Här kan du lyssna på tillhörande poddavsnitt.

Regionalt

Förberedelser inför Noliamässan den 7-11 augusti i Piteå är i full gång. Där samlas kommunerna längs stråket, Norrtåg och Trafikverket i en jättemonter för att prata om framtiden med Norrbotniabanan. Det är viktigt då vi alla har samma mål, men olika uppdrag. Kommunerna i Norrbotniabanans första etapp har tagit flera steg framåt vad gäller placering och utformning av sina resecentrum. Umeå kommun, som är klar med både plattform och industrispår till Umeå Eco Industrial Park (tidigare kallad Dåva Företagspark), kan under Noliamässan berätta mer om sin verksamhet som bedrivs där. Fler arbeten, kopplade till Norrbotniabanan, pågår även i Robertsfors kommun som i sommar påbörjar flytten av både elljusspår och golfbana. Skellefteå kommun har nyligen avslutat en projekttävling om sitt centrala resecentrum och kommer att visa bilder från denna. Skellefteå kommun befinner sig dessutom både i den första och andra etappen av Norrbotniabanan där projektering och förberedande arbeten inför byggstarten pågår söderut och medan planeringen pågår för fullt norrut. Piteå och Luleå kommun kommer att presentera deras planer och visioner kopplat till Norrbotniabanans andra etapp.

Trafikverket kommer givetvis att berätta om status för planeringen mellan Skellefteå och Luleå i sin monterdel samt hur bygget går mellan Umeå och Dåva. Norrtåg kommer i deras del av montern age en försmak av det vi längtar efter, tåg på spår! (Norrtåg organiserar och upphandlar persontågstrafik i Sveriges fyra nordligaste län. Bolaget ägs av länens regionala kollektivtrafikmyndigheter.) Varmt välkommen till vår gemensamma monter 140 mitt i hall 1.

Bilderna ovan är från Noliamässan i Umeå 2023.

Vi på Norrbotniabanegruppen närmar oss ett 25-års jubileum, och funderar på om det är något att fira med tanke på att banan ännu inte står klar. Men det är långa ledtiderna för stora infrastrukturprojekt, inte minst för att få till beslut om byggande. Till exempel är det mer än 30 år sedan som riksdagen fattade beslut om att hela sträckan mellan Göteborg och Lund på 283 kilometer, den så kallade Västkustbanan ska få dubbelspår, men än är det inte klart.

Överlag kan jag tycka att det funnits ett visst motstånd mot att bygga ut svensk järnväg för att det anses så dyrt och att det oftast inte är samhällsekonomiskt lönsamt med järnvägsprojekt över 2 miljarder, men efterfrågan på mer räls för både person- och godstrafik bara ökar. I en rapport från COWI och Eurostat framgår det att antalet kilometer  järnväg per invånare i Sverige utvecklats mycket lite sedan 2005 i förhållande till andra länder i Europa. Här ligger Sverige på plats 20 av 22. Detta medan trängseln på spåren i Sverige har ökat med 46 procent de senaste 22 åren enligt Trafikverket. När det gäller motorvägar ligger Sverige bättre till, på plats 6 av 22. Egentligen är inte det svåra att bygga infrastrukturen, utan att få alla politiska- och myndighetsbeslut på plats samt den finansiering som behövs för att bygget ska kunna påbörjas. Det är det vi menar när vi pratar om att bygget av Norrbotniabanan går för sakta, vi måste få finansieringen och besluten på plats! Går det utan Norrbotniabanegruppen?

Tankarna leds till vad Göran Persson sa på vårt seminarium i vintras… ”Om inte Elvy Söderström och hennes vänner, tjatat och tjatat om Botniabanan, då hade jag kanske stått här och pratat om ett helt annat projekt i södra Sverige”. Norrbotniabanegruppen behövs med andra ord, men vilken är vår och andras roller kopplat till Norrbotniabanan? Det är många olika organisationer som arbetar med detta infrastrukturprojekt;

  • Trafikverket ansvarar för att utreda, planera och bygga Norrbotniabanan samt att sedan sköta underhållet av banan.
  • Kommunerna samplanerar Norrbotniabanan med kommunal infrastruktur samt planerar och bygger resecentrum.
  • Tågoperatörerna kommer att trafikera Norrbotniabanan när den står klar.
  • Länsstyrelserna arbetar med flera olika tillståndsprocesser.
  • Norrbotniabanegruppen är de berörda kommunernas, regionernas och näringslivets förlängda arm med syfte att intensifiera arbetet med förverkligandet av Norrbotniabanan hos beslutsfattare och aktörer.

Förutom att vi i höst firar 25 år som organisation har vi blivit beviljade en ny fyraårig projektperiod av våra finansiärer denna gång med projektnamnet ”Norrbotniabanan 2024-2028: Inför trafikstart Umeå-Dåva”. Ja, vi är optimister måste jag säga. Även om det senaste året har präglats av väntan på laga kraft av järnvägsplaner och byggstartsbeslut, ser vi ändå början på slutet. Närmaste fyra åren kommer att bjuda på en trafikstart mellan Umeå-Dåva. Vad finns det för erfarenheter från Botniabanan och Haparandabanan? Vad behöver vi göra för att nå full effekt när delsträckan tas i bruk? Vilka erfarenheter kan vi dra nytta av inför kommande trafikstarter? Det är några frågor som vi kommer att fokusera på under nästa projektperiod.

Nationellt

Som nämndes kommer vi i Almedalen att hålla ett frukostseminarium med titeln ”Vad händer med infrastrukturen när prognoserna bekräftar stereotypen?”. Det här är en fortsättning och en avslutning av vårens diskussioner om bilden av norra Sverige. Det började så smått i höstas när Trafikverket presenterade sitt regeringsuppdrag om att se över möjlighet att intensifiera infrastrukturprojekt i Norrbotten och Västerbotten, däribland Norrbotniabanan. Något senare kom Trafikverkets inriktningsunderlag och i de båda speglas inte den tillväxt som sker i norra Sverige just nu. Detta beror på att Trafikverket använder SCB:s prognoser och trendframskrivningar som blir en förlängning av det som har hänt bakåt i tiden och inte till det stora skifte som sker just nu. Detta kan i sin tur leda till att viktiga infrastruktursatsningar uteblir. Även om Trafikverket är medveten om den omställning som pågår i norra Sverige är det olyckligt att detta inte återspeglas i deras egna underlag och rapporter. I april hade Trafikverket uppdaterat dessa prognoser och menar på att effekterna i norr syns. Norrbotniabanegruppen har inte själva hunnit göra en analys av detta.
Seminariet kommer att spelas in och du hitta det på denna sida.

Tillsammans med våra vänner i Botniska korridoren, Nya Ostkustbanan, Godsjärnvägen genom Bergslagen och North Sweden har vi ännu ett seminarium i Almedalen under namnet ”Kan nordisk samverkan och nya finansieringslösningar påskynda utbyggnaden av stomnätskorridoren?”. Det här arrangeras med våra vänner i Botniska korridoren, Nya Ostkustbanan, Godsjärnvägen genom Bergslagen och North Sweden. Detta är faktiskt ett sidoevent till Nordiska ministerrådet då Sverige just nu är ordförandeland. Rådet har föreslagit att de nordiska länderna ska överväga en gemensam strategi för en långsiktig utveckling av gränsöverskridande relationer och transporter. Som rubriken säger kommer samtalet att handla om alternativ finansiering och den som Botniska korridoren tagit fram tillsammans med SWECO. Detta blir allt viktigare att diskutera eftersom det inte kommer att finnas tillräckligt med pengar i den nationella planen även om den skulle utökas kraftigt. Senare i höst kommer regeringens infrastrukturproposition och vi måste verkligen hitta nya vägar fram för att accelerera de projekt som ligger på tur och se till att nya järnvägsbyggen påbörjas. Järnvägen är ett system och vi klarar oss inte utan varandra. Seminariet kommer att spelas in och du hitta det på denna sida.


Bilden är från Almedalen 2022.

Europa

Ett gläjdjande besked kom från EU om att Ministerrådet, med representanter från alla medlemsländerna har den 13 juni antagit den reviderade planen för TEN-T, EUs egen europeiska transportplan. Nu slås de gamla stomnätskorridorerna samman med godskorridorerna ihop och kommer framöver att gå under samlingsnamnet European Transport Corridors (ETC). Pat Cox och Catherine Trautmann kommer även fortsättningsvis att samordna arbetet i resepektive korridor Skandinavien- Medelhavet och Nordsjön- Östersjön. Vi återkommer till hösten med mer information om detta.

Men nu önskar vi er en riktigt trevlig sommar! Passa på att delta i vårt sommarquiz, där du kan vinna en sten från första spadtaget av Norrbotniabanan.

/ Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen