Bloggtext till poddavsnittet #29 Från Brysselkål till Brysselskål

I år är det valår och extra viktigt att träffa våra politiker. Vi har hunnit delta i flera partikongresser och i mars blev det en turné till Örebro och Karlstad där vi besökte Moderaternas respektive Kristdemokraternas möten. Den snabba tillväxten i norra Sverige, som gör behovet av Norrbotniabanan än större, gör att vi inte stöter på något direkt motstånd mot Norrbotniabanan utan intresset och stödet från politikerna är stort.

Har svårt att tänka mig att någon politiker skulle vilja bromsa in eller stoppa projektet med tanke på behovet, och inte minst med tanke på vilket enormt resursslöseri detta skulle innebära. Idag arbetar över hundra personer med Norrbotniabanan på Trafikverket och efter sommaren närmar det sig nog två hundra, byggentreprenörer oräknat. Nu är näringslivets fråga till politiken snarare hur fort banan kan byggas och när den kan stå klar.

Lokföraren, spelad av Olof Wretling, inför poddavsnitt #29

Från ett Bryssel-Call till en Bryssel-skål!
Med pandemin i stort sett bakom oss har vi många fysiska möten framöver. I juni drar vi iväg till Lyon i Frankrike och de så kallade TEN-T days. Här möts alla infrastrukturintressenter för att få höra allt nytt om EU:s färdplaner för infrastrukturen och presentationer av kommande utlysningar (så kallade “Call”) av medel från fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF-fonden). Med anledning av det sistnämnda känns det extra viktigt att närvara då planeringen av Norrbotniabanans första etapp står klar efter sju års arbete! Det kommer vi att presentera på plats, eftersom detta arbete medfinansierades till hälften från just denna fond medan resterade hälft kom från regionala medel. Väl värt en Bryssel-skål!

Det var nu alltså för sju år sedan, våren 2015, som Norrbotniabanan AB, med Trafikverket som partner, skickade in ansökan för projektet och den beviljades av INEA (de som hanterar ansökningarna inom EU) samma sommar. CEF-fonden syftar bland annat till att vara en katalysator för igångsättning av infrastrukturprojekt.

Norrbotniabanan AB hade vid två tidigare tillfällen gjort liknande ansökningar, men inte fått regeringens stöd. Stödet från landets regering är en förutsättning för att ansökan ska behandlas i EU. Vid regeringsskiftet 2014 var regeringen tydlig med att Norrbotniabanan skulle byggas. Året därpå gav regeringen sitt stöd till ansökan från Norrbotniabanan AB med Trafikverket som partner. Eftersom Norrbotniabanans slutmål är Luleå så gick även region Norrbotten in med finansiering i projektet för att tydligt signalera till EU och INEA att projektet är efterfrågat och prioriterat i båda länen.

I ansökan prioriterades delsträckan mellan Umeå och Dåva på 12 km eftersom denna har varit hett efterlängtad av Umeå kommun för att nå företagsparken Dåva där två värmekraftverk förser staden med stora mängder av fjärrvärme. Bygget på delsträckan påbörjades under 2017 och skall vara färdigställt under 2024.

Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB

Vi kan titta tillbaka på ett fantastiskt samarbete. Trafikverket har gjort ett imponerande arbete när det gäller kvalité och inte minst att hålla tidsplan. Och utan regeringen, regionernas och framförallt EU:s stöd hade detta järnvägsbygge, som är ett hett efterlängtat verktyg för att nå full effekt av de gigantiska investeringarna som görs i norra Sverige, inte blivit av. Nu ligger norra Sverige i framkant när det gäller investeringar för klimatomställningen.

Nu vill vi se att planeringen går lika smidigt norrut gärna med fortsatt stöd från EU i samarbete med regeringen, Trafikverket och CINEA (tidigare INEA). Under det kommande året kommer Trafikverket att slutgranska de färdigställda planerna. När detta är klart fastställs planerna och så småningom när de vunnit laga kraft kan bygget ta vid.

Det blir fler fysiska möten framöver. Närmast skall vi till Kiruna där vi anordnar Arctic Infrastructure Conferece i samarbete med LKAB och Narviks hamn. Sedan väntar äntligen Almedalen, efter flera års uppehåll där vi kommer att prata om hur vi maxar effekten av Norrbotniabanan, både avseende gods- och persontrafik.

Direkt efter semestern dyker vi upp på Noliamässan i Piteå. Dit måste ni komma! Vi har hyrt en jättemonter för att alla kommuner ska få plats för att berätta om sina arbeten med sina respektive resecentrum. Vi har exempel på allt från två färdigställda resecentrum i Umeå till kommuner som nyligen kunnat påbörja sitt arbete med var resecentrumet ska placeras. Det blir mycket spännande! I en monter intill hittar ni Trafikverket som kommer att berätta om allt gällande planeringen och bygget av Norrbotniabanan.

Beslut om den nationella infrastrukturplanen närmar sig
Efter tre intensiva år med remisser och inspel inför nästa nationella infrastrukturplan väntar vi nu på regeringens beslut om planen i juni. Vi vill, så klart, att så mycket som möjligt både av Norrbotniabanans längd och finansieringen finns med. Vi är säkra på att Norrbotniabanans hela längd ingår, men inte om bygget får tillräckligt med finansiering för att kunna intensifiera genomförandet. Fick projektet det skulle det bli möjligt att pekat ut ett målår för banans slutförande och Trafikverket skulle få än mer rådighet över framdriften av projektet. Nu har projektet i alla fall blivit så moget att det skulle kunna hantera resterande finansiering, men vi får se.

Planeringen mellan Skellefteå–Luleå
Nu när planeringen dragit igång norröver är det viktigt att den erfarenhet som kommunerna längs Norrbotniabanans första etapp förs över till kommunerna som nu börjar planeringen norrut. Det görs på flera olika sätt dels via de två NOD-projekten där tjänstemän från kommunerna möts tillsammans med Trafikverket och delar med sig av erfarenheter. Norrbotniabanegruppen försöker också att vara behjälplig i detta arbete eftersom det är viktigt att inte planeringsarbetet avstannar. Om detta sker kan medel omfördelas till andra projekt där hjulen snurrar.

Vi ser och hör att debatten i Piteå går hög där en del vill riva upp järnvägskorridoren och förlägga den längs E4:an med ett resecentrum i Lomtjärn. Länk till Trafikverkets webbkarta gällande beslutad järnvägskorridor. Att riva upp järnvägskorridoren som idag är beslutad att gå genom centrala Piteå är näst intill omöjligt. När Trafikverket gjorde järnvägsutredningen för över tio år sedan gjordes den också för att hålla för lång tid framöver, säg hundra år. Därför är tio år en relativt kort period och samtidigt har inga förutsättningar förändrats som skulle kräva att korridoren flyttas. Då talar vi inte om de gigantiska investeringar som näringslivet gör i norr och som kommer att öka både person- och godstransporter, vilket välkomnas, utan förändringar som exempelvis nya naturskyddsområden, vilket inte har gjorts.

För Trafikverket, kommunerna och regionerna är det viktigt att hitta den mest funktionella dragningen för järnvägen. Detta för att främja den regionala utvecklingen och givetvis för banans lönsamhet. All erfarenhet talar exempelvis för att det är viktigt att resecentrum placeras centralt. Tillsammans med Mats Ameén, Senior trafikkonsult Trivector och f d chefsstrateg på Skånetrafiken, skrev vi därför ett debattinlägg i Piteå-Tidningen om utvärderingar som pekar på att externa stationsplaceringar i genomsnitt får 30 % färre resande än centrala stationer. Du kan läsa vårt debattinlägg samt Trivectors rapport nedan.
Central station viktig för Piteås utveckling (Debattinlägg i Piteå-Tidningen 2022-04-27)
Konsekvenser av externa stationslägen jämfört med centrala

Nuläge bygget
Inom kort börjar Trafikverket att spränga för tunneln genom Ersmarksberget. Detta påverkar visserligen trafiken på den väg jag brukar ta till stan, men som jag ser det blir det än mer spännande att passera bygget! Riktigt roligt är det också att Trafikverket börjat använda en mer klimatvänlig betong. Man byter helt enkelt ut en del av cementen mot slagg och sänker på så sätt koldioxidutsläppen med 40%. Otroligt häftig utveckling! Läs mer på Trafikverkets webbplats trafikverket.se/norrbotniabanan

Ut i vårsolen och trädgården, nu väntar härliga tider!

/ Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen