Det står nu klart att den så kallade stomnätskorridoren Skandinavien–Medelhavet (ScanMed) förlängs från Stockholm till Kiruna-Narvik och Haparanda-Uleåborg efter omröstningen i Europaparlamentet. I utbyggnaden av EU:s stomnät för infrastruktur prioriteras totalt nio stomnätskorridorer.
– Det är ett mycket glädjande besked och en bekräftelse på att vi tänkt rätt med Norrbotniabanan ända från början som ett nationellt och europeiskt projekt, säger Peter Roslund, initiativtagare av och vice Ordförande i Norrbotniabanegruppen.

EU:s besked kommer mitt i en tid då näringslivet gör historiska investeringar i Norrbotten och Västerbotten och diskussionerna går heta om den kommande svenska nationella Infrastrukturplanen som ska gälla över tio år framåt.

– Inom loppet av 15 till 20 år investeras över 700 miljarder i de båda två nordligaste länen och tusentals arbetstillfällen skapas, säger Roslund. För att klara kompetensförsörjningen och det ökade godstransporterna blir Norrbotniabanan av oerhört stor betydelse, säger Roslund och fortsätter-

– Norrbotniabanan i sin helhet måste lyftas in i den kommande Nationella infrastrukturplanen 2022.

Peter Roslund är initiativtagare till Norrbotniabanegruppen tillsammans med representanter från kommunerna och regionerna längs kusten från Umeå till Haparanda samt representanter från näringslivet. Han satt som ordförande i över 15 år tills Skellefteå kommun tog över stafettpinnen och blev då istället vice ordförande i gruppen.

– Det kändes självklart att Botniabanan inte skulle avstanna i Umeå, säger Roslund. När Botniabanan fick klartecken för att starta bygget mellan Kramfors och Umeå, bildade vi Norrbotniabanegruppen för att se till att bygget fortsatte norrut. Medvinden var god de första åren och redan 2004 fanns tre miljarder avsatta för Norrbotniabanan med en byggstart 2010. Dessvärre lyftes projektet ut ur den Nationella transportplanen 2007 och därefter följde några år med stiltje, åtminstone utåt sett. Arbetet på insiden fortsatte i hög takt, konstaterar Roslund.

–  Nätverken utökades och vi vände blickarna mot EU bland annat med hjälp av North Sweden som då var Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU.

2009 skrev EU det så kallade råvaruinitiativet i syfte att säkra sina egna råvaror. Det tydliggjorde och skapade en ökad medvetenhet om att 90 procent av all järnmalm som producerades i EU kommer från Norrbotten. Samtidigt sattes fokus på den bristande infrastrukturen i norra Sverige där Norrbotniabanan blev den sista länken i den Botniska korridoren.

2013 lyftes den Botniska korridoren, i vilken Norrbotniabanan ingår, in i det europeiska stomnätet för infrastruktur som syftar till att omvandla det nuvarande lapptäcket av vägar, järnvägar, flygplatser och kanaler i Europa till ett enhetligt transportnät (TEN-T) i EU. Samtidigt pekades nio stomnätskorridorer ut för att utgöra grunden för en samordnad infrastrukturutbyggnad inom stomnätet. Dessvärre sträckte sig stomnätskorridoren ScanMed inte längre än till Stockholm när den beslutades 2013 och därmed uteblev medfinansieringsmöjligheter för Norrbotniabanan.

– Men North Sweden ordnade ett avgörande möte 2016 då stomnätskorridorens koordinator Pat Cox besökte Luleå och Kiruna, säger Roslund. Cox imponerades av näringslivet, miljön och inte minst det vackra vädret i slutet av maj, säger Roslund och skrattar. Efter två dagars intensivt utbyte av information, tackade Pat Cox för besöket och sa att vi inte behövde arbeta mer för övertyga honom, säger Roslund, men att nyckeln till en förlängning av stomnätskorridoren går genom huvudstaden och att det var där vi skulle söka fortsatt stöd.

– Ja, det är långa ledtider, konstaterar Roslund, men med gemensamma krafter lyckades vi få till en förlängning av stomnätskorridoren när kartorna nu uppdateras för första gången sedan 2013. Det känns oerhört skönt.

Norrbotniabanan kommer nu att ingå i EU:s längsta stomnätskorridor, som sträcker sig från Palermo i söder till Kiruna-Narvik och Haparanda-Uleåborg. På den finska sidan förlängs stomnätskorridoren Nordsjön-Östersjön från Helsingfors till Torneå- Luleå och därmed har vi en gränsövergång som omfamnas av två stomnätskorridorer. Därtill är sedan tidigare Luleås hamn utpekad som en stomnätshamn. Med förlängningen ingår nu norra Sverige i ett större europeiskt sammanhang.

Kontaktpersoner
Peter Roslund, vice ordförande Norrbotniabanegruppen