Bloggtext till poddavsnittet #25 Connecting Europe En podd och blogg i samarbete med Forskarfredag 2021 Skellefteå. Syftet med Forskarfredag är att skapa en mötesplats mellan forskare och bland annat lärare och elever, för att visa hur forskning går till och hur spännande forskning kan vara. I år är temat ”Hur ska vi leva och bo i framtiden?”.

Med Norrbotniabanan kommer vårt sätt att leva och att bo förändras i framtiden mot ett alltmer hållbart sätt. Du kommer att kunna välja på fler platser att bo på samtidigt som du kan resa klimatsmart mellan städerna. Norrbotniabanan blir verkligen en viktig pusselbit när vi ska minska koldioxidutsläppen med 70 % fram till 2030. Därför känns det så meningsfullt att arbeta med denna fråga samtidigt som vi alla är med i denna världsomspännande klimatomställning!

År 2015 tog FNs medlemsländer fram den mest ambitiösa överenskommelsen för en hållbar utveckling någonsin. Den innehåller sjutton globala mål som ska uppnås till år 2030. De globala målen har i sin tur 169 delmål och drygt 230 globala indikatorer (ett mått eller tecken på hur väl målet är uppfyllt) för hur arbetet ska genomföras och följas upp.

Ibland kan det kännas svårt för oss att ta till oss dessa mål i vardagen, särskilt för oss i Sverige som har det så otroligt bra ur ett globalt perspektiv, men om vi utgår från Norrbotniabanan ser vi sex olika mål som banan bidrar med att uppfylla (se bilden nedan). Genom att du exempelvis kommer att kunna nå ett utav de tre universiteten längs Norrbotniabanans sträckning på 45 minuter, oavsett var du befinner dig på banan, bidrar detta till det fjärde globala målets delmål ”4.3 Lika tillgång till yrkesutbildning och högre utbildning av god kvalitet.” Det blir också lättare för företagens kompetensförsörjning och deras egna arbete med kompetensutveckling hos de anställda.

Läs gärna mer om Norrbotniabanans koppling till de sex globala målen i detta inlägg.

Det elfte målet som kopplar till ”Hållbara städer och samhällen”, med delmålet ”11.2 Tillgängliggör hållbara transportsystem för alla”, kommer Norrbotniabanan att måluppfylla genom att det blir möjligt att resa hållbart med tåg även till och från Piteå och Skellefteå centralorter. Det är verkligen märkligt att vi inte haft en järnväg mellan kuststäderna i Norrbotten och Västerbotten för länge sen. Här ligger nämligen Sveriges mest tätbefolkade region, i en två mil bred remsa från kusten inåt landet mellan Umeå och Luleå, efter storstadslänen Stockholm och Malmö, i samma täthet som i Västra Götaland!

Kuststråket mellan Umeå och Luleå är tätbefolkat. 

Norrbotniabanan skapar även förutsättningar för en hållbar industriutveckling i norra Sverige, vilket svarar mot delmålet ”9.2 Skapa hållbara, motståndskraftiga och inkluderande infrastrukturer”. Och basindustrierna i norr är centrala i arbetet med att minska CO2-utsläppen. För att möjliggöra en utveckling av basindustrin i norr till storskalig och miljövänlig behövs en modern kustjärnväg som ger utökad kapacitet både för gods- och persontrafik.

Med Norrbotniabanan får vi ett mer robust system som vid trafikstörningar gör det möjligt att leda om trafiken till eller från stambanan. Tyngden och längden på tågen kan också öka, transportkostnaderna minska och basindustrin kan sänka sina koldioxidutsläpp för sina godstransporter. Att Norrbotniabanan byggs nu är extra viktigt med tanke på alla gigantiska investeringar som görs i Västerbotten och Norrbotten. Oväntat för en del, men viktigt, är att vi med Norrbotniabanans positiva effekter, på sikt, får en ökad jämställdhet som också är det femte av de globala målen.

Norrbotniabanan skapar förutsättningar för en hållbar industriutveckling i norra Sverige.

Hållbarhetsmålen finns med i var och en av EU-kommissionens sex prioriteringar som antogs efter valet 2019 och som ska gälla fram till 2024. Med prioriteringen ”The green deal” (”Den gröna given”), kommer EU att ställa om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där man räknar med att det inte ska finns några utsläpp av växthusgaser år 2050. Som exempel pekar EU-kommissionens ordförande Ursula van der Leyen just mot oss och de gigantiska investeringar som sker här. Hon sa i ett tal i mars ”Titta bara norrut, till Sverige. Där, 160 kilometer söder om polcirkeln, kan man besöka en pionjär som arbetar för att göra vår ekonomi grönare. I Luleå har en stålfabrik precis börjat använda vätgas för att minska användningen av kol vid produktionen av stål.” Det handlar alltså om Hybrit där SSAB, Vattenfall och LKABs satsar på att tillverka stål utan kol. Istället ersätts kolet med väte. Kvar blir restprodukterna vatten istället för koldioxid.

Därefter nämnde hon H2Green Steel i Boden som kommer att använda liknande teknik som Hybrit och konstaterade att det är så stålindustrin måste jobba. Hon sa ”Idag svarar Stålindustrin för upp till 9 procent av de globala utsläppen och dessa företag måste och vill få ner sina koldioxidavtryck till noll genom att använda ren vätgas – med vattenånga som enda biprodukt.” Det känns riktigt riktigt roligt med allt detta beröm! Batterifabriken Northvolt i Skellefteå blir också en viktig satsning för övergången från fossila bränslen till el.

90 % av all järnmalm som produceras i EU kommer från Norrbotten. Av brytningsvärdet på 25 miljarder kronor vidareförädlas det i Sverige till 550 miljarder kronor och därefter ytterligare 10 gånger mer ute i Europa.

Men EU har länge haft koll på norra Sverige, inte minst med vetskapen om att 90 % av all järnmalm som produceras i EU kommer från Norrbotten och här finns det bara ett enda elektrifierat spår mellan Umeå och Luleå. Därför känns det helt logiskt, och roligt förstås, att EU i juli meddelade att de går in och medfinansierar projekteringen för en sträcka norr om Robertsfors längs Norrbotniabanan.

Sedan blev det äntligen klart i somras att den längsta av EUs nio stomnätskorridorer den så kallade Skandinavien–Medelhavet förlängs från Stockholm till Kiruna–Narvik och Haparanda–Uleåborg. Nu ingår Norrbotniabanan i denna, vilket gör att vi garanterat finns med på EUs kartor och att vi kan söka mer medfinansiering för planering och byggande framöver.

Vill verkligen slå ett slag för hur roligt det är att samarbeta med i olika frågor inom EU. Ni kommer i era framtida yrken att stöta på flera samarbeten, oavsett vad ni arbetar med, inom EU. Ta chansen! Man lär sig mycket, inte bara om hur det fungerar ute i Europa utan också om sig själv. Och tänk sen på alla vänner man får!  Ha detta med er i framtiden.

Tillsammans med norra Sverige Brysselkontor North Sweden och fler andra nätverk som exempelvis Botniska korridoren samarbetar vi just i frågor som rör norra Sverige och EU har verkligen lyssnat som sagt. Varje termin tar dessutom North Sweden emot två praktikanter som är under slutet av eller just avslutat sina studier inom områden som är relevanta för EU:s och regionens verksamhetsområden, besök gärna deras webbplats om ni tycker det låter intressant!

Just nu rullar tåget Connecting Europe Express genom Europa för att bland annat stanna till i Stockholm då våra representanter från norra Sverige kommer att delta i diskussionerna. Eventet sker med anledning av att EU har utnämnt detta år till European Year of Rail, men också för att EUs transportministrar ska mötas och hitta vägar framåt för att på olika sätt påskynda en överflyttning till järnväg. Det känns verkligen att järnvägen har fått ett uppsving!

På tal om det, rekordmånga har sökt till lokförarutbildningen i år, vilket är fantastiskt roligt, men glöm inte att det finns ett skriande behov av olika kompetenser för våra järnvägsbyggen och givetvis behöver vi fylla på med nya studenter inom forskningsområdet för järnväg. Läs gärna mer i denna blogg och lyssna på tillhörande podd.

Slutligen, här hittar du information om du är sugen på att tågluffa i Europa under nästa sommarlov! / Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen