I årets sista poddavsnitt sammanfattar vi händelser kopplat till Norrbotniabanan under 2023 ur ett regionalt, nationellt och europeiskt perspektiv. Startskottet för sträckan Skellefteå-Piteå-Luleå, överklagade järnvägsplaner, regeringsuppdraget och gränsöverskridande samarbeten för att nämna några. Detta blandat med en känsla av frustration och “What ever It takes”. 

Här kan du lyssna på poddavsnittet

Regionalt
Det är ett händelserikt år vi lägger bakom oss. Det är inte stiltje i väntan på regeringens avgörande gällande de överklagade järnvägsplanerna. Trafikverket fortsätter planeringen norrut, inte minst med Norrbotniabanans infart till Luleå där man prövar möjligheterna med östlig ingång. Det skulle i så fall innebära att det blir en lyftbro för att sjöfarten ska kunna nå Gråsjälfjärden vid behov. Går inte detta blir det en västlig ingång där tågen måste lokvända inne på Luleå C.


Här kan du se samtliga TågTalk-avsnitt.

Under året har vi lanserat TågTalk där Norrbotniabanegruppens ordförande, Lorents Burman, fokuserar på samhällsutvecklingen i regionen med kopplingar till Norrbotniabanan. Nu senast intervjuades Kata Nilsson, kommunalråd i Piteå som berättade om arkitekttävlingen som kommunen hoppas ska ge nya idéer och inslag till hur bland annat området nere vi södra hamnen ska utvecklas. Tävlingen Europan 17 – Living Cities, är en tävling där unga arkitekter under 40 år tillsammans med sina team ska ta fram förslag på lösningar till exempel på hur barriärer kan överbryggas så att staden och havet kan knytas samman. De tävlande arkitekterna besökte Piteå i maj för att bilda sig en uppfattning om tävlingsområdet. I slutet av juli skickade sedan deltagarna in sina tävlingsbidrag och det vinnande bidraget har nyligen presenterats. Läs mer om det här.

Piteå är också staden där Noliamässan genomförs nästa år. Förhoppningen är att vi ska kunna samordna oss på samma sätt som under Noliamässan i Umeå i år. Här fanns kommuner, Trafikverket och tågoperatören Norrtåg i samma monter för att svara på frågor om planeringen längs sträckan och kommunernas arbete med anpassningar i städerna och utformningen av resecentrum, samt Norrtåg som i samarbete med operatören Vy berättade om den trafikering de har idag och hur tankarna går med kommande trafikering på Norrbotniabanan.

Planeringen för Norrbotniabanans sträckning norrut går framåt, och byggstarten närmar sig för sträckan Umeå-Skellefteå. Trafikverket bjuder därför in till öppet hus än en gång för att berätta mer om deras arbete med Norrbotniabanan med fokus på de norra delarna. På denna träff kommer man samtidigt att värva personal för den kommande byggorganisationen. Det känns bra. Läs mer om det kommande informationsmötet, 12 december 2023.

Mycket glädjande är att resandet med tåg slog alla tidigare rekord det första kvartalet, enligt Norrtåg. Jämför med 2019 års resande är Norrtåg uppe i samma nivå på totalen med variationer mellan månaderna. I augusti låg man två procent över den totala prognosen. Både banarbeten och vädret har påverkat resandet, men totalt sett går det väldigt bra.

Nationellt
Det går inte att sticka under stolen att väntan på laga kraft för järnvägsplanerna mellan Dåva och Skellefteå är frustrerande. Under både Moderaternas partimöte i Umeå och KDs riksting i Helsingborg frågade vi runt om besked, men fick inga. Däremot fick vi en försäkran från infrastrukturministern som förekom min fråga med att säga ”Jag vill att du ska veta att ärendet har hög prioritet på departementet”, även om de varit tvungna att gå emellan med ett ärende gällande sträckan Göteborg-Borås.

På departementet arbetar man också med beredningen av Trafikverkets rapport gällande infrastrukturen i Västerbotten och Norrbotten. Det var på Järnvägsforum i Norr i slutet av mars som infrastrukturminister Andreas Carlson berättade att han gett i uppdrag till Trafikverket ”Att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län” med anledning av de stora investeringar som görs i norr. Resultatet presenterades i september och det är ett gediget arbete som genomfört på kort tid, men vi saknar fortfarande målår för Norrbotniabanans färdigställande, fortsatt finansiering och organisering för det resterande arbetet. Våra synpunkter har skickats till både regeringen och Trafikverket. Just nu bereder regeringen Trafikverkets rapport på departementet. Vad detta innebär vet vi inte riktigt i dagsläget och återkommer om detta längre fram.

Regeringen arbetar också på en strategi för norra Sverige. Något som man offentliggjorde i Kiruna när Sverige tog över ordförandeskapet i EU. Vi hoppas att det blir något rejält att bita i med tanke på att en av punkterna för strategin handlar om bostäder och infrastruktur. Regeringen skriver ”Bristen på bostäder är ett av de främsta hindren för att fler människor ska kunna rekryteras till de aktuella företagen och kommunerna. Till det kommer ett stort behov av förstärkningar av vägnätet och järnvägsinfrastrukturen. Regeringen ämnar återkomma till dessa strategiska investeringar.”

Nöjd blev vi när vi läste regeringens direktiv till Trafikverket om att påbörja arbetet med nästa tioåriga Nationella transportinfrastrukturplan i vilken regeringen indirekt hänvisar till att Trafikverket ska redovisa om de fortfarande tycker att behovet av Norrbotniabanan kvarstår för att möjliggöra och accelerera den industriella gröna omställningen i norra Sverige. Och äntligen skrivs Sveriges åtaganden gentemot EU tydligt in ”Den pågående processen inom EU med ny förordning för TEN-T bör beaktas, särskilt utifrån de åtaganden den kan innebära för att genomföra stomnätskorridorerna Skandinavien–Medelhavet och Nordsjön–Östersjön samt andra relevanta infrastrukturlänkar och noder.” Regeringen nämner också att Trafikverket ska förhålla sig till olika former av teknisk standard på den infrastruktur som ingår i TEN-T och möjligheter att erhålla medfinansiering från EU. Denna tydlighet till Trafikverket från regeringen om att förhålla sig till EU har inte funnits tidigare.

Via tidsaxeln på denna sida kan följa resan mot nästa plan.

EU
Kanske är det just EUs revidering av det europeiska stomnätet för infrastruktur som gör att regeringen är på tå för att ta höjd i den egna Nationella transportinfrastrukturplanen för att den ska synkroniseras med det Europeiska stomnätet. Överenskommelsen mellan EU staterna är ju att stomnätskorridorerna i första hand ska stå klara till 2030. Detta berör både Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan, dubbelspår mellan Gävle och Härnösand. Revideringen närmar sig slutet med helt nya delar som noder för persontrafiken, terminaler och hamnar. North Sweden European Office har varit extra aktiva i detta arbete och har spelat in relevanta orter i norr. Vi får se hur det hela landar.

Kan inte låta bli att tänka på Pat Cox, koordinator för stomnätskorridoren ScanMed som medverkade på ”Järnvägsforum i Norr”, i slutet av mars i Luleå, och bad oss att göra allt vad som står i vår makt för att färdigställa projekten i den europeiska stomnätskorridoren med orden ”What ever It takes”. På samma konferens nämnde Trafikverket ”Plattform norr” som senare utvecklades i Trafikverkets rapport om infrastrukturen i Västerbotten och Norrbotten. Tanken är att Plattform norr ska bli ett verktyg för intressenter, inklusive regionala aktörer, i Sverige, Norge och Finland för att få en gemensam överblick och vägledning i ett större systemperspektiv.

Rysslands attack mot Ukraina gör sig alltmer kännbar i Sverige vad gäller infrastruktur och mobilisering. På Logistikdag Norr talade överste Lars Karlsson som basar för den norra militära regionen som består av de fyra nordligaste länen. Det var en bekymmersam bild han gav, men tydligt är att vår infrastruktur behövs, men behöver också förstärkas i norr.

Framåt
Nu hoppas vi på att järnvägsplanerna för sträckan Umeå-Skellefteå vinner laga kraft, om inte före så direkt efter årsskiftet. Det är otroligt smärtsamt för kommunerna som står på vänteläge. I en skrivelse från Skellefteå, Robertsfors och Umeå kommun står följande att läsa ”Kommunerna har ett ansträngt läge för att hålla jämna steg med den utveckling som sker i norra Sverige. Norrbotniabanan är högt prioriterad och kommunerna står redo för det fortsatta arbetet, men ovissheten när ett besked kan komma gör att kommunernas planering blir mycket ansträngd och flera viktiga åtgärder bromsas i väntan på besked. Detta är mycket olyckligt med tanke på att det bland annat berör utvecklingen av städerna, näringslivets investeringar och logistiklösningar.”

De som tror att omställningen i norra Sverige är en lokal fråga har fel. Den har betydelse för hela Sverige på så många sätt. Från EU hörs hurrarop medan det dessvärre blev det tydligt på Logistikdag Norr i Luleå, i mitten på november, att alla inte är positiva. Anna Grönlund, vd på Halvarsson & Halvarsson, gjorde en omvärldsspaning i vilken hon pekade på den kritik som riktats mot omställningen i norr, framför allt mot satsningen på Hybrit, dvs. tillverkningen av stål där väte ersätter kol i produktionen. Rubriker som ”Hybrit spelar roulette med Sverige” och ”Forskare dömer ut gröna jätteprojekten” har florerat. Bakom budskapen, berättade Anna, står främst aktörer från södra Sverige. Visst, kritik ska vi kunna ta, men är kritiken relevant eller är den bara ett försök att så tvivel?


Anna Grönlund, vd på Halvarsson & Halvarsson, gjorde en omvärldsspaning under Logistikdag Norr i Luleå.

Kritiken är inte ofarlig för arbetet med Norrbotniabanan. Ser man inte fördelarna med omställning som sker i norra Sverige, då kanske man inte heller tror på befolkningsökningen som kommer och varför ska vi då bygga Norrbotniabanan? Bäst att tillägga, Vi har sett behoven av Norrbotniabanan under lång tid och hur viktig den blir för att maximera nyttan med de stora investeringarna i norr. Inga tvivel här inte.

Jag är väldigt tacksam för dem som granskar de kritiska artiklarna. Under rubriken ”Egenintresset ljuger aldrig” redogjorde ledarskribenten Olov Abrahamsson för några av aktörerna bakom de kritiska budskapen. LKAB gav sin bild under rubriken ”LKAB: Satsningen är avgörande för vår överlevnad” och Linda Nilsson på Norrbottens Handelskammare argumenterade under rubriken ”Tunga motattacker från norr: Spär på polariseringen”. Ett väldigt viktigt inlägg kom också från Svante Axelsson, nationell samordnare för ett Fossilfritt Sverige. Han riktar tung kritik i en artikel, citat ”Magnus Henrekson och David Sundén får ny kritik. Svante Axelsson, en tungviktare i Sveriges resa mot fossilfrihet, menar att de skapar en dimridå genom sin rapport. Att förhålla sig passiv är det mest riskabla och det största slöseriet med skattepengar”.

Med andra ord gäller det för oss att hålla tempot för att se till att Norrbotniabanan färdigställs och stötta utvecklingen i norra Sverige. Det är det vi ska ägna vårens arbete åt!

Slutligen, God jul och gott nytt 2024 till er alla!

/ Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen