Bloggtext till poddavsnittet #17 Spår som fyller år

Det är knappt att jag reflekterar över att Botniabanan fyller 10 år när jag hämtar gäster vid stationen i Umeå. Banan är så integrerad i våra liv att det känns som att den alltid har funnits där. För min familj med utflugna barn spridda över hela Sverige är de nu självklart med tåg när vi träffas. Den är helt enkelt ett smart och enkelt sätt att resas. Det är vår målbild att den känslan ska sprida sig norrut när höstens arbete börjar. Vårt fokus är att Norrbotniabanan i hela sin sträckning ska finnas med i den Nationella transportplanen när den klubbas om knappt två år.

Lokföraren (spelad av Olof Wretling) inför poddavsnitt #17 Spår som fyller år.

Utebliven medfinansiering från EU
Sommarens besked om att Trafikverket inte får medfinansiering från EU för förberedande planeringsarbeten längs Norrbotniabanans norra sträcka svider. Inte jättemycket, men ändå. Det hade varit en tydlig signal om att arbetet nu fortsätter norrut. Men inget arbete är förgäves. Att söka medel från EU är också ett sätt att informera om projektets status.

EU ser att vi nosar på arbetet med järnvägsplanerna från Skellefteå till Luleå, ett arbete på mellan 550–600 miljoner kronor till skillnad från sommarens ansökan som totalt var på 80 miljoner. De är måna om att projekt som beviljas medel kan byggstartas inom tre år och tyckte kanske därför att Trafikverkets projekt inte var tillräckligt moget eftersom det ”bara” handlade om ”förberedande planeringsarbete”.

Därför är det viktigt att vi inom Norrbotniabanegruppen tillsammans med andra aktörer fortsätter att arbeta med frågor som ytterligare kan få projektet att mogna. Dels för att det ska lyftas in i den kommande Nationella transportplanen och dels för att söka nya medel från EU.

Arbetet med ny Nationell transportplan
Vi har väntat länge på att arbetet med den Nationella transportplanen ska dra igång och i slutet av juni skickade regeringen ett uppdrag till Trafikverket om ”att ta fram ett inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för två alternativa planperioder 2022–2033 och 2022–2037”.

Planeringen ska ske på rekordtid. Istället för tre år ska den genomföras på två år, vilket gör att det gäller för oss att vara på tå för oss i detta arbete. Objekt som inte finns med i planen kommer nämligen heller inte att byggas. Vi återkommer med lägesrapporter kring hur arbetet går.

Gods- och persontrafik på Botniabanan
Apropå Botniabanan tidigare. I Norrtågs utvärdering från 2019 står det att läsa att varannan resenär är pendlare. Det är ju fantastiskt! Ännu vet ingen hur Coronapandemin kommer att påverka vårt resande i ett mer långsiktigt perspektiv, men tydligt är att arbetspendlingen längs norra kusten måste öka för att klara kompetensförsörjningen med anledning av alla de investeringar som görs nu.

Läser på annat ställe att det går cirka sex godståg per dygn på banan, vilket är glädjande. Hela 2 267 tåg under 2019. Det tar sig, men hur kan vi öka godstrafiken än mer? Kanske ska vi höra med järnvägsoperatörerna?

Trafikverkets pågående planering
I Trafikverkets planeringsarbete för Norrbotniabanan ingår flera spännande inventeringar. I somras var de ute i Robertsfors och spanade efter fladdermöss. Det är viktigt att ha koll på vart vilda djur rör sig för att underlätta för deras vandringar och i förlängningen också få en ostörd järnvägstrafik. Det är inte lätt att inventera fladdermössen då de är svåra att se och deras ljud ligger högt över mänskligt hörande. Med hjälp av bandspelare kan fladdermössens utlraljud fångas, och djuren kan lokaliseras och artbestämmas. Här i norr finns nordfladdermus, fransfladdermus, gråskimlig fladdermus, trollpipistrell, tajgafladdermus och större brunfladdermus.

För att få en optimal dragning av Norrbotniabanan är det viktigt att göra rätt i planeringsprocessen. Därför är Trafikverkets samråd av största vikt, inte bara med allmänheten utan också med kommuner och regioner. Nu är Trafikverkets samråd klara och flera planer finns ute för granskningar, läs mer på Trafikverkets webbplats. Under 2021 kommer planerna att fastställas.

Trafikverkets projektledare Maria Erlandsson och Marie Ericsson berättar om planeringsprocessen.

I samband med stora infrastrukturprojekt är det också viktigt att ge plats för arkeologiska utgrävningar när det finns anledning att tro att det finns sådana i backen. I samband med bygget av Botniabanan gjordes omfattande arkeologiska utgrävningar i Västernorrland. Fynden i Bjästamon och Kornsjövägen skrev till viss del om Norrlands historia vilket är oerhört spännande. Jag minns hur vi häpnade över de vackert utsirade älghuvudena i skiffer som suttit på ett skaft till en kniv, men kanske än mer uppseendeväckande var ett tuggummi i kåda med bevarat tandavtryck! Läs gärna mer om den utgrävningen.

I arbetet med Norrbotniabanan har man funnit spår efter ett stenbrott i Bureå där kvarts har brutits. Förmodligen för att göra pilspetsar och spjutspetsar. I ett magasin har man nu samlat in 145 kilo kvartsavfall från nio kvadratmeter hällmark som arkeologerna ska gå igenom under hösten. Därefter ska Länsstyrelsen ta ett beslut om hur man ska hantera Norrbotniabanans passage över stenbrottet. Ja, det är lite blandade känslor när det gäller fornfynd. Å ena sidan får man pengar för att göra en utgrävning, men å andra sidan är det synd att banan ska passera över området.

Man räknar med att det i Skellefteå, Norsjö och Malå fanns ungefär 50-100 personer för 4 000 år sedan. Mindre familjegrupper av jägare och samlare som rörde sig längs kusten och älvarna. Idag ser det helt annorlunda ut med det väldigt tätbefolkade stråket längs kusten.

Här finns det ingen bana än som sagt, men behovet av ett funktionellt dubbelspår blev återigen väldigt tydligt i samband med branden på Polarbröd i Älvsbyn. Stambanan genom övre Norrland passerar nära fabriken och fick därför stängas av då branden blev alltför kraftig. Om Norrbotniabanan varit på plats hade det varit enkelt att leda om trafiken till detta spår. Våra tankar är givetvis hos Polarbröd och vi hoppas innerligt att fabriken byggs upp snabbt. Vi ser redan att produktionen är i gång med hjälp av andra bagerier, heja Polarbröd!

EUs besked om förlängning av godskorridor
Det blir en väldigt spännande höst nu när arbetet med nästa Nationella transportplan drar igång, men vi väntar också på ett besked om förlängningen av stomnätskorridoren mellan Skandinavien och Medelhavet som även kallas ScanMed. Ett första steg var att ”ramarna” för EU:s långtidsbudget skulle beslutas, vilket skedde i somras. Nu återstår arbetet med att få igenom alla enskilda förslag i budgeten däribland förslaget om förlängningen som nu ligger på Parlamentets bord. Nu håller vi tummarna att vi får ett positivt besked de närmaste månaderna.

Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen.