NORRBOTNIABANAN
UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV
Sverige är en av världens största exportörer sammantaget av massa, papper och sågade trävaror. Även malmen har stor betydelse för Sveriges ekonomi. Norra Sveriges rika råvarutillgångar är med andra ord avgörande för Sveriges välstånd och tillväxt. Norrbotniabanan kommer att bidra till att vi både kan behålla och öka konkurrenskraften i såväl norra Sverige som övriga landet.
Norrbotniabanan ger full effekt av miljardinvesteringarna i norr!
I Norrbotten och Västerbotten genomförs och planeras enorma investeringar som tydligt visar på regionens växtkraft. Investeringarna är också i huvudsak koncentrerade längs kuststräckan mellan Umeå och Luleå, vilket gör behovet av ett snabbt färdigställande av Norrbotniabanan ännu mer akut!
Norrbotniabanan kommer att avlasta den överbokade och underdimensionerade stambanan. Det ger en kraftigt ökad godskapacitet samtidigt som transportkostnaderna minskar med 30 procent.
Sverige har ambitionen att vara ett fossilfritt land redan år 2045. Norrbotniabanan minskar koldioxidutsläppen med 80 000 ton per år, men har också stor betydelse för att basindustrin ska kunna fortsätta sitt arbete för en än mer hållbar produktion. Basindustrin är centrala aktörer i arbetet med att minska koldioxidutsläppen.
Lika viktig som basindustrin och klimatet är människan. Med Norrbotniabanan öppnas helt nya möjligheter för turist- och besöksnäringen och för människor som snabbt och smidigt och utan att belasta klimatet vill resa norr- eller söderut.
Botniska korridoren är ett samarbete mellan de sju regionerna; Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna, Gävleborg och Örebro. Syftet är att stärka transportinfrastrukturen och förbättra förbindelserna med ett regionalt, nationellt samt Europeiskt perspektiv.
BESLUT PÅ NATIONELL NIVÅ
I denna tidsaxel kan du följa politiska beslut och besked kopplat till Norrbotniabanan på nationell nivå. Klicka här för att se beslut på europeisk nivå.
Norrbotniabanan, som då sträckte sig hela vägen upp till Haparanda från Umeå, delades och den så kallade Haparandabanan bröts loss. Regeringen beslutar i Framtidsplanen (nationella infrastrukturplanen) att upprätta järnvägsplaner och bygge för Haparandabanan, sträckan mellan Kalix och Haparanda, samt upprustning och elektrifiering av den befintliga järnvägen Karlsborgs bruk–Morjärv–Boden.
Regeringen avsätter tre miljarder till en första etapp av Norrbotniabanan mellan Piteå-Skellefteå i den så kallade Framtidsplanen (nationella infrastrukturplanen).
Regeringen lyfter Norrbotniabanan ur den nationella infrastrukturplanen. Med gemensamma krafter fortsätter ändå Region Norrbotten, Region Västerbotten och Trafikverket arbetet med järnvägsutredningarna och bolaget Norrbotniabanan AB bildas.
Norrbotniabanan ABs affärsplan om genomförandet av järnvägsbygget lämnas över till Näringsdepartementet.
Regeringen föreslår att Botniska korridoren, och med det även Norrbotniabanan, ska ingå i det Europeiska stomnätet för järnväg.
Norrbotniabanan AB lämnar över ett medfinansieringsförslag och föreslår att regeringen tillsätter en förhandlingsperson. Ingen återkoppling från regeringen.
Botniska korridoren, och med det även Norrbotniabanan, är på väg in i det Europeiska stomnätet för järnväg. Norrbotniabanan AB söker, på grund av dessa positiva indikationer, regeringens stöd under våren för att kunna söka EU-medel men får ett negativt besked av regeringen.
Norrbotniabanan AB söker återigen regeringens stöd under våren för att kunna söka EU-medel men får ett negativt besked.
Norrbotniabanan AB söker, tillsammans med Trafikverket, regeringens stöd för att kunna söka EU-medel och får ett positivt besked. Ansökan beviljas sedan även av EU.
Regeringen begär att EU-kommissionen ska förlänga en av de nio stomnätskorridorerna i EU, Skandinavien–Medelhavet (ScanMed). Detta kan innebära ökade möjligheter till medfinansiering från EU för järnvägsbyggen i Sverige.
Regeringen fattar ett slutgiltigt beslut om den nationella infrastrukturplanen för de kommande tio åren, där den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå finns med. Det innebär att den nu kan byggas i ett svep.
I utkastet till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet nämns Norrbotniabanan i
”Hela landet ska växa, sidan 6 punkt 28”:
”… Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras …”
Regeringen beslutar att tillstyrka 15 infrastrukturprojekt i Sverige för vidare ansökan till EUs fond för ett sammanlänkat Europa. Norrbotniabanan finns med bland dessa projekt med ansökan “Studies and technical design, Phase 2 Skellefteå–Luleå.”
Regeringen ger Trafikverket uppdraget att förbereda Norrbotniabanan för byggstart redan 2023–2025 för sträckan Dåva–Skellefteå. I teorin innebär det 1–2 års tidigareläggande, men det är Trafikverkets planering som styr.
Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att påbörja planeringsarbetet av sträckan Skellefteå–Luleå på Norrbotniabanan med syfte att möjliggöra för en byggstart av sträckan inom ramen för kommande nationella infrastrukturplan.
Regeringen fattar ett slutgiltigt beslut om den nationella infrastrukturplanen 2022-2033. För första gången finns Norrbotniabanan med i sin helhet, från Umeå till Luleå!
Flera stora företagsetableringar pågår i Norrbottens och Västerbottens län, vilket antas leda till nya transport- och resmönster och därmed förändrad belastning på transportsystemet. Regeringen ger därför Trafikverket i uppdrag att beskriva statusen för de planerade åtgärder i transportinfrastrukturen som är mest relevanta för att möta de nya behoven samt möjligheten att tidigarelägga dem.
Trafikverket ska redovisa uppdraget till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 15 september 2023.
Trafikverket föreslår tidigareläggningar för att möta pågående och planerade industriinvesteringar kopplade till den gröna omställningen i norra Sverige. Det framgår av den rapport som Trafikverket överlämnar till regeringen.
FÖLJ RESAN MOT NÄSTA NATIONELLA TRANSPORTINFRASTRUKTURPLAN 2026–2037
Den nationella transportinfrastrukturplanen är Trafikverkets planerings- och prioriteringsunderlag för de kommande 10 åren. Kortfattat; Den avgör hur snabbt Norrbotniabanan kan stå klar. Normalt inleds en ny planeringsprocess vart fjärde år, och det är inte lätt att följa med de olika turerna kopplat till planen och vad som gäller för projektet Norrbotniabanan. Vi har därför gjort en tidsaxel där du kan följa med på resan mot nästa nationella transportinfrastrukturplan.
På denna sida kan du se resan mot beslutad nationell infrastrukturplan 2022-2033.
Inriktningsunderlaget omfattar en bedömning av ekonomiska ramar och ger vägledning för prioritering av åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen.
Huvudsyftet är att ge regeringen ett underlag inför en kommande infrastrukturproposition, vilken anger de ekonomiska ramarna för en kommande planperiod.
Inriktningsunderlaget ska beakta omvärldsförutsättningar samt redogöra för antaganden om teknikutveckling och andra samhällsförändringar och hur dessa kan tänkas påverka de inriktningar som presenteras.
På norrbotniabanan.se/boka kan du fram till 9 april boka “biljetter” på Norrbotniabanan!
Din röst är viktig! Två gånger tidigare har vi samlat in stöd för Norrbotniabanan kopplat till den nationella planen för infrastruktur genom att boka fiktiva tågbiljetter.
2017 bokades 10 768 biljetter för att visa på behovet av banan. (Då lyftes sträckan Umeå–Skellefteå in i planen!)
2021 bokades 20 047 resor (Då lyftes sträckan Skellefteå-Luleå in i planen!)
Nu önskar vi full finansiering av hela Norrbotniabanan – så att den kan färdigställas så snart som möjligt!
Tre gånger har vi samlat in stöd för Norrbotniabanan kopplat till den nationella planen för infrastruktur genom att boka fiktiva tågbiljetter.
2017 bokades 10 768 biljetter
2021 bokades 20 047 biljetter
2024 under vår senaste (och kortaste) kampanjperiod 13 mars–9 april bokades 3 857 biljetter – vilket innebär 34 672 biljetter totalt!
Årets bokningar bifogades med vårt remissvar till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet som ett av flera starka argument inför nästa nationella transportinfrastrukturplan.
Regeringen redovisar ett förslag, den så kallade Infrastrukturpropositionen, till riksdagen där man anger de ekonomiska ramarna för den kommande nationella infrastrukturplanen. Propositionen baseras på Trafikverkets inriktningsunderlag, remissynpunkter (skriftliga och från remissmöten) samt ytterligare underlag från främst transportmyndigheterna och till sist regeringens egna bedömningar.
Trafikverket ska efter den nämnda redovisningen vid behov bistå Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) med kompletterande analyser. Denna del av uppdraget ska pågå till den 30 november 2024.
Efter att riksdagen har beslutat om propositionen ger regeringen Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny transportinfrastrukturplan för perioden 2026–2037.
Regionerna får motsvarande uppdrag att ta fram nya länsplaner för motsvarande period.
Trafikverket redovisar deras förslag till en ny nationell plan för perioden 2026–2037. Förslaget ut på remiss där alla intressenter har möjlighet att tycka till om förslaget och lämna synpunkter till regeringen.
Ibland händer det att regeringen skjuter till ytterligare medel och/eller lägger till fler objekt som de vill ska genomföras, innan de fattar ett slutgiltigt beslut om den nationella transportinfrastrukturplanen.
Hela planeringsprocessen avslutas med att regeringen fastställer en ny nationell transportinfrastrukturplan, respektive slutliga ekonomiska ramar för länsplanerna, och redovisar resultatet i en skrivelse till riksdagen.
Norrbotniabanegruppen är en intresseorganisation som arbetar med information och opinionsbildning i syfte att förankra samt intensifiera arbetet med förverkligandet av Norrbotniabanan hos beslutsfattare och aktörer.
Norrbotniabanegruppen bildades 1999 och finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, Region Norrbotten, Region Västerbotten. Samt näringslivet Boliden Mineral AB, Smurfit Kappa, SSAB EMEA AB, SCA Munksund, Norrbottens Byggmästareförenings Fastighets AB, Billerud, LKAB och StudentConsulting.
Norrbotniabanan AB bildades 2008 av Region Västerbotten, Region Norrbotten samt kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda.
Norrbotniabanan AB ger projektet en tydlig juridisk och organisatorisk plattform. Bolaget företräder och samordnar berörda kommuner och regioner i finansiella, formella samt övergripande frågor med regeringen, Trafikverket och EU.
KONTAKT
NORRBOTNIABANEGRUPPEN
Skellefteå kommun, Samhällsutveckling, 931 85 Skellefteå. ✉ Kontakta oss
NORRBOTNIABANAN AB
Svartuddsvägen 1, 941 85 Piteå. ✉ Kontakta oss
✉ Elisabeth Sinclair
Projektledare, Norrbotniabanegruppen
+46(0)730-59 60 10
✉ Eva Lundqvist
Kommunikatör, Norrbotniabanegruppen
+46(0)70-236 67 89
✉ Gusten Granström
CEO, Norrbotniabanan AB
+46(0)70-665 57 85
