Här kan du lyssna på poddavsnittet

Regionalt
Piteå. Så roligt att Trafikverket har haft sitt första informationsmöte gällande planeringen mellan Skellefteå och Luleå! Över 300 personer besökte Pite Havsbad för att lyssna på det tidigare utredningsarbetet och hur processen ser ut framåt. Som ni kanske minns arbetade Trafikverket med en järnvägsutredning mellan åren 2006 och 2010 där de så småningom beslutade om en järnvägskorridor som korsar Pitsund i söder, fortsätter förbi Pite Havsbad och passerar sedan centrala Piteå innan den fortsätter norrut. Genomgångslösningar genom större städer är något man eftersträvar när man planerar nya järnvägar. Nu börjar alltså arbetet med att hitta ett centralt stationsläge och banans exakta placering inom korridoren.

”Det är beslutat en korridor där vi ska hitta ett resecentrumläge i Piteå” Säger Per Fleruon, projektledare på Trafikverket.
Länk till inslaget i SVT: Nyheter Startskottet för Norrbotniabanan mellan Skellefteå och Luleå

Luleå. Lite längre norrut arbetar Trafikverket med Norrbotniabanans ingång till Luleå. På samma sätt som för Piteå vill Trafikverket, kommunerna och regionerna få en genomgångslösning genom staden eftersom det ger en bättre regional utveckling då det blir mer attraktiv för resenärerna, som ska fortsätta resan, att slippa åka in i Luleå och lokvända samt att fler når Luleå flygplats på ett snabbt, enkelt och miljövänligt sätt. Dessvärre har man tidigare i järnvägsutredningen stött på patrull med en fast bro över Luleälven då sjöfarten ibland vintertid behöver komma in i Gråsjälfjärden för att vända fartygen. Nu kikar Trafikverket på om det är möjligt att bygga en öppningsbar bro över Luleälven, men många frågor återstår som exempelvis om det överhuvudtaget går att bygga där, hur påverkar broöppningarna tågtidtabellen och påverkas flyget av brostöden. Innan Trafikverket fick uppdraget att påbörja planeringen norrut arbetade en regional intressentgrupp, som Norrbotniabanegruppen ledde, med frågan och därför vet vi hur komplex denna fråga är. Om det inte går kvarstår ett västligt alternativ som trots lokvändning uppfyller kraven hyfsat bra ändå. Det viktiga är att vi får till en järnväg mellan Umeå och Luleå.

Norrbotniabanans två möjliga infarter till Luleå.

Skellefteå. Trafikverket har nyligen öppnat ett projektkontor i Skellefteå för att förbereda sig för en byggstart på sträckan Dåva–Skellefteå. Projektkontoret blir en viktig mötesplats för projektmedarbetarna längs hela sträckan och också för andra intressenter som Trafikverket samarbetar med. Det kommer säkert att bli fler projektkontor med tiden på samma sätt som under bygget av Botniabanan där det till slut blev fem projektkontor förutom huvudkontoret. Det alla nu väntar på är att regeringen avgör överklagningarna på sträckan Dåva-Skellefteå. En förhoppning är att ett besked kan komma under året. Om regeringen avvisar överklagandena vinner planerna laga kraft och bygget kan ta vid. Under tiden pågår förberedande arbeten. Om regeringen tillmötesgår överklagandena kan det innebära att Trafikverket måste arbeta om vissa delar av järnvägsplanerna, vilket kan försena projektet, men det är viktigt att det blir rätt från grunden.

Hur går det med Kompetensförsörjningen? Peter Larsson som är regeringens samordnare för den stora samhällsomvandlingen i norr berättar att Norhtvolt har klart med 1/4 av den arbetskraft som de behöver och detsamma gäller Skellefteå kommun. Det är en bit på vägen och nya siffror pekar på att inflyttningen till Skellefteå fördubblats sedan förra året, men takten behöver öka. Därför fortsätter samarbetet mellan kommuner och regioner med full styrka.

Skellefteå kommuns kommundirektör Kristina Sundin Jonsson och Peter Larsson, som är regeringens samordnare för den stora samhällsomvandlingen i norr.

Nationellt
Den sjunde februari var det Interpellationsdebatt i riksdagen. Riksdagsledamot Åsa Karlsson hade skickat in en fråga till infrastrukturminister Andreas Carlson och det blev debatt i riksdagen. Ministerns besked var tydligt. De tre delar som ligger i nationell plan ligger kvar där, och vi förväntar oss att Trafikverket jobbar på i ett högt tempo med dessa sträckor. Lite senare sa ministern apropå intensifieringen att
”Och ja, den formulering som finns i beslutet gäller – det ska ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige, och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.”
Han fortsatte längre fram i debatten och sa ”Det finns inget skäl till oro. Dessa ord står i planen och har inte ändrats, fru talman. Vi ser tvärtom, med tanke på den potential och de behov som finns, att det blir ännu mer angeläget att arbetet och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet intensifieras.”

När Åsa Karlsson tryckte på ytterligare och frågade om hur intensifieringen av genomförandet ska ske svarade ministern att ”När det gäller frågan om att intensifiera arbetet kommer vi, som jag har sagt tidigare i debatten, att återkomma till riksdagen när vi ska arbeta med revideringen av den nationella planen. I övrigt har jag gett tydliga besked om de skrivningar som redan finns kring intensifiering av planeringen och de sträckor som ligger i innevarande plan.”
Detta visar att det fortfarande finns frågor att arbeta med. Hur kan arbetet ytterligare intensifieras och finns det tillräckligt med finansiering för detta? En viktigt fråga vi ställer oss själva är, kan vi hjälpa till på något sätt?

Här kan de se debatten i sin helhet.

I samband med Västerbotten på Grand Hôtel höll Norrbotniabanegruppen ett eget seminarium till vilket vi bjudit in riksdagsledamöter från flera utskott för att ge bilden av vad som händer i norra Sverige. Många riksdagsledamöter är nya och det är viktigt att försöka nå dem med information om Norrbotniabanan och varför den är så viktig för allt som händer i norr. Vi hade med oss representanter från EU, LTU, LKAB, Byggföretagen, Skellefteå Kraft, Försvarsmakten och vi själva berättade också om aktuellt läge för Norrbotniabanan. Det är ju faktiskt så att EU har pekat ut år 2023 till europaåret för kompetens och det känns som handen i handsken med tanke på kompetensförsörjningsbehovet i norr. Malmbanan har en ansträngd kapacitet som kommer att bli än mer ansträngd med anledning av de nya näringslivssatsningarna samtidigt som persontrafiken på Malmbanan och Norrbotniabanan behövs för att klara kompetensförsörjningen. Dessutom blir behovet av en fungerande infrastruktur än viktigare när Försvarsmakten rustar med anledning av läget i Europa och Rysslands attack mot Ukraina. Andra viktiga pusselbitar som berättades på seminariet var LTUs arbetet med T25 som är ett samarbete mellan LTU, Boliden, LKAB, Mobilaris, Northvolt, Skellefteå Kraft och SSAB med målet att öka invånarantalet med 25 000 personer på fem år. Skellefteå kraft talade om elförsörjningsbehovet och hur de bidrar. Byggföretagen gjorde en mycket bra sammanfattning av läget i norr, kika gärna på den och de övriga presentationerna som våra talare presenterade under seminariet på norrbotniabanan.se/vasterbotten/

Under veckan i Stockholm passade vi på att träffa Trafikverkets GD Roberto Maiorana som bekräftade att vi är överens om att färdigställa banan så fort som möjligt. Trafikverket är dock bunden till den Nationella infrastrukturplanen och kan därför inte ange ett årtal när banan ska stå färdig eftersom Trafikverket inte har de 40 miljarder som krävs utan bara 15 miljarder i den nuvarande planen. Däremot finns hela banan i den nationella infrastrukturplanen och Norrbotniabanan får och kan byggas, men resterande finansiering kommer i nästa infrastrukturplan. Vi var mycket nöjda med mötet och Trafikverket arbetar vidare med full kraft och har samma inställning som vi har, bli klar!


Gusten Granström (Vd, Norrbotniabanan AB), Roberto Maiorana (Trafikverkets generaldirektör) och Lorents Burman (Norrbotniabanegruppens ordförande)

På samma konferens, där vi stämt möte med Trafikverkets GD, sprang vi också på infrastrukturminister Andrea Carlson och hann byta några ord med honom. Vi vill få till ett möte under våren och han hälsade oss hjärtligt välkomna med en förfrågan. Vid ett möte blir det viktigt att diskutera hur vi arbetar med den fortsatta finansieringen. Vi vill inte att bygget hamnar i det läget att järnvägsplanerna vinner laga kraft medan pengarna finns senare i den nationella infrastrukturplanen. Det skulle innebära att Trafikverket bara får stå och vänta på att få komma igång med bygget, vilket känns väldigt onödigt.

Elisabeth Sinclair (Projektledare, Norrbotniabanegruppen), Andreas Carlsson (Infrastruktur- och bostadsminister) och Gusten Granström (Vd, Norrbotniabanan AB)

Europa
Revideringen av det transeuropeiska transportnätet TEN-T går vidare och det är riktigt spännande! Omarbetningen görs i flera steg och det finns fortfarande möjligheter att göra inspel och lämna synpunkter. Mycket har hänt sedan 2013 då infrastrukturen längs hela den svenska ostkusten lyftes in i det europeiska stomnätet och sedan 2021 ingår vi i en av de nio prioriterade stomnätskorridorerna som ska stå klara till år 2030 enligt en överenskommelse mellan medlemsstaterna i EU. I omarbetningen ligger fokus på att lägga till urbana noder, terminaler. Idag finns inga terminaler i utpekade på kartan i det transeuropeiska transportnätet norr om Stockholm och inte heller några urbana noder. Nu har Botniska korridoren, som är ett samarbete mellan de sju nordligaste regionerna, föreslagit att noder och terminaler i norra Sverige ska lyftas in i förslaget vid revideringen. Och just nu ingår Gävle, Sundsvall och Umeå som urbana noder och med terminaler där även Luleå lagts till i det sistnämnda. Allt är mycket glädjande, men arbetet fortsätter då vi bland annat ser att Piteå hamn finns med, men inte Skellefteå hamn.

Koordinatorn för vår stomnätskorridor Skandinavien-Medelhavet, Pat Cox, är dock inte riktigt nöjd när han hör att vi kanske inte blir klar med hela banan till 2030. Han säger ”Great to see things being planned, better to see things being delivered”, ”bra att saker planeras, men ännu bättre att de levereras”. Nu kommer han på besök tillsammans med koordinatorn för stomnätskorridoren Nordsjön-Östersjön, Catherine Trautmann i slutet av mars i samband med Järnvägsforum i Luleå. Vi hoppas att vi ska få visa ännu mer av det som händer i norra Sverige och ge en uppdatering om aktuellt läge med Norrbotniabanan. Det blir riktigt spännande!

/ Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen