För första gången finns Norrbotniabanan med, i hela sin längd, mellan Umeå och Luleå i regeringens beslutade nationella infrastrukturplan.
– Detta är ett ofantligt viktigt besked och hett efterlängtat av näringslivet då deras gigantiska klimatinvesteringar, som är till nytta för hela Sverige, kräver mer kapacitet på järnväg både för gods- och persontrafik, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen.
– Nu måste vi också se till att all finansieringen kommer på plats och att tidplanen tydliggörs, säger Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB.

Avgörande för att ett infrastrukturbygge ska planeras och byggas är att objektet ingår i den gällande nationella infrastrukturplanen. Dagens regeringsbesked innebär att Norrbotniabanan, för första gången, finns med i sin helhet mellan Umeå och Luleå i den nationella infrastrukturplanen som nu sträcker sig mellan åren 2022 och 2033.

– Nu har vi drygt 15 miljarder och med det tar vi oss norr om Skellefteå, säger Lorents Burman. Sen fortsätter samtalen om finansiering, intensifiering och ett målår, vilket det sistnämnda är av stor betydelse för kommunerna och näringslivet.

– Ett historiskt beslut, säger Peter Roslund, vice ordförande i Norrbotniabanegruppen. Redan 2004 fanns etappen Piteå–Skellefteå med i den nationella planen, men lyftes dessvärre ur 2007. Om så inte hade varit fallet hade banan kunnat närma sig ett färdigställande idag, säger Roslund, men nu gläds vi åt att banan finns med i sin helhet i planen och att arbetet med att färdigställa banan intensifieras där det är möjligt.

Tidigare i vår meddelade bolaget Norrbotniabanan AB att Trafikverkets planering för den första etappen på Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå, 130 km, slutförts enligt plan med hjälp av EU via medel från den så kallade CEF-fonden. Det var Norrbotniabanan AB med Trafikverket som partner som ansökte om medel 2015.

– Detta har varit en riktig framgångssaga, säger Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB. Utan regeringens, regionernas, Trafikverkets och framförallt EU:s stöd hade detta inte gått att genomföra, säger Granström. Nu är järnvägsplanerna skickade till Trafikverkets grupp i Borlänge för granskning och fastställelse, vilket tar cirka ett år. Därefter kan bygget ta vid mellan Dåva och Skellefteå.

– Det är klart att det hade varit betryggande om regeringen avsatt finansieringen för hela banbygget, säger Granström, men vi förstår att regeringen tänker att de medel som nu är avsatta räcker minst fyra år och då är vi framme vid uppdateringen av den nationella planen och mer medel kan skjutas till. Men det absolut viktigaste är att banan nu, i sin helhet, inkluderades i den nationella infrastrukturplanen för att över huvud taget få planeras och byggas. Nu kan vi fokusera på att lösa finansieringen genom att bland annat trycka på för att ansöka om mer medfinansiering från EU, säger Gusten Granström.

– Idag jublar vi, men vi lutar oss inte tillbaka förrän hela banan är byggd, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen. I höst är det val igen och efter det finns det åter nya politiker som behöver få information om behovet av banan och dess nyttor inte minst i skenet av den gröna omställningen som sker i norr som skapar tusentals arbetstillfällen. Riktigt bra är att regeringen i planen ger Länsstyrelserna rätt till ersättning för arbete med stora infrastrukturprojekt. För Norrbotniabanan sätts ett maximibelopp till 39 miljoner kronor, avslutar Sinclair.

Kontaktpersoner
Lorents Burman, Ordförande, Norrbotniabanegruppen
Peter Roslund, Vice ordförande, Norrbotniabanegruppen
Elisabeth Sinclair, Projektledare, Norrbotniabanegruppen
Gusten Granström, Vd, Norrbotniabanan AB

Pressmaterial och tidigare utskick hittar du i vårt pressrum.