Bloggtexten till poddavsnittet “#6:1 Från toppluva till stövel”:

Det är lätt att tappa tråden när vi använder ordet korridor. Men ordet i sig står ju för en lång gång eller en smal remsa och det är väldigt användbart när det gäller att beskriva infrastruktur och transporter. Till exempel talar Trafikverket om järnvägskorridor när det gäller planeringen av en järnvägs exakta dragning.


Hela järnvägskorridoren för Norrbotniabanan (pdf)

Norrbotniabanan ingår i den Botniska korridoren som är en geografisk sträckning med start i Bergsslagen och vidare norrut via Ostkusten med Ostkustbanan, Ådalsbanan, Botniabanan, Norrbotniabanan och Haparandabanan. Men Botniska korridoren står också för det samarbete som sker över länsgränserna.

I detta poddavsnitt talar vi också om en av EUs nio utpekade transportkorridorer Scandinavian-Mediterranean Corridor, förkortat ScanMed, som sträcker sig från Valetta på Malta hela vägen upp genom Italien och vidare norrut till Stockholm där den stannar idag. I våras bad den svenska regeringen att EU skulle se över möjligheterna att förlänga korridoren norrut till Narvik i Norge och Uleåborg på den finska sidan. Glädjen var stor må ni tro av detta besked!

I EU finns tre nivåer av transportnät. Först det övergripande nätet som inkluderar alla transportvägar. Därefter finns ett stomnät som pekar ut det allra viktigaste transportlederna och till sist har man pekat ut de allra viktigaste transportstråken som kallas för stomnätskorridorer. De är nio till antalet och ScanMed-korridoren är den allra längsta. Om förlängningen godkänns norrut till Uleåborg på finska sidan och om korridoren som heter Nordsjön Östersjön (som idag sträcker sig från Rotterdam i Belgien via Tyskland till Warszawa i Polen och därefter rakt norrut genom Litauen, Lettland och Estland till Helsingfors) förlängs norrut till Luleå – då hamnar just Luleå i två stomnätskorridorer. Det hoppas vi innebär att gränsövergången mellan Haparanda och Torneå får ett större fokus och att vi då kan lösa den omlastning, som behövs pga av olika spårvidder, på ett bättre sätt där.

Men redan idag går det trafik längs ScanMed-korridoren. Därför finns det en organisation som heter RFC, Rail Freight Corridor, som arbetar för att effektivisera transporterna längs ScanMed-korridoren. Idag går det över 310 000 tåg i korridoren som är 7527 kilometer lång och har över 100 hamnar. Siffrorna pekar på att detta är ett viktigt transportstråk.

Mona Mansour, senior advisor på North Sweden, Västerbottens och Norrbottens Europofficekontor i Bryssel och vårt allt när det gäller internationella kontakter, föreslog en resa i Scanmedkorridoren för att träffa olika intressenter gällande infrastruktur. Detta för att vi skulle lära oss mer om infrastrukturen och transporterna i korridoren och dessutom få chansen att möte representanter för infrastrukturen och höra hur de ställer sig till olika satsningar i korridoren. Förutom infrastrukturstrategerna från Norr- och Västerbotten blev även projektledare, Elisabeth Sinclair och kommunikatör Eva Lundqvist från Norrbotniabanegruppen inbjudna till resan. För oss blev detta otroligt viktiga dagar.

I ScanMed-korridoren pågår två gigantiska projekt, bygget av Fehmarn bält-förbindelsen och bygget av Brennertunneln. Denna gång hann vi inte med att besöka bygget av förbindelsen över Fehmarn bält, men det är ett stort och komplicerat projekt. Länge var det tänkt att bli världens längsta bro för att förbinda Danmark med Tyskland via Fehmarn bält. När uppdraget till sist var upphandlat föreslog entreprenören istället att förbindelsen skulle byggas i form av en sänktunnel. Enligt de senaste beräkningarna är förbindelsen tänkt att stå klar runt 2026, alltså ungefär samtidigt som Norrbotniabanan.

Det hade varit intressant att få besöka detta jättebygge men istället fortsatte vår resa till Brennertunneln…

Vi hörs snart igen! / Elisabeth Sinclair

PS. Har du ytterligare frågor gällande det som sägs i podden och här i bloggen eller som du stött på någon annanstans får du gärna mejla oss på info@norrbotniabanan.se