Bilden ovan visar på bygget av Norrbotniabanan sträckan Umeå–Dåva.

Här kan du lyssna på bloggens tillhörande poddavsnitt.

Byggstartsbeslutet – En efterlängtad milstolpe

Byggstartsbeslutet var verkligen efterlängtat! Detta beslut markerar en viktig milstolpe för Norrbotniabanan! Det har funnits andra betydande beslut tidigare i projektet – att få in Norrbotniabanan i den nationella infrastrukturplanen var en annan stor seger.

Redan 2004 fanns Norrbotniabanan med i den nationella infrastrukturplanen med tre miljarder avsatta för planering och en byggstart 2010. Hade Norrbotniabanan legat kvar i planen hade vi förmodligen kunnat åka på den idag. Dessvärre lyftes Norrbotniabanan ut ur planen 2007 och nämndes inte med ett ord i den efterföljande nationella planen 2010. Inte heller 2014, men då fanns det i alla fall med en skrivning om att ”pröva förutsättningarna för en utbyggd järnväg i norra Sverige”.

Att Norrbotniabanan kom in i planen igen berodde på att planeringen var långt framskriden och att Sverige tillsammans med övriga medlemsstater i EU beslutade, år 2011, att hela den Botniska korridoren (där Norrbotniabanan ingår) skulle inkluderas i det europeiska stomnätet för järnväg. Det här öppnade möjligheterna för oss att söka medfinansiering från EU.

”Oss” i detta sammanhang handlar om Norrbotniabanan AB i samarbete med Trafikverket. Vi provade redan 2013 och 2014 att ansöka om medfinansiering från EU, men ansökningarna avslogs av den svenska regeringen med motiveringen att banan inte fanns med i den nationella infrastrukturplanen och därmed fick inte ansökan skickas in till EU. När den nya regeringen tillträdde 2014 var beskedet tydligt: Norrbotniabanan ska byggas och lyftas in i den nationella infrastrukturplanen. Därför beviljade regeringen vår tredje ansökan, gällande planering mellan Umeå och Skellefteå, som då kunde skickas in till EU. Sommaren 2015 beviljades den av EU varvid Trafikverket kunde starta planeringen. 2018 lyftes Norrbotniabanans första etapp mellan Umeå och Skellefteå in i den Nationella planen och sedan i sin helhet i nästa plan 2022.

Vi har samlat beslut/processer i dessa tidslinjer:
Beslut, nationellt – Norrbotniabanan
Beslut, EU – Norrbotniabanan

Byggstartsbeslutet och dess betydelse

Väntan fram till byggstartsbeslutet har varit extra besvärligt för kommunerna eftersom de inte vetat när de ska aktivera sina egna tidplaner kopplat till Norrbotniabanan. Detta eftersom ingen vetat när regeringen ska fatta beslut i ärendet. Trafikverkets planering mellan Umeå och Skellefteå startade 2015 med prioritet på sträckan Umeå–Dåva, där bygget nu pågår.

Järnvägsplanerna för sträckan Dåva–Skellefteå fastställdes av Trafikverket den 26 oktober 2022. När de överklagades blev det ett ärende för regeringen. I samband med detta begärde Trafikverket att, om och när, järnvägsplanerna vinner laga kraft så önskar Trafikverket att få byggstartsbeslutet samtidigt. Den allmänna uppfattningen var att ett beslut om laga kraft skulle kunna komma efter sex månader men först den 7 december 2023 vann järnvägsplanerna laga kraft. Därefter tog det ytterligare 14 månader innan byggstartsbeslutet kom den 11 februari 2025. Läs mer i denna sammanfattning från oktober 2024.

När vi tittar tillbaka har väntan varit extremt lång och det känns som att det finns luft i systemet. Detta kan vara ett tydligt exempel för regeringens Accelerationskontor om behovet av transparens i processerna för överklaganden och beslut om byggstart. Det handlar om att klargöra när ett beslut kan förväntas och vilka steg ärendet ska passera hos regeringen. Det vore klokt att ange ett datum när beslut kan förväntas och vilka instanser som hanterar ärendet, så att man externt kan följa ärendets gång. Byggstartsbeslutet innebär att det nu finns pengar, minst det som angavs i infrastrukturplanen, och att regeringen garanterat full teckning för byggkostnaderna mellan Dåva och Skellefteå.

Byggstartsbeslutet har stor betydelse på det regionala planet. Trafikverket börjar nu med avverkning, förberedelser för bygg- och ersättningsvägar, och upphandlingar av entreprenader. Kommunerna kan äntligen aktivera tidplaner för sina egna åtaganden kopplat till Norrbotniabanan. Det är nu vi tillsammans skapar samhällsutveckling med resecentrum, kompletterande infrastruktur och bostadsbyggande och mycket mera.

Den streckade linjen på kartan ovan visar sträckan Dåva–Skellefteå som nu fått byggstartsbeslut.

För sträckan Skellefteå–Piteå håller Trafikverket samrådsmöten. I Luleå gjorde Trafikverket ett val om västlig infart före årsskiftet, vilket är oerhört viktigt för att etappen ska ligga kvar i den nationella infrastrukturplanen. Nu kan Trafikverket börja upphandla konsulter för sträckan genom Luleå.

Norrbotniabanegruppen fortsätter att samordna kommunernas arbeten och överföra erfarenheter från den södra sträckan till den norra. Norrbotniabanegruppen kommer också att arbeta med frågeställningar inför trafikstart för godstrafiken mellan Umeå och Dåva år 2026 och senare för både gods- och persontrafik mellan Umeå och Skellefteå. Allt för att vi tillsammans ska kunna maximera nyttan med Norrbotniabanan när den väl är på plats.

Arbetet med nästa nationella infrastrukturplan fortgår. Vi väntar på regeringens direktiv till Trafikverket om att upprätta ett förslag på nästa nationella infrastrukturplan mellan 2026-2037. Det här är ett viktigt arbete att följa eftersom vi är bara halvvägs genom bygget av Norrbotniabanan. Det fattas cirka 25 miljarder innan banan är på plats. För detta arbete är det viktigt att se till att det inte sprids osäkerheter i planeringen norröver. Det ska vara klart och tydligt att arbetet fortskrider som planerat mellan Skellefteå och Luleå. Följ resan mot nästa nationella transportinfrastrukturplan 2026–2037 – Norrbotniabanan

Helene Hellmark Knutsson, Landshövding Västerbotten (moderator under vårt seminarium) tillsammans med riksdagsledamöterna; Gunilla Svantorp (S), Helena Gellerman (L), Magnus Jacobsson (KD) , Patrik Jönsson (SD), Malin Östh (V)

Accelerera Norrbotniabanan

Under Västerbotten på Grand Hôtel i Stockholm i januari anordnade vi ett seminarium på temat ”Kan vi genom bättre samverkan få fler tidskritiska infrastrukturprojekt på plats i Sverige?” Du kan läsa ner om detta samt se seminariet i efterhand på denna sida.

Under detta seminarium presenterade Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB, ett förslag på ett snabbspår för Norrbotniabanan via ett projektbolag. Läs mer i detta pressmeddelande.

Europeiska samarbeten

På det europeiska planet har samarbetet Platform North tagit nya steg framåt. Ett mycket givande möte hölls för en vecka sedan i Luleå där över 200 personer från Norge, Sverige och Finland deltog. Samordnarna Pat Cox och Catherine Trautmann, för de två europeiska transportkorridorerna Skandinavien–Medelhavet och Nordsjön–Medelhavet deltog och modererade samtalen. Det känns oerhört viktigt att samarbetet över gränserna stärks när det gäller planeringen av gränsöverskridande infrastruktur, inte minst med tanke på ett mycket oroligt geopolitiskt läge.
Läs mer på Trafikverkets webbplats

”Platform North är ett initiativ för intressenter att utbyta information, stärka ett systemperspektiv, samordna och samverka för utvecklingsinsatser. Syftet med satsningen är att skapa ett regionalt gränsöverskridande samarbetsforum för infrastrukturförvaltare för alla transportslag i samverkan med andra aktörer, för önskad utveckling.”

/ Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen