Finansiering av Norrbotniabanan, i sin helhet, måste lösas omgående och skrivas in i det fortsatt arbetet för att skapa en tydlighet för investerare, kommuner och regioner om att Norrbotniabanan ska komma på plats så fort som möjligt för att säkra kompetensförsörjningen, öka kapaciteten för godset och för att säkra den hållbara omställningen som sker i norra Sverige. Dessvärre skapar inriktningsunderlaget en stor otydlighet beträffande realiseringen av Norrbotniabanan.

Trafikverket har olyckligtvis delat upp Norrbotniabanan i två olika etapper med låg nettonuvärdeskvot. Trafikverkets senaste beräkningar för hela Norrbotniabanan visar på en NNK på -0,18, vilket vi anser ska användas i det fortsatta arbetet. Detta är ett väldigt bra resultat för ett järnvägsprojekt på 27 mil och står sig väl mot andra järnvägssatsningar.

Målår måste fastställas för Norrbotniabanan. Det är en grundförutsättning för att berörda kommuner, regioner och inte minst näringslivet ska kunna planera och genomföra sina investeringar. En förutsättning för att ett målår ska kunna bestämmas är att finansieringen omgående löses. Ett snabbt färdigställande är avgörande för att klara kompetensförsörjningen i norr och för att miljardinvesteringarna ska få full effekt. Vi ser positivt på fortsatta diskussioner med både regering och Trafikverket för att åstadkomma en intensifiering av arbete med Norrbotniabanan.

Efter fem år av Trafikverkets arbete med Norrbotniabanan finns ett uttalat behov från kommunerna om att utveckla samverkan med Trafikverket för att få större insyn i Trafikverkets arbete och samtidigt säkra att kommunerna inte själva blir en flaskhals i arbetet.

Vi förslår att frågan, om det fortsatta arbetet ska bedrivas i exempelvis bolagsform med staten som huvudägare, analyseras i samarbete med berörda parter. Detta för att hitta former för att effektivisera och skynda på färdigställandet. Ett särskilt infrastrukturbolag skulle dessutom kunna öppna möjligheter till att lösa finansieringen för Norrbotniabanan i sin helhet.