Blogg till poddavsnitt #47

Bilden ovan visar Umeå C.

Här kan du lyssna på bloggens tillhörande poddavsnitt.

Regionalt engagemang med Piteå i fokus

Det händer mycket just nu kring Norrbotniabanan, inte minst i Piteå. Engagemanget är stort och nyligen har ett folkinitiativ väckts för att hålla en folkomröstning om banans dragning genom staden eller längs E4:an med ett resecentrum utanför tätorten.

Trafikverket har redan beslutat om en korridor som går genom Piteå, men initiativtagarna vill se en alternativ sträckning. Vi i Norrbotniabanegruppen välkomnar engagemanget, en folkomröstning är ett viktigt demokratiskt verktyg, men vi vill också påminna om att frågan är större än en enskild kommun. Norrbotniabanan handlar om att knyta ihop hela Norrlandskusten till ett sammanhängande stråk, från Umeå till Luleå.

En central station gör tåget tillgängligt för fler. Enligt Trivectors analyser kan en station utanför stadskärnan innebära att upp till en tredjedel av resenärerna väljer bort tåget, vilket påverkar både nyttan och möjligheten att få tåg att stanna. Att ändra ett redan fattat beslut om järnvägskorridor är dessutom mycket ovanligt. Ett omtag skulle kräva nya utredningar, samråd och riskera flera års förseningar med ökade kostnader som följd. Trafikverket bedömer att man sannolikt skulle landa i samma slutsats igen: att en central station ger störst samhällsnytta.

Läs mer:
Trafikverkets webbplats
norrbotniabanan.se/pitea

Trafikverkets visualisering över regiontågsstationen i Robertsfors.

Robertsfors station – en försmak av framtiden

Trafikverket har nyligen publicerat bilder på hur stationen i Robertsfors kommer att se ut – ett modernt resecentrum i två våningar, med sittplatser på båda planen och direkt anslutning till perrongerna. En station som skyddar resenärerna från väder och vind och visar hur framtidens resecentrum längs Norrbotniabanan kan utformas.
Läs mer på Trafikverkets webbplats

När vädret sätter systemet på prov

I början av september drabbades Västernorrland av kraftiga skyfall, över 80 millimeter regn föll på kort tid! Vägar, broar och banvallar skadades och godstrafiken norrifrån fick stopp. Sverige delades bokstavligt talat på mitten.

Botniabanan mellan Umeå och Kramfors låg delvis under vatten, och både Ådalsbanan och Stambanan genom Övre Norrland drabbades av urspårningar och bortspolade banvallar. Inlandsbanan blev en tillfällig livlina, men den räcker inte till när hela godstrafiken måste omledas. Händelsen visar tydligt hur sårbart transportsystemet är och hur viktigt det är att Sverige får ett sammanhängande järnvägsnät med god redundans.

Nationellt – starkt stöd i Trafikverkets nya plan

I slutet av september presenterade Trafikverket sitt förslag till Nationell transportinfrastrukturplan för 2026–2037 och där finns flera positiva besked för Norrbotniabanan:

• Hela banan, Umeå–Skellefteå–Luleå, finns med i planen.
• Ytterligare drygt 11 miljarder kronor har tillförts den norra delen.
• Dubbelspår mellan Umeå C och Umeå Östra får finansiering.

Att Norrbotniabanan dessutom nämns över 40 gånger i planen visar hur prioriterat projektet är.

En annan viktig nyhet är att Trafikverket öppnar för alternativa finansieringsformer. Det ligger helt i linje med Norrbotniabanan AB:s projektbolagsutredning, som visar hur ett statligt/regionalt/kommunalt bolag skulle kunna driva projektering och byggande av sträckan Skellefteå–Luleå. Genom ett sådant bolag kan finansiering tryggas och byggtakten öka, något som är avgörande för att hålla tidplanen.

Läs Trafikverkets förslag till plan här.
Se även våra tidslinjer kopplat till den nationella transportinfrastrukturplanen

Men också utmaningar i planen

För många projekt i norr gav Trafikverkets plan besked som väckt frågor. Inlandsbanan, som visat sitt strategiska värde under höstens avbrott, fick ingen finansiering alls, trots sin betydelse som alternativ transportväg vid störningar.

Även Nya Ostkustbanan drabbades hårt. Delar av dubbelspårsutbyggnaden mellan Härnösand och Gävle har plockats bort ur planen. Etappen Kubikenborg–Dingersjö stryks helt, och Gävle–Kringlan får omtag med minskad budget. Det är ett tungt besked för de regioner som i över tio års tid drivit på för att skapa en snabbare och mer robust förbindelse mellan norr och söder.

Sammantaget förstärker detta bilden av hur viktigt det är att Norrbotniabanan faktiskt genomförs, så att norra Sverige får en stark, sammanhängande kustjärnväg.

Långsiktig lönsamhet

I poddavsnittet diskuterar vi också hur Trafikverkets beräkningsmodeller påverkar stora järnvägsprojekt. Dagens kalkyler räknar på 60 år oavsett trafikslag, vilket gör att järnvägens långa livslängd inte fullt ut värderas.

En bana som kan användas i över 100 år får därför lägre samhällsekonomisk lönsamhet än en väg som slits ut efter 40. Flera forskare har pekat på att restvärdet efter kalkylperiodens slut inte kompenserar tillräckligt.

Samtidigt visar Trafikverkets egna siffror att fler reser med tåg än någonsin tidigare. Under sommaren kom över 226 000 persontåg fram i tid, fler än det överhuvudtaget gick för tio år sedan, trots rekordmånga planerade arbeten. Det visar att järnvägen är på rätt spår. Det är hög tid att uppdatera modellerna så att de speglar framtidens behov och hållbarhetsmål.

Norrbotniabanan på EU:s prioriteringslista

Även på EU-nivå finns starkt stöd. I Bryssel pågår förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för 2028–2034, och där lyfts Norrbotniabanan fram som en del av stråket Umeå–Luleå–Uleåborg, ett av bara fyra prioriterade Projects of Common Interest (PCI) i Europa.

Det stärker banans roll i den gröna omställningen och öppnar för framtida EU-finansiering. Om ett särskilt projektbolag bildas kan EU-bidrag dessutom sökas direkt av bolaget, vilket gör att medlen går rakt in i projektet – precis som när Norrbotniabanan AB tidigare sökte medfinansiering för planeringen av sträckan Umeå–Skellefteå.

Genomslag i Dåvatunneln, nu börjar det kännas på riktigt

Mellan Umeå och Dåva närmar sig genomslag i tunneln, och snart kan rälsen börja läggas. Det är ett konkret steg som gör att det börjar kännas som järnvägsbygge på riktigt och en tydlig påminnelse om att arbetet med Norrbotniabanan nu går in i en allt mer synlig fas.

/ Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen