Bloggtext till poddavsnittet #27 Järnvägsåret 2021

Nu rullar bygget på söderifrån, ja riktigt ordentligt, med flera färdigställda broar strax norr om Umeå. Samtidigt kom beskedet under året om att starta planeringen norrut mellan Skellefteå och Luleå och att Norrbotniabanan, i sin helhet, ska skrivas in i den nationella infrastrukturplanen. Oerhört glädjande!

Året har dominerats av arbetet med nästa nationella infrastrukturplan. Regeringen gav i uppdrag till Trafikverket under förra året att upprätta ett inriktningsunderlag för den kommande planen. När det kom möttes det av stark kritik eftersom många projekt såg ut att inte kunna färdigställas. Efter remissvar på underlaget sköt regeringen till mer medel som presenterades i infrastrukturpropositionen för riksdagen senare under våren. Under presskonferensen var budskapet från Infrastrukturminister Tomas Eneroth och Per Bolund (dåvarande Miljö- och klimatminister) tydligt, Norrbotniabanan ska färdigställas i sin helhet till Luleå! I början av juni gick vi bara och väntade på att riksdagen skulle debattera och besluta om infrastrukturpropositionen för att regeringen därefter skulle kunna ge ett uppdrag till Trafikverket om att upprätta ett förslag till infrastrukturplan mellan åren 2022 till 2033. Men hemska öde, mitt i allt detta uppstod en regeringskris och allt blev så osäkert. Ingen regering, inget uppdrag till Trafikverket. Saker och ting rättade till sig och en ny regeringen kunde skicka iväg uppdraget till Trafikverket. Vi tog semester, trodde vi.

I början av juli kom beskedet som vi väntat och längtat efter. En av EUs nio stomnätskorridorer, den längsta, förlängdes från Stockholm till Kiruna–Narvik och Haparanda–Uleåborg. På den finska sidan förlängdes stomnätskorridoren Nordsjön–Östersjön från Helsingfors till Torneå–Luleå. Det innebär, glädjande nog, att vi nu har en gränsövergång som omfamnas av två stycken stomnätskorridorer och mitt i famnen ligger Luleå hamn som sedan tidigare är utpekad som en stomnätshamn. Det hela garanterar möjligheterna att söka medfinansiering från EU. Snacka om att norra Sverige nu finns representerad på EUs infrastrukturkartor. Man blir himla stolt över allt som norra Sverige har att bidra med och att det uppmärksammas och värdesätts så kraftigt i EU.


Nu är Norrbotniabanan en del i EU:s längsta stomnätskorridor som sträcker sig från Skandinavien till Medelhavet och som kallas ScanMed (Scandinavian–Mediterranean Corridor). Tidigare slutade korridoren i Stockholm. Nu har den förlängts till Kiruna–Narvik och Haparanda–Uleåborg.

Vi hann inte mer än att puffa till kudden i hängmattan innan EU meddelade att man går in och medfinansierar med över 70 miljoner för detaljprojekteringen på sträckan Ytterbyn–Grandbodarna, men sommarens största överraskning kom den 27 juli då regeringen meddelade att man ger i uppdrag till Trafikverket att påbörja planeringen norrut för Norrbotniabanan.

Det var inte att vi undrade om detta var ett resultat av solsting, men faktum är att det var ett mycket välkommet besked. Inom kort är Trafikverkets planering mellan Umeå och Skellefteå klar och utan nytt uppdrag sprids personalen till andra projekt och då går deras kunskap och erfarenhet från planeringen längs Norrbotniabanans första etappen förlorad. Ett besked i rättan tid med andra ord.

I slutet av november presenterade Trafikverket sitt förslag till Nationell plan samt ett regeringsuppdrag som enbart rörde Västerbotten och Norrbotten med anledning av de gigantiska investeringar som görs här. Det var både ris och ros i förslaget. Det tillförs mer medel till bygget av den första etappen och äntligen skrivs sträckan Skellefteå Luleå in i planen, yippie! Men i förslaget blir det mesta blir försenat. Exempelvis skriver Trafikverket att den första etappen till Skellefteå ska färdigställas först efter 2033, vilket inte är acceptabelt. Nu väntar ett arbete med att skriva remissvar på Trafikverkets förslag. Svaren skickas till regeringen som sedan ska ta ställning och besluta om planen i slutet av våren.

Under året har den regionala intressentgruppen fortsatt sitt arbete med Norrbotniabanans infart till Luleå. Som ni vet har Trafikverket valt en västlig ingång till Luleå, men behållit den östra järnvägskorridoren utifall att en regional intressentgrupp hittar en lösning för sjöfarten som vintertid måste komma in i Gråsjälfjärden för vändningar.

En fast järnvägsbro via Hamnholmen omöjliggör åtkomsten för stora fartyg. Gruppen har synat både gamla förslag på lösningar och tittat på nya förslag, men inte hittat en framkomlig lösning. Strax innan sommaren var fokus inriktat på en öppningsbar bro, men innan detta arbete hann komma igång kom regeringens besked till Trafikverket att fortsätta planeringen norrut. Trafikverket som medverkat i den regionala intressentgruppen kommer därför att ta över utredningarna gällande detta. Det kunde inte bli bättre och i och med gruppens arbete har vi kommit en bit in i utredningsarbetet och Trafikverket slipper börja från noll! Läs gärna mer på norrbotniabanan.se/lulea om det arbete som den regionala intressentgruppen har gjort.

 

Passa också på att kika på filmen ovan från det samtalscafé vi ordnade i Piteå den 14:e december. Där berättade Trafikverket var vi står idag och vad vi har framför oss. Med på mötet fanns också tjänstemän från Skellefteå, Luleå och Piteå som berättade hur de arbetar. Det kommer säkert att bli fler informationsmöten i våra kuststäder framöver. Regeringens besked om att fortsätta planeringen norrut väcker samhällsengagemanget hos många, vi välkomnar detta, men ser också ett behov av att informera var vi står i processen, inte minst för att planeringsarbetet inte ska bromsa in hos någon kommun. Nu gäller det att vi fortsätter med full kraft för att färdigställa banan i närtid till 2030 och i sin helhet.

Framför oss ligger nu ett spännande valår. Det känns bra att veta att inga politiska partier säger nej till Norrbotniabanan. Det flesta förstår behovet av Norrbotniabanan, inte minst med tanke på de gigantiska investeringar som näringslivet gör. Men när du pratar med din politiker, fråga NÄR man avser att banan ska stå klar. Något annat än i närtid till 2030 går inte att acceptera. Det är nu som fönstret står öppet för att ge näringslivet det stöd de behöver för att klara kompetensförsörjningen och de nyskapade godstransporterna. Klarar vi det kommer vi att få ta del av de mervärden som skapas i detta nu.

Vi vill passa på att skicka ett stort tack till tidigare statsminister Stefan Löfven som varit starkt bidragande till att Norrbotniabanan ligger så långt fram i planeringen som den gör idag. Ett stort tack skickar vi också till Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon som gjort ett så gott arbete under åren.

Avslutningsvis önskar vi er alla en fin jul och ett gott nytt 2022!

/ Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen