Inom kort startar vi en podd med efterföljande tankar i denna blogg. Håll koll på facebook.se/norrbotniabanan och på denna sida för lanseringen av podden! Vidare följer vi politiken under valåret för att höra vad som sägs om Norrbotniabanan och hur man ställer sig till projektet idag och i regeringsställning. Du ...
Regeringen begär att EU-kommissionen ska förlänga en av de nio stomnätskorridorer i EU, The Scandinavian-Mediterranean Corridor. Detta kan innebära ökade möjligheter till medfinansiering från EU för järnvägsbyggen i Sverige.
Förslaget innehåller; Järnvägsplaner för hela sträckan Umeå–Skellefteå. Byggstart 2018 mellan Umeå–Dåva, banans 12 första kilometer. Byggstart Dåva–Skellefteå 2024.
Tredje EU-ansökan. Norrbotniabanan AB söker, tillsammans med Trafikverket, regeringens stöd för att kunna söka EU-medel och får ett positivt besked. Ansökan beviljas sedan även av EU.
Andra EU-ansökan. Norrbotniabanan AB söker återigen regeringens stöd under våren för att kunna söka EU-medel men får ett negativt besked.
Botniska korridoren, inklusive Norrbotniabanan, lyfts in i det europeiska stomnätet för järnväg. Blir även berättigad att söka finansiering med upp till 50 % för planering och upp till 30 % för bygget av Norrbotniabanan.
Första EU-ansökan, Botniska korridoren, och med det även Norrbotniabanan, är på väg in i det Europeiska stomnätet för järnväg. Norrbotniabanan AB söker, på grund av positiva indikationer, regeringens stöd under våren för att kunna söka EU-medel men får ett negativt besked.
Norrbotniabanan AB lämnar över ett medfinansieringsförslag och föreslår att regeringen tillsätter en förhandlingsperson. Ingen återkoppling från regeringen.
Trafikverket är klar med samtliga järnvägsplaner. Regeringen föreslår att Botniska korridoren, och med det även Norrbotniabanan, ska ingå i det Europeiska stomnätet för järnväg.
Norrbotniabanan AB:s affärsplan om genomförandet av järnvägsbygget lämnas över till Näringsdepartementet.