabanan, kommer att ge stora mervärden för staden och dess utvecklingsmöjligheter. Samtidigt pekar Trafikverket på att utrymmet för nya investeringsobjekt i planen är ytterst begränsat och för att få ett snabbt genomförande föreslår Trafikverket lånefinansiering för E4 förbifart Skellefteå alternativt Norrbotniabanans sträcka mellan Dåva och Skellefteå.

– Det är bra tänkt att göra en samordning av infrastrukturen som berör Skellefteå, men vi har ännu inte hunnit analysera hur Trafikverket tänker sig formen för lånefinansieringen, än mindre ta ställning till förslaget, säger Lorents Burman kommunalråd i Skellefteå. Det vi vet är att genomförandet brådskar. Nu är Trafikverkets arbete klart och vi påbörjar en väldigt viktig dialog med regeringen innan de fastställer den Nationella infrastrukturplanen i slutet av våren 2022, avslutar Burman.

Kontaktpersoner
Lorents Burman, 070-243 07 00
Ordförande Norrbotniabanegruppen

Gusten Granström, 070-665 57 85
Vd Norrbotniabanan AB

Elisabeth Sinclair, 0730-59 60 10
Projektledare Norrbotniabanegruppen

Porträttbilder finns på denna sida.

Regeringen fattar beslut om att planeringen för Norrbotniabanans etapp mellan Skellefteå–Luleå ska påbörjas direkt och att byggstarten ska skrivas in i den kommande infrastrukturplanen.
– Norrbotniabanan är så otroligt viktig, inte bara för norra Sverige, utan för hela Sverige. Det är en nationell angelägenhet och en prioritering för den här regeringen, sa infrastrukturminister Tomas Eneroth under presskonferensen.
– Vi är oerhört tacksamma för beskedet säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen. Det här ger kommuner och regioner i norr råg i ryggen i det fortsatta arbetet med att stötta näringslivets gigantiska satsningar i Norrbotten och Västerbotten.

Regeringen ger nu ett förtydligande direktiv till Trafikverket om att planeringen mellan Skellefteå och Luleå ska påbörjas direkt och att en byggstart ska inkluderas i den kommande infrastrukturplanen som beslutas till våren. Dagens beslut innebär också att Trafikverket kan säkra sin kompetens i projektet redan nu när planeringen mellan Umeå och Skellefteå närmar sig slutet.
– Ett projekt som inte nämns i den kommande infrastrukturplanen kan heller inte planeras och byggas, säger Lorents Burman ordförande i Norrbotniabanegruppen. I och med dagens besked är planeringen och byggstart säkrad till Luleå och därmed en viktig signal till näringslivet som investerar hisnande summor i både Norrbotten och Västerbotten, säger Burman och fortsätter, Norrbotniabanan byggs för att binda ihop befintliga större städer i ett väldigt befolkningstätt stråk. Allt för att skapa en robustare infrastruktur för att klara kompetensförsörjningen i norr och de ökande godstransporterna, inte minst nu med tanke på näringslivets enorma satsningar.

Riksdagen röstade tidigare i vår igenom de ekonomiska ramarna för den kommande tioåriga infrastrukturplanen som beslutas våren 2022. Strax före midsommar skickade regeringen ett direktiv till Trafikverket om att upprätta ett utkast på ny infrastrukturplan där det stod att ”Det ska ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.” samt att ”Utbyggnad av den därefter kvarvarande delen Skellefteå–Luleå bör påbörjas inom planperioden.” Nu förtydligar regeringen direktivet med att planeringen norrut ska fortsätta direkt.

– Med dagens besked kan vi konstatera att vi passerat punkten för ”no return”, säger Gusten Granström, Vd för Norrbotniabanan AB. Tillsammans med de tidigare beskeden från EU om förlängningen av stomnätskorridoren ScanMed samt beslutet om att medfinansiera projekteringen på sträckan Ytterbyn–Grandbodarna, även om det är en mindre summa, har EU tagit ett fast grepp om sitt stöd för genomförandet av Norrbotniabanan. Sammantaget kan projektet rulla vidare med hög hastighet framåt, och kan äntligen färdigställas i närtid till 2030, avslutar Granström.

Länk till regeringens pressträff

Kontaktpersoner
Lorents Burman, 070-243 07 00
Ordförande Norrbotniabanegruppen

Gusten Granström, 070-665 57 85
Vd Norrbotniabanan AB

Elisabeth Sinclair, 0730-59 60 10
Projektledare Norrbotniabanegruppen

Porträttbilder finns på denna sida.

Pressbilder

Grönt ljus för hela Norrbotniabanan!
Ladda ned högupplöst karta

Klartecken idag från regeringen. Norrbotniabanan byggs i sin helhet! 

Ladda ned högupplöst bild
Foto: Patrick Degerman

EU stärker fortsatt bygge av Norrbotniabanan, medfinansierar sträckan Ytterbyn–Grandbodarna

Nu står det klart att EU medfinansierar detaljprojektering och fältundersökningar inför den kommande byggnationen av järnvägen på sträckan mellan Ytterbyn och Grandbodarna, som är den längsta järnvägsplanen genom Skellefteå kommun.
– Det är ett mycket glädjande besked, säger Lorents Burman Norrbotniabanegruppens ordförande och fortsätter, det förstärker det pågående bygget norrut, ett arbete som inte får avstanna förrän det når Luleå. Start för aktiviteterna är den 22 mars i år och planerat avslut är den 1 juli 2024. Budgeten för ansökan uppgår till 14 915 000 euro varav 7 457 500 euro i bidrag.

Samtliga fem ansökningar beviljades
Det är Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) som i våras utlyste en möjlighet att ansöka om medel för infrastrukturprojekt som syftar till att bland annat avlägsna flaskhalsar, förbättra möjligheter att flytta över gods till järnväg och överbrygga så kallade ”missing links” i transportsystem. Utlysningen riktade sig till arbeten med att ta fram studier och tekniska underlag.

Trafikverket ansökte då för detaljprojektering och fältundersökningar för bygget av Norrbotniabanan mellan Ytterbyn–Grandbodarna som utgör ca 30 km ny järnväg. Trafikverkets ansökan tillstyrkes av regeringen tillsammans med fem andra järnvägsobjekt däribland delsträcka på Nya Ostkustbanan och muddring för Malmporten i Luleå hamn. Idag meddelas att samtliga fem ansökningar tillstyrktes.
Länk till regeringens pressmeddelande

Stärker fortsatt bygge
Bygget av Norrbotniabanan pågår för fullt. Allt sedan EU beviljade medfinansiering för planeringen gällande sträckan Umeå–Skellefteå 2015 har Trafikverket arbetat med planering och lagstadgade samråd. Arbetet har genomförts i ett mycket högt tempo med prioritering för sträckan Umeå–Dåva som övergick till faktiskt bygge 2018 då Statsminister Stefan Löfven tog det första spadtaget. Planeringen för resterande sträcka upp till Skellefteå närmar sig slutet och EUs beviljade medfinansiering för det fortsatta arbetet är ett viktigt tillskott för att bygget ska komma vidare. Rälsläggning sker först i slutet av byggprocessen.

– Nu måste vi fortsätta hålla samma höga tempo för att färdigställa Norrbotniabanan, i sin helhet, till Luleå i närtid till 2030, säger Burman. Inom loppet av 15 till 20 år investeras över 700 miljarder i de båda två nordligaste länen och tusentals arbetstillfällen skapas. För att klara kompetensförsörjningen och de ökade godstransporterna blir Norrbotniabanan av oerhört stor betydelse, säger Burman och fortsätter, nästa steg som är än viktigare är att Norrbotniabanans sista etapp mellan Skellefteå och Luleå lyfts in i den kommande Nationella transportplanen.

Kontaktperson
Lorents Burman 070-243 08 00
Ordförande Norrbotniabanegruppen

Pressbilder

Sträckan Ytterbyn–Grandbodarna går från Skellefteås södra kommungräns mot Bureå. Se mer detaljerad  karta på trafikverket.se/norrbotniabanan
Ladda ned högupplöst karta

Bygget av Norrbotniabanan pågår för fullt. Läs mer om bygget på Trafikverkets byggdagbok trafikverket.se/norrbotniabanan

Ladda ned högupplöst bild
Foto: Patrick Degerman

Det står nu klart att den så kallade stomnätskorridoren Skandinavien–Medelhavet (ScanMed) förlängs från Stockholm till Kiruna-Narvik och Haparanda-Uleåborg efter omröstningen i Europaparlamentet. I utbyggnaden av EU:s stomnät för infrastruktur prioriteras totalt nio stomnätskorridorer.
– Det är ett mycket glädjande besked och en bekräftelse på att vi tänkt rätt med Norrbotniabanan ända från början som ett nationellt och europeiskt projekt, säger Peter Roslund, initiativtagare av och vice Ordförande i Norrbotniabanegruppen.

EU:s besked kommer mitt i en tid då näringslivet gör historiska investeringar i Norrbotten och Västerbotten och diskussionerna går heta om den kommande svenska nationella Infrastrukturplanen som ska gälla över tio år framåt.

– Inom loppet av 15 till 20 år investeras över 700 miljarder i de båda två nordligaste länen och tusentals arbetstillfällen skapas, säger Roslund. För att klara kompetensförsörjningen och det ökade godstransporterna blir Norrbotniabanan av oerhört stor betydelse, säger Roslund och fortsätter-

– Norrbotniabanan i sin helhet måste lyftas in i den kommande Nationella infrastrukturplanen 2022.

Peter Roslund är initiativtagare till Norrbotniabanegruppen tillsammans med representanter från kommunerna och regionerna längs kusten från Umeå till Haparanda samt representanter från näringslivet. Han satt som ordförande i över 15 år tills Skellefteå kommun tog över stafettpinnen och blev då istället vice ordförande i gruppen.

– Det kändes självklart att Botniabanan inte skulle avstanna i Umeå, säger Roslund. När Botniabanan fick klartecken för att starta bygget mellan Kramfors och Umeå, bildade vi Norrbotniabanegruppen för att se till att bygget fortsatte norrut. Medvinden var god de första åren och redan 2004 fanns tre miljarder avsatta för Norrbotniabanan med en byggstart 2010. Dessvärre lyftes projektet ut ur den Nationella transportplanen 2007 och därefter följde några år med stiltje, åtminstone utåt sett. Arbetet på insiden fortsatte i hög takt, konstaterar Roslund.

–  Nätverken utökades och vi vände blickarna mot EU bland annat med hjälp av North Sweden som då var Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU.

2009 skrev EU det så kallade råvaruinitiativet i syfte att säkra sina egna råvaror. Det tydliggjorde och skapade en ökad medvetenhet om att 90 procent av all järnmalm som producerades i EU kommer från Norrbotten. Samtidigt sattes fokus på den bristande infrastrukturen i norra Sverige där Norrbotniabanan blev den sista länken i den Botniska korridoren.

2013 lyftes den Botniska korridoren, i vilken Norrbotniabanan ingår, in i det europeiska stomnätet för infrastruktur som syftar till att omvandla det nuvarande lapptäcket av vägar, järnvägar, flygplatser och kanaler i Europa till ett enhetligt transportnät (TEN-T) i EU. Samtidigt pekades nio stomnätskorridorer ut för att utgöra grunden för en samordnad infrastrukturutbyggnad inom stomnätet. Dessvärre sträckte sig stomnätskorridoren ScanMed inte längre än till Stockholm när den beslutades 2013 och därmed uteblev medfinansieringsmöjligheter för Norrbotniabanan.

– Men North Sweden ordnade ett avgörande möte 2016 då stomnätskorridorens koordinator Pat Cox besökte Luleå och Kiruna, säger Roslund. Cox imponerades av näringslivet, miljön och inte minst det vackra vädret i slutet av maj, säger Roslund och skrattar. Efter två dagars intensivt utbyte av information, tackade Pat Cox för besöket och sa att vi inte behövde arbeta mer för övertyga honom, säger Roslund, men att nyckeln till en förlängning av stomnätskorridoren går genom huvudstaden och att det var där vi skulle söka fortsatt stöd.

– Ja, det är långa ledtider, konstaterar Roslund, men med gemensamma krafter lyckades vi få till en förlängning av stomnätskorridoren när kartorna nu uppdateras för första gången sedan 2013. Det känns oerhört skönt.

Norrbotniabanan kommer nu att ingå i EU:s längsta stomnätskorridor, som sträcker sig från Palermo i söder till Kiruna-Narvik och Haparanda-Uleåborg. På den finska sidan förlängs stomnätskorridoren Nordsjön-Östersjön från Helsingfors till Torneå- Luleå och därmed har vi en gränsövergång som omfamnas av två stomnätskorridorer. Därtill är sedan tidigare Luleås hamn utpekad som en stomnätshamn. Med förlängningen ingår nu norra Sverige i ett större europeiskt sammanhang.

Kontaktpersoner
Peter Roslund, 070-577 10 68, vice ordförande Norrbotniabanegruppen
Elisabeth Sinclair, 0730-59 60 10, projektledare Norrbotniabanegruppen

Pressbilder, Peter Roslund
Peter Roslund, Vice Ordförande Norrbotniabanegruppen

– Nu är det oerhört viktigt att vi får med Norrbotniabanans sista etapp mellan Skellefteå och Luleå i den kommande Nationella transportplanen med tanke på de gigantiska investeringar och de tusentals arbetstillfällen som skapas i norra Sverige, säger Roslund.
Länk till högupplöst bild 1
Foto: Patrick Degerman

– Nu är det oerhört viktigt att vi får med Norrbotniabanans sista etapp mellan Skellefteå och Luleå i den kommande Nationella transportplanen med tanke på de gigantiska investeringar och de tusentals arbetstillfällen som skapas i norra Sverige, säger Roslund.
Länk till högupplöst bild 2
Foto: Patrick Degerman

Pressbilder, kartor

ScanMed-korridoren med förlängningen streckad.
Länk till högupplöst karta 1

ScanMed-korridoren med Norrbotniabanan streckad.
Länk till högupplöst karta 2

Regeringen och dess samarbetspartier C och L har lämnat över infrastrukturpropositionen till riksdagen med ett förslag på en ekonomisk ram för nationens infrastruktur de kommande 10 åren. Den föreslagna summan innehåller drygt 176 miljarder mer än den tidigare infrastrukturplanen och landar på nästan 800 miljarder. Budskapet från Infrastrukturminister Tomas Eneroth och Per Bolund Miljö- och klimatminister vid presskonferensen är tydligt, Norrbotniabanan ska färdigställas i sin helhet!

Norrbotniabanan är en förutsättning för regional sammanhållning, ökad konkurrenskraft och ett fossilfritt Sverige 2045. Detta ligger i linje med regeringens infrastrukturproposition som syftar till att stärka svensk konkurrenskraft och kraftigt minska Sveriges klimatavtryck. I det presenterade förslaget finns inga särskilda objekt omnämnda, men vid regeringens pressträff är budskapet tydligt om att Norrbotniabanan ska färdigställas i sin helhet.

– Regeringens förslag är enormt glädjande. Att Norrbotniabanan färdigställs mellan Umeå och Luleå är en förutsättning för att regionen och Sverige ska kunna tillgodogöra sig de vinster som skapas i och med näringslivets gigantiska investeringar på över 700 miljarder i de båda länen, säger Lorents Burman ordförande i Norrbotniabanegruppen. Totalt skapas över 25 000 arbetstillfällen sammanlagt i de båda länen de kommande 20 åren, men redan 2025 kommer över 3000 personer vara anställda hos batteriföretaget Northvolt. Det kommer att ställa stora krav på en fungerande infrastruktur för att klara kompetensförsörjningen och den ökade godstrafiken, avslutar Burman.

– Regeringens besked ligger helt i linje med våra egna intentioner, säger Gusten Granström vd för Norrbotniabanan AB. Haparandabanan står klar sedan länge, bygget pågår för fullt från Umeå norrut och planeringen mellan Dåva och Skellefteå blir klar under detta år. Nu behöver vi komma vidare med planeringen norrut medan vi har kvar kompetensen i projektet, fortsätter Granström. Med den föreslagna, historiskt stora, ekonomiska ramen för den kommande infrastrukturplanen samt regeringens och dess samarbetspartiers (C och L) starka stöd för Norrbotniabanan kan planeringen mellan Skellefteå och Luleå påbörjas, bygget söderifrån färdigställas och fortsätta norrut utan avbrott, avslutar Granström.

När riksdagen beslutat om den ekonomiska ramen ger regeringen i uppdrag till Trafikverket att ta fram ett förslag på nationell infrastrukturplan som presenteras någon gång i höst. Först under våren 2022 beslutar regeringen slutgiltigt om infrastrukturplanen.

Kontaktpersoner
Lorents Burman Ordförande i Norrbotniabanegruppen och kommunalråd i Skellefteå.
Ladda ned pressbild
Foto: Jonas Westling

Gusten Granström Vd för Norrbotniabanan AB
Ladda ned pressbild 
Foto: Patrick Degerman

Norrbotniabanans första etapp mellan Umeå och Skellefteå finns med i den nuvarande Nationella transportplanen. Än så länge saknas finansiering för den andra etappen mellan Skellefteå och Luleå, men stödet är starkt för att Norrbotniabanan ska färdigställas i sin helhet. Ett bra bevis för det är kampanjen helaNorrbotniabanan.nu, där nästan 18 000 fiktiva biljetter har bokats.

Norrbotniabanegruppens kampanj är inne på slutspurten och stödet för Norrbotniabanan fortsätter att växa.
– Vi vet att tusentals människor och företag behöver en fungerande tågförbindelse längs Norrlandskusten. Därför är det oerhört glädjande att se allmänhetens stöd och engagemang, säger Norrbotniabanegruppens projektledare Elisabeth Sinclair.

Vässat remissvar
I Trafikverkets inriktningsunderlag, som nu är ute på remiss, nämns inte de gigantiska investeringar som görs i norra Sverige och som förväntas skapa tusentals nya arbetstillfällen. Istället använder Trafikverket trendframskrivningar som pekar på att befolkningen kraftigt ska minska i norra Sverige medan den kraftigt ska öka i södra Sverige. Detta kan enligt Elisabeth Sinclair bli en självuppfyllande profetia då det kan ge sken av att endast satsningar behövs i södra Sverige:
– Men det allra värsta är att Trafikverket indirekt föreslår att planering och bygge av Norrbotniabanan mellan Skellefteå och Luleå ska pausa om inte mer medel tillförs i den infrastrukturproposition som regeringen lägger fram till riksdagen i vår, säger Elisabeth Sinclair. Att pausa ett så stort infrastrukturprojekt är helt oacceptabelt. Nu vässar vi vårt remissvar med hjälp av allmänheten, som genom att boka fiktiva resor på vår kampanjsida visar på behovet och längtan efter banan. Antalet bokningar kommer att bifogas i vårt remissvar till regeringens Infrastrukturdepartement och lämnas över den 29 januari. Vi ser det som ett av flera starka argument inför nästa nationella transportplan som beslutas 2022, fortsätter Elisabeth Sinclair.

Nästan 11 000 biljetter förra gången
Norrbotniabanegruppen genomförde en liknande kampanj även 2017, i samband med att den nuvarande transportplanen togs fram. Då bokades nästan 11 000 fiktiva biljetter för att visa sitt stöd för att bygget av Norrbotniabanan, vilket bland annat bidrog till att hälften av finansieringen för sträckan Umeå-Skellefteå säkrades.
– Att vi idag har stöd av nästan dubbelt så många människor visar hur stort engagemanget för banan är. Det här är ett väldigt enkelt sätt att ta ställning och tillsammans med andra driva opinion för ett oerhört viktigt infrastrukturprojekt. Det vore roligt om vi kunde nå ett fördubblat stöd jämfört med förra gången, avslutar Elisabeth Sinclair.

Biljetterna till Norrbotniabanan kan bokas fram till 24 januari på helanorrbotniabanan.nu. Eftersom det inte finns några färdiga spår ännu innebär det inget annat åtagande än att de som bokar en biljett tar ställning för ett snabbt färdigställande av Norrbotniabanan.

Kontaktperson
Elisabeth Sinclair, 0730-59 60 10, projektledare Norrbotniabanegruppen

Pressbilder, Elisabeth Sinclair
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen
Länk till högupplöst bild 1
Länk till högupplöst bild 2
Foto: Patrick Degerman

Infrastrukturministern Tomas Eneroth säger i en intervju i Norrländska Socialdemokraten att Norrbotniabanan ska finnas med, i hela sin sträckning, i den kommande Nationella transportplanen. En plan som kan komma att spänna över tio eller sexton år.

– Bättre besked än detta kan man inte önska sig inför den stundande semestern säger Lorents Burman, ordförande för Norrbotniabanegruppen, och Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB.

Hela banan, Umeå-Luleå
– Dagens besked från infrastrukturministern har legat i luften och är en bekräftelse på att banan nu ska byggas i hela sin längd från Umeå till Luleå, säger Lorents Burman. I den nuvarande Nationella transportplanen, som gäller 2018-2029, finns Norrbotniabanans första etapp mellan Umeå och Skellefteå med samt hälften av finansieringen för etappen. Arbetet med den kommande Nationella transportplanen påbörjas nu och ska vara klar om cirka två år.
– Vi har inte tvekat om att projektet ska byggas i sin helhet och ministerns uttalande är ett viktigt besked, säger Gusten Granström. Allt annat skulle vara ett enormt resursslöseri på kompetens. Idag består Trafikverkets organisation, som genomför både planering och bygge, av cirka 100 personer och arbetet rullar för fullt.
– Det är verkligen en utmaning att hålla igång både planering och bygge samtidig, men enligt vår bedömning kommer bygget av Norrbotniabanan att ha stor betydelse för vår ekonomi efter pandemin, fortsätter Granström.

Diskussioner återstår
Flera diskussioner återstår varav tidplanen, för byggets genomförande, är en.
– Det är mycket viktigt att byggstarten för sträckan Dåva-Skellefteå kommer igång så fort som möjligt för att Norrbotniabanan ska stå färdig i sin helhet, i närtid till 2030, säger Granström. Det är stora investeringar som väntar fram till 2035 i Norrbotten och Västerbotten och en fungerande infrastruktur är ett viktigt verktyg för att dessa investeringar ska realiseras. Lågt räknat handlar det om investeringar i storleken 300 miljarder, avslutar Granström.

Kontaktpersoner
Lorents Burman, 070-665 57 85, Ordförande Norrbotniabanegruppen
Gusten Granström 070-665 57 85, Vd Norrbotniabanan AB
Elisabeth Sinclair, 0730-59 60 10, Projektledare Norrbotniabanegruppen

Pressbild, gruppfoto
Lorents Burman, ordförande Norrbotniabanegruppen, Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen, Hans Lindberg, ordförande Norrbotniabanan AB och Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB.
Länk till högupplöst bild
Foto: Jonas Westling

Pressbild, tåg
Länk till högupplöst bild
Foto: Patrick Degerman

Regeringen meddelade idag, att man stöder en ansökan om medfinansiering för förberedande planering gällande Norrbotniabanans sträckning mellan Skellefteå och Luleå. Det innebär att ansökan kan skickas in till EU som lämnar besked senare i år om de beviljar den. Regeringens besked visar att man arbetar konkret med innehållet i Januariavtalet och att vi närmar oss en intensifiering av planeringsarbetet för Norrbotniabanan, säger Gusten Granström, Vd på Norrbotniabanan AB.

I regeringsöverenskommelsens punkt nummer 28 står att ”planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras”. I och med regeringens besked finns siktet inställt på Luleå och banans sträckning i sin helhet. Ansökan kommer att fokusera kring banans passage genom tätorterna Piteå och Luleå, vilket möjliggör att sträckningen än tillräckligt moget för att lyfta in i nästa Nationella transportplan.

Ännu återstår en beslutsinstans, men förutsättningarna ser väldigt goda ut att få projektet beviljat. Dagens besked, fortsätter Granström, visar tydligt att Norrbotniabanan är ett prioriterat projekt av regeringen.

Norrbotniabanan AB, Norrbotniabanegruppen och samtliga samarbetspartners gläds åt dagens beslut, avslutar Granström.

Kontaktperson Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85
Pressbild Länk till högupplöst bild
Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB. Foto: Patrick Degerman

– Vi har vid ett flertal tillfällen diskuterat med regeringen om Länsstyrelsens resursbrister gällande tillståndshandläggning för Norrbotniabanan, säger Gusten Granström Vd för Norrbotniabanan AB. Regeringens besked idag om att ge Trafikverket i uppdrag att analysera behovet av extra resurser till länsstyrelser vid omfattande infrastrukturinvesteringar är mycket glädjande, säger Granström.

 Länsstyrelsen i Västerbotten har länge signalerat att bristen på handläggare hotar att fördröja arbetet med Norrbotniabanan med fyra år. Idag kom regeringen med beskedet att man tar ett samlat grepp gällande länsstyrelsers resurser vid stora transportinfrastruktursatsningar.

– Vi gör den största järnvägssatsningen i modern tid. Då är det också viktigt att säkerställa att alla aktörer, till exempel länsstyrelserna, har förutsättningar att göra sin del av arbetet så effektivt som möjligt, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Trafikverket har därför fått i uppdrag av regeringen att:

• analysera behovet av extra resurser till länsstyrelserna,
• konsekvensbeskriva en långsiktigt hållbar modell för resurshantering för omfattande investeringsobjekt,
• föreslå en budgetmässig hantering,
• beskriva eventuella behov av bemyndiganden och författningsändringar

Det har funnits en stark ambition hos regeringen och övriga parter att lösa den här problematiken och det är extra glädjande att regeringen tar ett samlat grepp och generellt ser över länsstyrelsernas resursbehov vid omfattande transportinfrastrukturinvesteringar, säger Gusten Granström.

Den föreslagna modellen för resurshantering ska säkerställa myndigheternas nuvarande uppgifts- och ansvarsfördelning i den fysiska planeringsprocessen, liksom möjligheterna till ekonomisk styrning och uppföljning. Uppdraget ska redovisas senast den 28 maj 2020.

Parallellt med uppdraget från Infrastrukturdepartementet kommer regeringen (Finansdepartementet) ge länsstyrelserna i uppdrag att föreslå gemensamma arbetsmetoder för länsstyrelserna vid omfattande transport-infrastrukturinvesteringar. Syftet är att de ska verka för mer samverkan. Gemensamma metoder kan också bidra till ökad rättssäkerhet och ökad kvalitet för verksamheten.

– Vi känner en stor tillfredsställelse att regeringen nu startat upp ett konkret arbete, vilket gör att vi känner stort tillförsikt om att tidplanerna, i detta avseende, kommer att hålla, avslutar Gusten Granström, Vd på Norrbotniabanan AB.

Kontaktperson Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85

Pressbild Länk till högupplöst bild
Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB. Foto: Patrick Degerman

I dagarna har Norrbotniabanan AB skickat ett brev till regeringen med anledning av att Länsstyrelsen i Västerbotten flaggar om en resursbrist som riskerar att fördröja bygget av Norrbotniabanan med fyra år.

– Färdigställandet av Norrbotniabanan, i sin helhet till Luleå, är av fundamental betydelse för att regionen och Sverige ska kunna ta del av de satsningar som näringslivet, just nu, genomför i norr, säger Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB.

Regeringen har i samband med det s.k. januariavtalet fastslagit ”att det ska ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och att planeringen av Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras”. Ett mycket viktigt och glädjande besked från regeringens och övriga berörda partiers sida.

Med detta klarläggande följer också enligt vår uppfattning det självklara behovet av en revidering av den idag alltför utsträckta tidsplanen som den nationella transportplanen anger. Norrbotniabanan AB och Trafikverket arbetar också intensivt med att klarlägga vad en intensifiering praktiskt, organisatoriskt och ekonomiskt kommer att innebära. Detta arbete kommer att presenteras för näringsdepartementet under hösten.

Mot denna bakgrund är det med utomordentligt stor förvåning och bestörtning vi konstaterar att regeringens egen ”förlängda arm” i Västerbotten signalerar en resursbrist som riskerar att fördröja arbetet med storleksordningen 4 år. Självfallet en helt oacceptabel situation som skulle få förödande konsekvenser för projektet och i själva verket innebära den raka motsatsen till den intensifiering av pågående planeringsarbete som beslutats i januariavtalet.

Vi förutsätter och förväntar oss därför att regeringen och länsstyrelsen snarast genom konstruktiva överläggningar löser denna fundamentala fråga och därmed undanröjer den problematik och den mycket stora osäkerhet som skapats av den uppkomna situationen.

Det skulle kännas orimligt att regeringen själv genom sin egen företrädare, Länsstyrelsen i Västerbotten, annars riskerar att bli den som sätter stopp för sin egen mycket vällovliga och viktiga ambitionshöjning som anges i januariavtalet.

Kontaktpersoner
Gusten Granström, Vd Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85
Hans Lindberg, Ordförande Norrbotniabanan AB, 070-589 01 66

Pressbild
Direktlänk till bild
Från vänster: Hans Lindberg, ordförande Norrbotniabanan AB och Gusten Granströn, vd Norrbotniabanan AB.

Regeringen har fattat ett slutgiltigt beslut om den nationella transportplanen för de kommande tio åren. Det innebär att den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå byggs i ett svep.
– Vi är enormt glada för att bygget äntligen startar. Regeringen ska ha en stor eloge för sitt arbete. Det känns bra att de förstår vikten av att banan byggs, för hela Sverige, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen

I regeringens förslag föreslås att sträckan mellan Umeå och Dåva ska påbörjas 2018. Därefter fortsätter bygget från Dåva norrut mot Skellefteå så fort som det är möjligt. Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB, meddelar att beskedet om en utbyggnad i ett svep upp till Skellefteå är välkommet.

– Enormt glädjande. I förslaget från Trafikverket fanns en risk att projektet skulle stoppas i fyra år för att sedan göra en omstart av banbygget för fjärde gången i projektets historia. Det är nog ingen part intresserad av då det skulle vara ett enormt slöseri med resurser och pengar. Vi fortsätter nu att jobba med lösningar som underlättar för det fortsatta planeringsarbetet, säger Gusten Granström.

Stambanan genom övre Norrland är idag det enda elektrifierade enkelspåret mellan Umeå och Luleå. Här samsas både gods- och persontrafik och kapacitetsbristen är stor. Redan 2012 hade trafiken nått de nivåer som förutsågs år 2020 och i viss mån även prognosen för år 2030.

– För att Sverige ska kunna ta tillvara möjligheterna behövs Norrbotniabanan för att avlasta den överbokade och underdimensionerade stambanan. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga, inte enbart för de båda norra länen utan också för Sverige och EU, säger Lorents Burman.

Genom att fatta beslut om att Norrbotniabanans första etapp ska byggas påbörjas den största strukturella förändringen i norra Sverige på över 100 år. Banan kommer att ge både den svenska basindustrin och det svenska näringslivet i norra Sverige ännu bättre möjligheter att bibehålla och utveckla sin konkurrenskraft. Med utgångspunkt i övre Norrlands platsbundna resurser som mineraler, skog, natur, turism, energi, och rymd, underlättas utvecklingen av nya hållbara industriella lösningar som kan föras ut till en global marknad.

– Näringslivet har varit enormt tydliga i sitt budskap: vi behöver en kapacitetsökning i form av en modern kustjärnväg. Det är enormt viktigt på både kort och medellång sikt. På lite längre sikt behövs också en nordlig öst/västlig järnvägsförbindelse. Detta för att utvecklingen av en storskalig och miljövänlig basindustriutveckling i norra Norge, norra Sverige och norra Finland, ska kunna fortsätta utan hinder, säger Gusten Granström.

– Förståelsen för Norrbotniabanans betydelse växer. Ett kvitto på det är att regeringen begärt att EU ska arbeta för att förlänga en av de nio stomnätskorridorerna, Scanmed. Den slutar i dag i Stockholm men regeringen har begärt att den ska förlängas upp till Haparanda-Torneå och Narvik. Det kommer att påverka byggandet av Norrbotniabanan positivt, säger Lorents Burman.

– Nu fortsätter vi vårt informationsarbete för att hela banan till Luleå ska byggas. Vår största utmaning är den stora okunskapen om norra Sverige. Det är lättare att förstå de långa avstånden i norr när man vet att Norrbottens län är tio gånger större än Skånes län och att Västerbotten är lika stort som Danmark. Då är det självklart att knyta samman kustremsan mellan Umeå och Luleå, Sveriges tredje mest tätbefolkade region utanför storstäderna, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen.

Kontaktpersoner

Lorents Burman, Ordförande Norrbotniabanegruppen, 070-24 30 700
Peter Roslund, vice Ordförande Norrbotniabanegruppen, 070-577 10 68
Elisabeth Sinclair, Projektledare Norrbotniabanegruppen, 0730-59 60 10
Hans Lindberg, Ordförande Norrbotniabanan AB, 070-589 01 66
Gusten Granström, VD Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85

Den 18 april lanserar Norrbotniabanegruppen en egen poddradio under namnet ”En bana, tre spår”.

– Syftet med podden är att göra samtalet om Norrbotniabanan tillgängligt för fler och öka förståelsen än mer för att Norrbotniabanan måste byggas, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen. Med tanke på att det är ganska komplexa saker vi talar om är det tacksamt med den allvetande lokföraren som då och då reflekterar fritt över vårt samtal, säger Elisabeth.

Som projektledare för Norrbotniabanegruppen, en partipolitiskt obunden intressegrupp som arbetar med information kring bygget av Norrbotniabanan, får Elisabeth Sinclair ofta frågor från allmänheten om banan, när den ska byggas och varför den är viktig. Det fick henne att inse att det ibland är svårt för allmänheten att hänga med i alla turer kring det jättelika infrastrukturbygget.

– Lika viktigt som det är för oss att synas på partidagar är det att faktiskt att bemöta de frågor som allmänheten har. Eftersom det är val i höst blir det extra viktigt att ge människor både insikt i och kunskap om den här stora och komplexa frågan. Vi vill hjälpa människor göra sina val baserade på fakta och därför intensifierar vi vårt arbete på flera fronter, varav podden är en. Förhoppningsvis kan den bidra till insikt hos alla politiker och resultera i att Norrbotniabanan, som är viktig för hela Sverige, byggs i ett svep, säger Elisabeth Sinclair.

I podden förekommer korta inslag med den allvetande lokföraren som spelas av komikern Olof Wretling från Umeå.

– Det känns roligt att blanda samhällsinformation och humor på det sätt som vi gör i podden, säger Eva Lundqvist, kommunikatör i Norrbotniabanegruppen. Inte minst för att även vi som arbetar med samhällsfrågor behöver utveckla vårt sätt att kommunicera.

Varje poddavsnitt följs upp av ett bloggavsnitt där Elisabeth Sinclair och Eva Lundqvist går lite djupare och kompletterar med information som inte hinns med i podden.

– Vi har en hel del att prata om. På Norrbotniabanans kampanjsida www.byggnorrrbotniabanan.nu presenteras var våra partier står i frågan om Norrbotniabanan. Här kan man också läsa om hur de politiska turerna kring Norrbotniabanan har gått rent historiskt. Kampanjsidan finns tillgänglig under hela valåret och information fylls på successivt.

Det första avsnittet sänds den 18 april och finns tillgängligt på norrbotniabanan.se samt där poddradiosändningar hittas.

Norrbotniabanegruppen är en partipolitiskt obunden intressegrupp som arbetar för att hela Norrbotniabanan ska byggas – från Umeå i söder, via Robertsfors, Skellefteå och Piteå och hela vägen upp till Luleå.

Mer information

Elisabeth Sinclair, projektledare
Norrbotniabanegruppen
073-059 60 10

Eva Lundqvist, kommunikatör
Norrbotniabanegruppen
070-236 67 89

Regeringen har idag begärt att EU-kommissionen ska förlänga en utav nio stomnätskorridorer i EU. Det kan innebära miljardstöd för utbyggnaden av den Botniska korridoren, inklusive Norrbotniabanan.

– Äntligen, det här var ett oerhört viktigt och glädjande besked, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen, som dagen till ära inte kunde tänka sig en bättre födelsedagspresent. Regeringens begäran till EU, fortsätter Burman, visar tydligt på viljan hos regeringen att färdigställa Norrbotniabanan.

Regeringens besked om en begäran om förlängning av stomnätskorridoren Scanmed, ”Scandinavian Mediterranean Corridor” som sträcker sig från Palermo i södra Italien och hela vägen genom Europa till norden där den förgrenar sig till Oslo, Stockholm och Helsingfors, visar på betydelsen av transporterna i den Botniska korridoren och öppnar möjligheter till miljardstöd för järnvägsbyggen längs Norrlandskusten.

Redan 2013 lyftes Botniska korridoren, inklusive Norrbotniabanan, in i det Europeiska stomnätet för järnväg och kunde därmed erhålla finansiering från EU för både planering och bygge. Utöver stomnätet för järnväg pekades också de nio stomnätskorridorerna ut. En förlängning av Scanmed innebär att hela Sverige finns med på den ”Europeiska kartan” och bildar en viktig länk till det europeiska Arktis.

Övre Norrland har ett transportsystem som behöver utvecklas inte minst med hänsyn till de stora godsvolymerna som fraktas från regionen. Korridorerna är viktiga för att utveckla ett robust och multimodalt transeuropeiskt transportsystem.

Övre Norrland har en lång tradition av gruv- och skogsbruk. De rika mineralerna och metallerna har spelat en viktig roll i den ekonomiska och sociala utvecklingen för Sverige. Norrbotten bidrar till 90 % av EU:s järnmalmsproduktion och tillsammans med Västerbotten också andra värdefulla mineraler och metaller samt skogsråvaror för framställning av t.ex. massa, papper och sågat trä och biomassa.

Med Norrbotniabanan kan norra Sverige fortsätta utvecklas till ett dynamiskt nav för framtidens näringsliv och bidra till en hållbar tillväxt både regionalt och nationellt. Den skulle öppna upp möjligheter för befintliga och nya företag och bidra till en ökad inflyttning till en landsända som av EU betecknats som en av Europas tryggaste och bästa platser att bo på.

Kontaktpersoner

Elisabeth Sinclair, 0730-59 60 10
Projektledare Norrbotniabanegruppen

Lorents Burman, 070-665 57 85
Ordförande Norrbotniabanegruppen

Varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn söderut för vidareförädling. Malmen från Norrbotten har ett brytningsvärdet på 25 miljarder som vidareförädlas till 550 miljarder söderut i Sverige och ytterligare lika mycket till ute i Europa. Idag presenterades tjänstemannaförslaget till den Nationella transportplanen som ska gälla från 2018 till 2029. I förslaget finns bygget av Norrbotniabanans delsträcka mellan Umeå och Skellefteå med.

– Det här visar att man från utredningshåll har förstått hur viktig Norrbotniabanan är för näringslivet. En snabb byggstart av banan kommer att öka möjligheterna till tillväxt för några av Sveriges starkaste och mest framtidsorienterade företag. För oss finns det bara ett mål och det är att banan byggs i hela sin längd. Dagens förslag är en viktig milstolpe, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen.

– Vi känner oss trygga med de positiva signaler vi fått av statsministern och flera statsråd. Vi vet att de förstår vikten av banan, inte minst sedan företrädare för LKAB, SSAB, Sveaskog och Boliden tydligt beskrivit behovet av att bygga banan i sin fulla längd, säger Lorents Burman.

Arbetet med att knyta ihop norra Sverige med det europeiska stomnätet för järnväg har kommit en ordentlig bit på väg. Från norr är banan mellan Boden och Haparanda klar och från söder knyter Botniabanan ihop städerna längs norrlandskusten och upp till Umeå. Men en etapp återstår: den lucka på 27 mil mellan Umeå och Luleå, där merparten av industrierna och befolkningen finns, och som behöver fyllas för att knyta ihop norra Sverige med såväl Europa som Finland och Ryssland.

Det finns många goda och rent av självklara argument för att bygga Norrbotniabanan. Dess vikt för svensk basindustri är ett av de tyngre. 2014 gjorde industrin i Norrbotten investeringar motsvarande 32 950 SEK per person. Snittet för riket låg på 5725 SEK.

En betydande del av Sveriges produktiva skogsmark finns dessutom i norra Sverige. I övergången till bioekonomi kommer denna skog att spela en stor roll för Sverige och världen, vilket också kommer att öka behovet av moderna järnvägstransporter.

– Det är siffror att vara stolt över. Men näringslivet i norr behöver expansionsutrymme. Den befintliga järnvägen är överfull, vilket drabbar även mindre företag som inte ens får plats på banan. Det här är ett problem som får konsekvenser inte bara för regionen utan i förlängningen för hela Sverige eftersom vi på sikt får svårt att klara den internationella konkurrensen, säger Lorents Burman.

Just kompetensförsörjningen är en annan viktig aspekt. Människor i Norr- och Västerbotten arbets- och studiependlar kortare sträckor än människor i övriga landet på grund av de långa avstånden. De båda länen har starka näringsliv, tre universitet och lägre arbetslöshet än riket i övrigt. Att knyta ihop orterna mellan Umeå och Luleå med Norrbotniabanan skulle råda bot på problemen med kompetensförsörjning.

– Vi kan ta batterifabriken Northvolt som ett exempel. Deras intresse för en etablering i Skellefteå visar vilken attraktiv region det här är. Det är självklart att en välfungerande och modern järnväg skulle öka attraktionskraften ytterligare, säger Lorents Burman.

Norrbotniabanegruppen
Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen, 070-24 30 700
Peter Roslund, vice ordförande i Norrbotniabanegruppen, 070-577 10 68
Elisabeth Sinclair, projektledare i Norrbotniabanegruppen, 0730-59 60 10

Norrbotniabanan AB
Gusten Granström, VD i Norrbotniabanan AB, 070-665 57 85
Hans Lindberg, ordförande i Norrbotniabanan AB, 070-589 01 66

Med högt tonläge i SvD (27/9) anklagar Kristoffer Tamsons, trafiklandstingsråd Stockholm, Norrbotniabanan för att vara en krigsförklaring mot Stockholmsregionen. Ett lugnande besked är att Stockholm behöver Norrbotniabanan för sin fortsatta expansion.
– När Norrbotniabanan byggs säkrar vi svensk konkurrenskraft, kompetensförsörjningen för näringslivet i norr och råvarutransporterna söderut för vidareförädling, säger Lorens Burman ordförande för Norrbotniabanegruppen. Med mer kapacitet på järnvägen i norr kan tillväxten och intäkterna till statskassan öka och därmed möjligheterna till en utbyggd infrastruktur i Stockholm, fortsätter Burman.

Det finns en viss förståelse för Tamsons frustration rörande finansiering för den ansträngda infrastrukturen i Stockholm, säger Burman. Det är nog något som många regioner i Sverige kan instämma med gällande deras egen infrastruktur. – Ett exempel på detta är att när den senaste nationella transportplanen presenterades 2014 fick de fyra nordligaste länen, tillsammans, i runda slängar 3,4 % av de namngivna objekten i planen trots att landarealen motsvarar 54,9 % av Sveriges yta, säger Burman.

Men det är inte i rättvisesyfte som Norrbotniabanan behöver byggas utan för att säkra konkurrenskraften, öka kapaciteten på järnvägen och säkra kompetensförsörjningen för näringslivet i norr. Idag finns inte mer plats på järnvägen mellan Luleå och Umeå för det tunga godset som ska söderut för vidareförädling. Inte heller finns möjlighet till omledning till annat spår vid exempelvis trafikstörningar då det bara finns ett elektrifierat enkelspår mellan Luleå och Umeå. Det är för lite kapacitet och skapar stor driftosäkerhet med endast ett elektrifierat enkelspår, inte minst för industrin.

– För att ge ett exempel på råvarornas betydelse för Sverige har malmens brytningsvärde från norr ett värde av 25 miljarder, säger Andreas Löwenhöök oppositionsråd i Skellefteå (M). Detta vidareförädlas till 550 miljarder söderut i Sverige och ytterligare lika mycket ute i Europa. Det innebär viktiga arbetstillfällen och med Norrbotniabanan får vi en stärkt konkurrenskraft, ökad kapacitet på järnväg och därmed en tillväxt med nya intäkter till statskassan. Detta möjliggör i sin tur en fortsatt utbyggnad av infrastrukturen i Stockholm eller på andra platser i Sverige, säger Löwenhöök.
– Vi ser att Sverige hänger ihop, säger Löwenhöök och fortsätter, lika mycket som norra Sverige behöver Stockholm behöver Stockholm norra Sverige.

Kontaktpersoner, bilder finns på Mynewsdesk att hämta
Lorens Burman, Ordförande i Norrbotniabanegruppen, 070-2430700
Andreas Löwenhöök, Oppositionsråd (M) i Skellefteå, 070-3075345

Infrastrukturministerns besked vid Transportforumdagarna i Linköping är glasklart – Regeringen står fast vid sitt löfte om en byggstart 2018 av Norrbotniabanan.

Uppstartsarbetet för Norrbotniabanans planering etappen Umeå – Skellefteå är i full gång. Hela organisationen för arbetet är förhoppningsvis snart på plats. Planeringen pågår med medfinansiering från regionen samt EU och bedöms vara färdigställt under 2019.

Samtidigt pågår flera andra processer på Trafikverket. Högaktuellt är Trafikverkets arbete med den så kallade inriktningsplaneringen som så småningom kommer att ligga till grund för den nationella planen som ska gälla mellan åren 2018-2029. I denna kommer Norrbotniabanan att finnas med, det har regeringen lämnat besked om.

I Trafikverkets förslag till inriktningsplaneringen står att läsa ”Norrbotniabanan förutsätts påbörjas sent under planperioden”. I en intervju i Norrbottens-Kuriren kommenterar Trafikverkets företrädrare skrivningen enligt följande, ”Ja, eftersom det saknas finansieringen så kan Trafikverket inte göra på annat sätt”, utan att nämna att detta är ett förslag från Trafikverket och att det är regeringen som slutligen kommer att besluta om innehållet i den nationella planen.

– Trafikverkets hantering av arbetet med inriktningsunderlaget har väckt spekulationerna rörande Norrbotniabanan som är djupt olyckliga då de skapar en stor osäkerhet i organisationen som riskerar att minska effektiviteten, säger Gusten Granström, VD på Norrbotniabanan AB. Vi arbetar utifrån den ambition och de utfästelser som regeringen har lämnat. Det vore klädsamt om Trafikverket också rättade in sig i ledet.

Vid transportforumdagarna i Linköping träffade representanter för Norrbotniabanan infrastrukturminister Anna Johansson som än en gång var väldigt tydlig med att regeringens besked om en byggstart 2018 står fast med tillägget ”oavsett vad Trafikverket uttalar sig om i deras förslag till inriktningsplaneringen.”

Kontaktpersoner
Gusten Granström, VD Norrbotniabanan AB, mobil 070-665 5785

Norrbotniabanan AB har bjudit in de deltagare som tillsammans ska arbeta med planeringen av den nya Norrbotniabanan. Ett uppstartsmöte äger rum i Umeå den 26 november.

Planeringsarbetet för Norrbotniabanans första etapp mellan Umeå och Skellefteå är redan påbörjat, men alla nyckelpersoner har ännu inte träffats. Därför har deltagarna bjudits in till Umeå den 26:e november för att tillsammans med Norrbotniabanan ABs (NBBAB) styrelsen få en introduktion till arbetet.

Det var i februari i år som NBBABs ansökan, med stöd av den svenska regeringen, gick in till EU. I slutet av juni kom beskedet att samtliga instanser hade godkänt ansökan och i oktober skrevs ett avtal under mellan NBBAB/Trafikverket och EU. Ansökan är totalt på ca 200 miljoner SEK varav hälften kommer från regionen, 20 miljoner från Norrbottens län och 80 miljoner från Västerbottens län. Den andra hälften kommer från EU.

– Trafikverket har nu börjat med att ta fram järnvägsplaner för sträckan Umeå-Skellefteå samt bygghandlingar för Umeå-Dåva, banans första tio kilometer, säger Arnold Vonkavaara, regional direktör för Trafikverket. Det känns väldigt spännande att arbetet har dragit igång igen! Den nya kustjärnvägen är hett efterlängtad för att öka kapaciteten, konkurrenskraften och kompetensförsörjningen. Idag saknas omledningsmöjligheter till ett annat elektrifierat spår vid trafikstörningar, men med Norrbotniabanan och den gamla Stambanan genom övre Norrland erhålls nu en dubbelspårsfunktion.

– Framför oss ligger nu ett omfattande arbete med en tajt tidsplan, men vi är taggade, säger Gusten Granström, VD på Norrbotniabanan AB

Samtidigt som planeringsarbetet startar driver NBBAB frågan vidare om förhandlingsperson för hela projektet.

– Vi behöver en förhandlingspart från regeringen för att komma vidare i finansieringsfrågan, säger Granström, och vi hoppas att vi kan få detta löst inom en snar framtid. Förhandlingarna om ansvarsfördelningen mellan staten och regionen rörande hela bansträckningen måste komma igång för att säkra en byggstart 2018, avslutar Granström.

Vidare kommer NBBAB att vara beredd inför nästa EU ansökan då det blir möjligt att dels söka pengar för den återstående planeringen mellan Skellefteå och Luleå och dels bygghandling från Dåva och norrut. Det blir även möjligt att söka pengar för själva bygget av banans första delsträcka mellan Umeå och Skellefteå.

Presskonferensen börjar 10.50 på Umeå Östra i Umeå. Foton från kick offen kommer att finnas tillgängligt under eftermiddagen den 26:e november på MyNewsdesk under Norrbotniabanan.

Kontaktpersoner
Gusten Granström, VD Norrbotniabanan AB, mobil 070-665 5785
Arnold Vonkavaara, regional Direktör Trafikverket, 070-526 50 36
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen, mobil 0730-59 60 10

Regeringen har gett klartecken till Norrbotniabanan AB (NBBAB) att skicka in sin ansökan om medfinansiering av planeringen för Norrbotniabanan till EU.
– Vi är ett helt team som gläds idag och det gör vi tillsammans med alla fantastiska människor runt omkring som hejar på Norrbotniabanan, säger Gusten Granström, VD NBBAB. Det här var ett skönt steg framåt.

Arbetet med ansökan har pågått sedan i höstas och med regeringens klartecken får ansökan nu skickas vidare till EU. Där kommer ärendet att behandlas och någon gång i juni hoppas NBBAB att få besked.

– Även om ansökan, mot förmodan, inte skulle bli godkänd i Bryssel är detta ett mycket viktigt informationssteg gentemot EU, säger Granström. Ju mer de vet om projektet tills nästa ansökningsomgång desto bättre.

Ansökan är totalt på drygt 200 miljoner SEK varav hälften kommer från regionen och den andra hälften från EU. Arbetet som ansökan avser rör planeringen mellan Umeå och Skellefteå, de så kallade järnvägsplanerna, samt bygghandlingar för sträckan Umeå-Dåva.

Kapacitetsbristen mellan Boden och Vännäs är stort och behovet av ett dubbelspår är mycket efterlängtat och säkrar transporterna från norr vid exempelvis rälsbrott. Idag saknas omledningsmöjligheter till ett annat elektrifierat spår, men med Norrbotniabanan och den gamla Stambanan genom övre Norrland erhålls nu en dubbelspårsfunktion.

– Framför oss ligger nu diskussioner om hur vi ska finansiera nästkommande ansökan och vad den ska innehålla, säger Granström. Samtidigt måste förhandlingarna om ansvarsföredelningen mellan staten och regionen rörande hela bansträckningen ta vid för att säkra en byggstart 2018, avslutar Granström.

Kontaktperson
Gusten Granström, VD Norrbotniabanan AB, mobil 070-665 57 85