Norrbotniabanan kan bli klar i närtid. Det skapar en kraftfull möjlighet för ny svensk tillväxt. Men det kräver också att Trafikverket och regeringen agerar skyndsamt.

Detta står klart efter att regeringen presenterat sin infrastrukturproposition, där utökade budgetramar och möjligheter till alternativ finansiering för stora projekt var två viktiga punkter. Detta är välkomna besked som ger möjligheten att färdigställa hela Norrbotniabanan i närtid. För att detta ska bli verklighet krävs dock att Trafikverket inkluderar projektet i nästa nationella transportinfrastrukturplan och att regeringen fattar ett beslut om byggstart.

Kopplingen mellan Norrbotniabanan och svensk tillväxt är mycket tydlig. Norra Sverige står mitt i en samhällsomvandling som saknar motstycke. Att ett bolag just nu har ekonomiska svårigheter ändrar inte på det. Om än det är en stor satsning som Northvolt. Enligt prognoser från Norrbottens Handelskammare kommer investeringarna i regionen att uppgå till 1 400 miljarder fram till 2040. Det kommer att stärka hela Sveriges konkurrenskraft och kan positionera vårt land som en global ledare i framtidens gröna industri.

Nu kan äntligen väntan på att ändamålsenlig infrastruktur få ett slut. Behovet har funnits under många decennier och att Norrbotniabanan inte kommit längre är ett underbetyg för svensk framförhållning.

En omedelbar byggstart för Norrbotniabanans nästa sträcka skulle gynna hela Sverige genom att:

  1. Skapa en stor och sammanhållen arbetsmarknadsregion.
    Enligt en rapport från Akademi Norr, publicerad i juni, beräknas rekryteringsbehovet i norra Sverige till 47 700 tjänster enbart fram till 2026, inom både privat och offentlig sektor. En stor andel av de arbetstillfällena finns i den tätbefolkade regionen längs övre Norrlandskusten. Då ingen järnväg som knyter samman orterna längs de 27 milen från Umeå i söder, via Robertsfors, Skellefteå och Piteå, hela vägen upp till Luleå har flera separata arbetsmarknadsregioner bildats. Med Norrbotniabanan skulle det på ett helt annat sätt än i dag vara möjligt att arbeta i exempelvis Umeå och bo i Skellefteå eller Piteå.
  2. Stärka svensk konkurrenskraft.
    Utvecklingen i norra Sverige är bred och sker på flera fronter samtidigt. Northvolts satsning i Skellefteå är den största satsning som hittills realiserats. Samtidigt är det långt ifrån den enda i Skellefteå – utöver batterifabriken har över 700 etableringar, satsningar eller utbyggnader inom näringslivet inletts eller genomförts sedan 2021. Vi ser också stora investeringar inom fossilfritt stål ta fart i Norrbotten och i syd fortsätter Umeås breda tillväxt som pågått sedan flera decennier tillbaka. Företag växer alltså inom alla sektorer – från industrier till kunskapsintensiva tjänsteföretag. Många av dessa kommer att bidra till att Sverige förblir konkurrenskraftigt på den globala arenan. Transporterna från och till norra Sverige måste få ökad kapacitet, inte minst för den vidareförädling som sker söderut i Sverige med hjälp av råvarorna från norr.
  3. Säkerställa rätt förutsättningar för företagen.
    För att möta industrins växande behov av transporter finns stora behov av både upprustad och ny infrastruktur. För många typer av gods är transporter via järnväg det mest hållbara och kostnadseffektiva alternativet. Den ökade transportkapacitet som Norrbotniabanan bidrar med skapar möjligheter för nytänkande vidareförädling och stora värden för ett exportorienterat näringsliv.

Samhällsomställningen och framåtrörelsen för hela regionen kommer att fortsätta. Anledningen är enkel: här finns tillgångar som inte minst EU pekat ut som nycklar till framtidens hållbara samhälle: industriell kompetens, attraktiva levnadsvillkor, värdefulla tillgångar som stora volymer av naturresurser och förnybar energi.

Nu har Trafikverket och regeringen en stor möjlighet att möjliggöra ny tillväxt och att stärka Sveriges konkurrenskraft.  Den första bollen ligger hos regeringen. Ett beslut om byggstart för nästa etapp av Norrbotniabanan skulle vara ett stort steg i rätt riktning.

Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen