Här kan du lyssna på tillhörande poddavsnitt.

Nästa nationella transportinfrastrukturplan 2026–2037

Under 2024 har arbetet med nästa nationella transportinfrastrukturplan löpt som en röd tråd. Vart fjärde år inleds en ny planeringsprocess för de kommande tio åren och nu har arbetet nått halvvägs. Planen ska beslutas av regeringen 2026. Det är en omfattande process som involverar många olika intressenter som kräver noggrann planering och prioritering.

I mitten av januari presenterade Trafikverket sitt inriktningsunderlag som ska beakta omvärldsförutsättningar samt redogöra för andra samhällsförändringar inför arbetet med kommande plan. Inriktningsunderlaget möttes av hård kritik både från norra och södra Sverige. Detta för att underlaget inte visar på den omställning som sker i norra Sverige med bland annat en stor inflyttning av människor.

I vårt remissvar till Trafikverket skrev vi om detta samtidigt som vi startade vår biljettkampanj som hittills, under de tre gånger som vi aktiverat kampanjen, samlat ihop över 34 600 fiktiva bokade resor på Norrbotniabanan. Allt för att visa vår längtan efter Norrbotniabanan. Dessa bokningar bifogades givetvis vårt remissvar till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet som ett av flera starka argument för Norrbotniabanan.

I början av oktober närmade vi oss infrastrukturproppen och därför passade vi på att annonserade i en kvällstidning för att uppmärksamma fem fakta att hålla koll på när det gäller norra Sverige. Dagen innan infraproppen passade vi på att hålla ett riksdagsseminarium om järnvägssatsningar i norr. Detta i samarbete med Arctic Rail som arbetar för att främja och utveckla järnvägsinfrastrukturen i Nordkalotten, inte minst Malmbanan. Skellefteå kommun deltog för att prata om vikten av att klara av kompetensförsörjningen i norr då kommunerna med kraft fortsätter sitt arbete med sin omställning till ökad hållbarhet.

Den 3 oktober lade regeringen fram sin infrastrukturproposition med en infrastrukturbudget på 1 171 miljarder kr för åren mellan 2026 till 2037, vilket är en ökning med 21% jämfört med tidigare. Dessutom flyttades förvaltningsanslag ut från ramen, vilket bidrog med ytterligare 59 miljarder, vilket ger en total ökning på 27% av ramen. Enligt Trafikverkets inriktningsunderlag ska en utökad ram på minst 21% säkra utbyggnaden av Norrbotniabanans norra etapp mellan Skellefteå och Luleå.

Dagen efter regeringens förslag om en rekordsatsning på infrastrukturen, skrev vi i DI om de möjligheter satsningen ger för att bygga klart Norrbotniabanan i närtid och som dessutom skulle skapa kraftfulla möjligheter för ny svensk tillväxt.

Den 11 december röstade riksdagen om regeringens förslag till budgetram för infrastrukturen och efter en lång debatt sa riksdagen ja till regeringens förslag.

Nästa steg är att regeringen skickar ett nytt uppdrag (direktiv) till Trafikverket om att ta fram ett förslag på nästa nationella infrastrukturplan. Denna kommer att presenteras senast i juni 2025. Därefter får alla intressenter möjlighet att skicka in sina synpunkter till regeringen som sedan gör en sammanvägning av Trafikverkets förslag och inkomna synpunkter innan regeringen justerar och beslutar den nationella transportinfrastrukturplanen 2026.

Norrbotniabanegruppen och samarbetet Botniska korridoren kommer att vara fortsatt aktiva i arbetet. Vi har många bra förslag på hur man skulle kunna intensifiera utbyggnaden av infrastrukturen i norr bland annat genom alternativ finansiering och alternativt genomförande. Det är något vi pratat om med politiker på centerpartiets, moderaternas och miljöpartiets kongresser som vi besökt under året.

Tillbakablickar på 2024

Seminarium under Västerbotten på Grand Hôtel
Vid seminariet deltog tidigare statsminister Göran Persson. Han gjorde en återblick på bygget av Botniabanan mellan Kramfors och Umeå, beskrev hur finansieringen genomfördes via lån i riksgälden och betonade vikten av eldsjälar som driver projektet framåt. Persson underströk också betydelsen av Norrbotniabanegruppens arbete för att sätta Norrbotniabanan högt på agendan. Här kan du läsa mer om seminariet.

Konst längs Norrbotniabanan
I tider av frustration över att realiseringen av Norrbotniabanan går för långsamt är det oerhört uppfriskande att få ta del av exempelvis det konstprogram som Umeå, Robertsfors och Skellefteå tillsammans med Trafikverket har tagit fram. I samband med bygget av järnvägen och dess stationer ska konst inkluderas. Temat för konstprogrammet är: ”Transformation norr – Landskapet, kulturen, människan.” Först ut är ett konstprogram för resecentrumet i Sävar. Läs mer på Trafikverkets webbplats.

Arbetet med revideringen av TEN-T
I EU finns en motsvarande planering för det europeiska stomnätet för infrastruktur, kallat TEN-T, liknande vår nationella transportinfrastrukturplan. I början av april deltog vi i Connecting Europe Days i Bryssel för att få en uppdatering om statusen på arbetet med revideringen av TEN-T, kommande möjligheter till medfinansiering från EU, samt diskussionerna inför det kommande EU-valet och mandatperioden. Något som också diskuterades både här och senare på arenor som Almedalen, Järnvägsforum Norr och Logistikdag Norr, var det kraftigt förändrade omvärldsläget på grund av kriget i vårt närområde och de ökade behoven av förstärkt infrastruktur i norr för att försvarsmakten ska klara sina åtaganden.

Anders Öberg (Regionråd från Norrbotten) och Richard Carstedt (Regionråd från Västerbotten). Uppdaterar Pat Cox och Catherine Trautmann om läget i regionerna.

I våra diskussioner med Pat Cox, samordnare för den ETC (Europeiska transportkorridoren) Skandinavien-Medelhavet, var vi alla både bekymrad och frustrerad över att arbetet med Norrbotniabanan går för långsamt. Han var tydlig med att han inte tror att vi kommer att kunna skynda på vårt infrastrukturprojekt enbart med statliga pengar och medfinansiering från EU. Vi berättade då om diskussioner som pågår i Sverige om alternativ finansiering, vilket gladde Pat Cox.

Vid ett senare möte nu i höst ordnade North Sweden ännu ett möte med Pat Cox där han påpekade att Botniska korridorens geografi (i vilken Norrbotniabanan ingår) är strategiskt mycket viktig för hela EU och att robusta transporter är helt avgörande för en fortsatt grön omställning och en bibehållen konkurrenskraft. Han underströk vikten av en stark framtida budget för infrastruktur i EU och även av ett starkt samarbete för en snabb implementering av TEN-T, ex. Norrbotniabanan. ”Vi är alla i samma lag!” konstaterade Pat Cox.

Alternativ finansiering och alternativt genomförande
Under Järnvägsforum Norr i Sundsvall presenterade Botniska korridoren sitt förslag till alternativ finansiering och genomförande. Infrastrukturminister Andreas Carlsson och Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana var närvarande och uttryckte positiva åsikter om förslaget. Inom kort kommer även Norrbotniabanan AB att presentera en genomförandeplan som bygger på bolagisering och alternativ finansiering. Likt Botniabanan planerar man att skapa ett projektbolag som lånar upp medel för att påskynda genomförandet.

Det är också viktigt att samla representanter från kommuner, Trafikverket och regeringen vid ett gemensamt bord för att säkerställa att alla får och ger samma information. Detta är särskilt efterfrågat av kommunerna och bidrar till att undvika att de blir flaskhalsar i arbetet.

Kanske blir också det av regeringen inrättade accelerationskontoret en viktig pusselbit för att underlätta industrins omställning och för större företagsinvesteringar. Samordnarna Kristina Alvendal och Jonas Lundström ska leda arbetet och vi kommer också att berätta om de förbättringspotentialer som vi ser när det gäller framdriften av Norrbotniabanan.


Kartan ovan visar västlig och östlig infart till Luleå.

Infarten till Luleå
Under våren kallade Trafikverket till ett möte för att presentera hur långt man kommit i arbetet med Norrbotniabanans infart till Luleå. Det lät hoppfullt med en östlig infart, vilket nästan alla instanser har förordat. Men i slutet av oktober kom Trafikverkets besked om att man förordar en västlig ingång. Slutgiltigt beslut kommer innan årsskiftet.

Projekttävling för Skellefteå resecentrum
Riktigt roligt är att tävlingen för det kommande resecentrumet i Skellefteå blev klart under året, det vinnande bidraget hade det vackra namnet ”Utsikt över hjortronlandet”. I sin motivering sa Emma Johansson, juryns ordförande och projektledare på Skellefteå kommun följande:
– Utblick över hjortronlandet ger människor en upplevelserik och värdig resemiljö. Förslaget rimmar med kommunens höga ambitioner för hållbart byggande och blir en fin granne till Sara kulturhus.

Det vinnande bidraget ovan har tagits fram av ett team bestående av C.F. Møller Sverige, Nordmark & Nordmark, WSP, Bjerking. (Bilder från Skellefteå kommuns webbplats)

Ny projektperiod
Glädjande är också att Norrbotniabanegruppen har blivit beviljade en ny fyraårig projektperiod i vilken vi – kommuner, regioner och näringslivet, kommer att förbereda oss för trafikstarten mellan Umeå och Dåva. Allt för att maximera nyttan av Norrbotniabanan när den tas i bruk.

På önskelistan framåt
Något som vi saknat under hela året är det byggstartsbeslut som regering ska ge till Trafikverket för att Trafikverket skall kunna lyfta medel för bygget. Byggstartsbeslutet står givetvis högst upp på önskelistan, men där finns också önskemål om full finansiering för Norrbotniabanan i sin helhet i Trafikverkets förslag till den kommande nationella transportinfrastrukturplanen 2026-2037!

/ Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen