Här kan du lyssna på tillhörande poddavsnitt.

Trots att hösten är här, vill vi hålla kvar lite av sommaren genom att skriva lite om vårt Sommarquiz. Tre vinnare har utsetts, alla med unika motiveringar till varför de önskade en sten från det första spadtaget för Norrbotniabanan. Intressant nog var majoriteten av deltagarna bosatta utanför Västerbotten och Norrbotten! För er som inte vann, oroa er inte – fler quiz kommer framöver!

Noliamässan
Norrbotniabanegruppen har fått en ny fyraårig projektperiod och vi startade starkt med en monter på Noliamässan i augusti. Montern var ett samarbete mellan Umeå kommun, Robertsfors kommun, Skellefteå kommun, Piteå kommun och Luleå kommun via oss på Norrbotniabanegruppen. Trafikverket och Norrtåg fanns även på plats med egna montrar i montern. Det blev en trevlig tillställning med många frågor från allmänheten om de kommande resecentrumen och städernas utveckling. Trafikverkets digitala karta över den planerade dragningen mellan Umeå-Skellefteå och järnvägskorridoren mellan Skellefteå-Luleå är verkligen ett viktigt diskussionsunderlag.

Noliamässan i Piteå, 7-11 augusti 2024.

Norrtågs tåginköp
Norrtåg planerar att köpa längre och snabbare tåg för Norrbotniabanan, med kapacitet för 250-320 passagerare. Beslut om upphandling kan tas i början av nästa år, med målet att ha alla tåg på plats till december 2032, då banan beräknas vara klar mellan Umeå och Skellefteå. Det ska bli spännande att se vad 14 års erfarenheter ger för nya tankar om funktioner, hastighet och tillgänglighet.

Fortsatt planering och projektering
Arbetet med planering och projektering av Norrbotniabanan på Trafikverkets projektorganisation och på kommunerna fortsätter i full fart. En återkommande fråga från besökare var dock när bygget mellan Dåva och Skellefteå kommer igång. Svaret är att trots att järnvägsplanerna vann laga kraft i december 2023 har det formella byggstartsbeslutet från regeringen ännu inte kommit trots flera påstötningar.

Försenat byggstartsbeslut
Varken Trafikverket eller regeringen har kunnat ge besked om hur processen för byggstartsbeslut ser ut eller när i tid ett besked kan ges, vilket är mycket olyckligt. Statsminister Ulf Kristersson betonade själv vikten av effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser när regeringen lanserade accelerationskontoret.

Trafikverkets begäran om byggstart
Den 13 juni skickade Trafikverket in en rapport till regeringen innehållande en sammanställning över samtliga projekt i Sverige som behöver ett byggstartsbeslut. Det är bra, men skiljer sig från Trafikverkets önskan om att få ett byggstartsbeslut för Norrbotniabanan i särskild ordning, vilket Trafikverket bad om redan i oktober 2022 och som kunde ha getts den 7 december i fjol när järnvägsplanerna vann laga kraft. Den långsamma hanteringen, där realiseringen av Norrbotniabanan inte hanteras skyndsamt, är märklig med tanke på att arbetet med förbättrad infrastruktur i norra Sverige behöver intensifieras.

Luft i systemet?
Det som oroar oss är att det finns ”luft i systemet”. I den nationella infrastrukturplanen från 2022-2033 står att Norrbotniabanans byggstart ska ske i spannet 2025-2027. Det är där vi hamnar nu om regeringen ger klartecken för byggstart i höst. Men OM de överklagade järnvägsplanerna hade vunnit laga kraft inom 3-6 mån istället för efter drygt ett år och OM byggstartsbeslut hade getts i särskild ordning när planerna vann laga kraft i fjol då hade bygget kunnat vara igång. Då hade vi sett en intensifiering i förhållande till den nationella infrastrukturplanen istället för en anpassning till den. Det är tydligt att Norrbotniabanan inte hanteras skyndsamt och att processen hade kunnat synliggöras för alla oss som väntar.

Bild från det pågående bygget mellan Umeå-Dåva.

Kostnadsfrågor och budget
Regeringen gav i våras i uppdrag till Trafikverket att uppdatera kostnaderna för alla större infrastrukturprojekt. Resultatet för Norrbotniabanan blev en kostnadsökning med drygt 2 miljarder kronor. Detta beror bl.a. på allmänna kostnadsökningar och en utökad buffert för oförutsedda kostnader samt att dubbelspåret genom Skellefteå till Degerbyn nu ingår i den aktuella delsträckan och inte i sträckan norrut. Om byggstart ges, förväntas kostnaden inkluderas i höstbudgeten.

Grönt Accelerationskontor: En nyhet med potential
En rolig nyhet kom i mitten av juni då regeringen inrättade ett ”Grönt accelerationskontor” med uppgift att öka takten i industrins omställning. Regeringen utsåg Kristina Alvendal och Niklas Nordström till industrisamordnare. Niklas klev av uppdraget en kort stund efteråt, men rekrytering efter honom pågår. Samordnarna ska leda ett grönt accelerationskontor som ska underlätta industrins omställning och större företagsinvesteringar. Bland annat ska tempot öka i Sveriges beslutsprocesser då de långa tillståndsprocesser och andra flaskhalsar gör att Sverige kan hamna på efterkälken om Sverige inte agerar skyndsamt. Genom kontoret ska staten bli mer proaktiv och accelerera den gröna industriella omställningen. Detta kan kanske kompensera för den frustration vi känt gällande byggstartsbeslutet, men samtidigt ska uppdraget redovisas först den 31 december 2026. Vi vet att vi behöver denna acceleration nu.

Infrastrukturpropositionen: Pengar på väg?
Inom kort väntas regeringen lägga fram en infrastrukturproposition till riksdagen som anger den ekonomiska ramen för den nationella transportinfrastrukturplanen mellan 2026-2037. Riksdagen röstar om denna i december. Regeringen har redan skvallrat om att de kommer att skjuta till mer än Trafikverket begärt. Förhoppningen är att Norrbotniabanans norra sträcka kan inkluderas. Vi ser framemot presentationen i oktober. På denna sida hittar du en tidsaxel där du kan följa resan mot nästa transportinfrastrukturplan 2026-2037.

Nya Kontakter i EU efter EU-valet
Efter EU-valet har vi fått både nya och nygamla kontakter, totalt 21 stycken. Johan Danielsson (S) blir den enda som sitter kommer att sitta med i trafikutskottet. Han sitter även med i utskottet för industrifrågor, forskning och energi där även Jörgen Warborn (M) , Tomas Tobé (M), Sofie Eriksson (S) och Isabella Lövin (MP) ingår. Sofie Eriksson sitter också med i utskottet för regional utveckling som kan vara av intresse för oss. Vi har haft ett gott samarbete redan tidigare med Johan Danielsson, Jörgen Warborn och ännu längre tillbaka i tiden med Jonas Sjöstedt (V) som nu är tillbaka i parlamentet. Det ska bli intressant att följa utvecklingen framöver och se hur dessa nya kontakter kan bidra till Norrbotniabanans framsteg.

/ Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen