Blogg till poddavsnitt #49

Bilden ovan visar Inlandsbanans gamla arbetsfordon Lotta.

Här kan du lyssna på bloggens tillhörande poddavsnitt.

Folkomröstningen i Piteå visar på stort engagemang

Den 22 februari genomfördes den rådgivande folkomröstningen i Piteå om Norrbotniabanans dragning genom kommunen. Frågan gällde om järnvägen ska gå genom centrum, med resecentrum vid Södra fjärden enligt Trafikverkets beslut, eller om den istället ska dras utanför staden längs E4:an med station vid Lomtjärn.

Valdeltagandet blev 34,2 procent. Resultatet visar ett tydligt stöd för centrumkorridoren: 64,7 procent röstade för Trafikverkets beslutade dragning medan 34,7 procent förespråkade alternativet längs E4.
Det fullständiga valresultatet finns på Piteå kommuns webbplats.

Men minst lika viktigt som siffrorna är engagemanget kring frågan. Inför omröstningen arrangerade Norrbotniabanegruppen flera webbinarier där företrädare för näringsliv, samhällsplanering och regional utveckling deltog. Där diskuterades stadsutveckling, pendling och regionens framtid. Länk till webbinarierna.

När människor läser på, diskuterar och deltar i beslut stärks också planeringsprocessen. Norrbotniabanan är inte bara en linje på kartan. Den påverkar hur vi bor, arbetar och reser i framtiden.

Nya tåg stärker järnvägen i norr

Flera satsningar pågår just nu för att stärka järnvägssystemet i norra Sverige. Norrtåg har inlett upphandlingen av 20 nya regionaltåg till ett värde av cirka 3,8 miljarder kronor, samtidigt som Trafikverket arbetar med en upphandling av omkring 90 nya sov- och liggvagnar för nattågstrafiken. Läs mer i Norrtågs pressmeddelande

Tillsammans visar satsningarna hur regionaltåg, nattåg, fjärrtåg och godstrafik hänger ihop i ett större system. Fler moderna tåg och fler stråk gör transportsystemet både mer kapacitetsstarkt och mer robust.

Nationell plan avgör tempot framåt

På nationell nivå väntas regeringens beslut om den nya nationella transportinfrastrukturplanen för perioden 2026 till 2037. Trafikverkets förslag omfattar investeringar på cirka 1 200 miljarder kronor. Planen sätter ramarna för vilka projekt som ska prioriteras under de kommande tolv åren.

Under Järnvägsforum Norr samlades nästan 300 deltagare för att diskutera just detta. En central fråga var hur järnvägens roll förändras i ett Europa där säkerhetsläget, klimatomställningen och nyindustrialiseringen sätter nya krav på transportsystemet. För norra Sverige är järnvägen en strategisk fråga. Industrins investeringar, ökade godsflöden och behovet av robusta transporter gör att kapacitet och tillförlitlighet blir avgörande.

Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen, deltog i samtalet om genomförandeformer och finansiering av framtidens infrastruktur. Fokus låg på hur tempo och förutsägbarhet kan stärkas i utbyggnaden av järnvägen i norra Sverige.

Nya genomförandeformer diskuteras

En annan fråga som diskuteras allt mer är hur stora infrastrukturprojekt ska genomföras. Regeringen utreder just nu möjligheten att skapa ett statligt projektbolag för större infrastruktursatsningar. Syftet är att kunna samla ansvar, finansiering och genomförande i en tydligare organisation. Även offentlig-privat samverkan, så kallad OPS, lyfts fram i diskussionen.

Erfarenheter från tidigare projekt visar att alternativa genomförandeformer ibland kan bidra till kortare ledtider, bättre kostnadskontroll och ett tydligare ansvar i genomförandet. Vilka verktyg som används framåt kan få stor betydelse för tempot i utbyggnaden av Sveriges transportsystem.

Här kan du läsa mer om vårt deltagande under Järnvägsforum Norr.

Infrastruktur som möjliggörare för industrins utveckling

Den nationella planen handlar visserligen om infrastrukturprojekt, men dess främsta betydelse är att den signalerar till regioner, kommuner och näringsliv vilka långsiktiga investeringar som prioriteras.

Det märks inte minst i Skellefteå där batterifabriken Northvolt Ett nu fått en ny ägare när företaget Lyten tagit över verksamheten. Den typen av industriella investeringar handlar i grunden om mer än enskilda fabriker. De påverkar arbetsmarknader, utbildning, kompetensförsörjning och regional utveckling.

Här spelar infrastrukturen en central roll. När Norrbotniabanan knyter samman kuststäderna mellan Umeå och Luleå skapas en större gemensam arbetsmarknad. Fler människor kan pendla mellan orter och företag får tillgång till en bredare kompetensbas. Infrastrukturen blir därmed en möjliggörare för utveckling, inte bara ett transportmedel.

Skådespelaren och komikern Olof Wretling kliver in i rollen som den allvetande lokföraren och håller i visslan när Tågets dag rullar igång.

Tågets dag i Skellefteå

Den 30 maj arrangeras Tågets dag i Skellefteå i samband med Society Expo. Evenemanget samlar kommuner, Trafikverket, Norrtåg, bussaktörer och invånare för att prata om hur framtidens resande i regionen kan se ut. Under dagen spelas också Norrbotniabanegruppens podd in live på Torgscenen tillsammans med poddens allvetande lokförare, spelad av Olof Wretling. Det blir ett tillfälle att knyta ihop de stora strategiska frågorna med människors vardagliga resor. Här kan du läsa mer om Tågets dag.

Blick mot Europa

Även på EU-nivå pågår viktiga diskussioner. I Bryssel förhandlas just nu EU:s nästa långtidsbudget som ska börja gälla från 2028.
Transportinfrastruktur är en central del i förhandlingarna, inte minst genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. För norra Sverige är det viktigt att regionen fortsatt ses som strategiskt viktig i det europeiska transportsystemet.

/ Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen