Regionens medborgare, inflyttare och den fortsatta tillväxten längtar efter Norrbotniabanans färdigställande samtidigt som den är helt avgörande för att klara kompetensförsörjningen i samband med näringslivets miljardinvesteringar i den gröna omställningen. Idag finns inte en meter räls mellan kuststäderna samtidigt som över hundra tusen nya inflyttare behövs. Nu måste arbetet med Norrbotniabanan skyndas på både för person- och godstrafik. Detta har regionens företrädare samtalat med infrastrukturministern om, men frågan som kvarstår är när Norrbotniabanan kan stå klar.

Under en överläggning med infrastrukturminister Andreas Carlson har regionens företrädare genom Norrbotniabanan AB och Norrbotniabanegruppen framfört brådskan med att färdigställa Norrbotniabanan.

– I denna fråga är vi överens, men frågan om när Norrbotniabanan kan stå klar behöver fortsatt bearbetas, säger Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB.

Regeringsuppdraget till Trafikverket
Just nu arbetar Trafikverket, på uppdrag av regeringen, med att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län för att skyndsamt åtgärda flaskhalsar och färdigställa infrastrukturprojekt. I detta arbete deltar kommuner, regioner och näringslivet aktivt.

– Vi är tacksamma för regeringens initiativ till utredningsuppdraget, men i uppdraget saknar vi en analys om Norrbotniabanan kan färdigställas fortare i bolagiserad form där merparten av finansieringen löses genom lån via riksgälden, säger Gusten Granström. Detta är en analys som vi skulle vilja göra i samarbete med regeringen och Trafikverket, vilket vi har framfört.

Idag ligger delar av finansieringen av Norrbotniabanan utanför den Nationella planen, vilket gör det svårt för Trafikverket att sätta ett målår för projektet. Detta försvårar bland annat för kommunerna att anpassa färdigställandet av resecentrum, regionernas arbete med trafikupplägg och för näringslivet att anpassa sina godstransporter.

– Vi har framfört till ministern att det finns en osäkerhet hos Trafikverket om och när regeringen skjuter till ytterligare finansiering för banans färdigställande, säger Granström. Här behövs det tydliga signaler från regeringen till Trafikverket om att projektet ska färdigställas skyndsamt. Det får inte uppstå en situation där Trafikverket förlänger byggtiden för att de är osäkra om och när staten skjuter till finansieringen. Vad kostar inte en utdragen byggtid på två år till exempel, säger Gusten Granström?

Regionernas och kommunernas medfinansiering
I diskussionerna med Trafikverket gällande regeringsuppdraget synar Trafikverket möjligheterna till både medfinansiering och förskottering från kommuner och regioner.

– Vi har informerat ministern om att regionerna redan har bekostat hälften av Trafikverkets arbete med järnvägsplanerna mellan Umeå och Skellefteå och att kommunerna nu skyndar på färdigställandet av Norrbotniabanan genom att medfinansiera bygget enligt Botniabanemodellen där kommunerna bland annat tar kostnader för resecentrum, kommunal mark, kopplade trafiklösningar med mera, säger Lorents Burman ordförande i Norrbotniabanegruppen.

– Lägg därtill investeringar utöver detta i bland annat industrispår och miljardinvesteringar i både Umeå hamn och Skellefteå hamn för att få ut maximal nytta när Norrbotniabanan tas i bruk, säger Hans Lindberg ordförande i Norrbotniabanan AB. Umeå kommun arbetar intensivt med att knyta ihop Botniabanan och Norrbotniabanan genom den nya intermodala järnvägsterminalen i Umeå hamn, industrispår till Dåva företagspark strax norr om staden och arbetet med att marknadsföra tjänster inom logistiksektorn. Med detta sagt har vi ännu inte nämnt Robertsfors kommun eller kommunerna norr om Skellefteå och deras investeringar i den gröna omställningen eller för att maximera nyttan med Norrbotniabanan, avslutar Hans Lindberg.

– Ytterligare pålagor på kommunerna blir svårt att ta i detta läge, säger Lorents Burman. När det inte blev några klartecken för Norrbotniabanan år 2010 fortsatte kommunerna sitt arbete för att ge rätt förutsättningar till näringslivet och företagsetableringar. Resultatet ser vi idag, där norra Sverige leder den gröna omställningen och där kommunerna arbetar under hårt tryck med bostäder, skolor och annan samhällsservice för att hålla jämna steg med den enorma tillväxt och samhällsutveckling som sker, men vi saknar infrastrukturen i form av Norrbotniabanan. Det handlar inte bara om transporter utan också för att orternas attraktivitet ska komma till sin rätt, avslutar Lorents Burman.

Fortsatt arbete
– Nu hoppas vi att Trafikverket inte ställer de utpekade projekten i norr mot varandra utan att man ser till de enorma behoven av en fungerande infrastruktur i norr, inte minst för att klara kompetensförsörjningen med hjälp av Norrbotniabanan, säger Gusten Granström.

Vi avslutade med att säga att vi ser framemot fortsatta diskussioner med infrastrukturministern, men också med regeringen gällande deras arbete med en strategi för norra Sverige och att vi har ett önskemål om att regeringen tillsätter en förhandlingsperson för det fortsatta arbetet, avslutar Gusten Granström vd för Norrbotniabanan AB.

Kontaktpersoner
Lorents Burman, Ordförande Norrbotniabanegruppen
Hans Lindberg, Ordförande Norrbotniabanan AB
Elisabeth Sinclair, Projektledare Norrbotniabanegruppen
Gusten Granström, Vd, Norrbotniabanan AB