Norrbotniabanegruppens ordförande, Lorents Burman, fokuserar på samhällsutvecklingen med kopplingar till Norrbotniabanan. I detta avsnitt; TågTalk med Janet Ågren, kommunalråd Umeå kommun.
Här kan du läsa vad som sägs i videon:
Lorents Burman, Norrbotniabanegruppens ordförande:
– Visste ni att en vanlig dag så kör 530 godståg 12 000 mil för att transportera 220 000 ton gods? Med näringslivets investeringar på 1 000 miljarder i Norrbotten och Västerbotten så kommer den godstrafiken att öka. Men på stambanan genom övre Norrland är det nu fullt. Nu byggs Norrbotniabanan och med det klarar vi av att öka kapaciteten för godset.
– Idag står jag här med Janet Ågren, kommunalråd i Umeå och vi ska prata om samhällsutvecklingen här i kommunerna och realiseringen av Norrbotniabanan och vad det innebär. I Umeå har ni haft en situation med två olika järnvägsprojekt som har möts, Botniabanan och Norrbotniabanan. Ni kan därför prata om ett före och ett efter järnvägsbygget. Men ta oss tillbaka till tiden innan bygget av Botniabanan. Hur såg samhällsutvecklingen och resandet ut på den tiden?
Janet Ågren, kommunalråd Umeå kommun:
– Man kan verkligen prata om ett då och ett nu, ett före och ett efter. För innan Botniabanan kom på plats så hade vi en positiv utveckling, men när vi väl fick järnvägen genom tätorter med två strategiska resecentrum så kan vi verkligen se att attraktiviteten har ökat.
– Vi har ett helt annat resande idag när det gäller persontrafiken och vi har fått fler att lära sig att resa med tåg. Det händer väldigt mycket i anslutning till våra resecentrum. Särskilt i anslutning till Umeå Östra som ligger i närheten av vårt sjukhus och universitetsområde.
– Det sker byggande av verksamhetslokaler men också framförallt med bostäder. Så det är jättepositivt utifrån den utveckling som sker.
– Det händer också en hel del när det gäller godset utifrån att vi har fått banan på plats. Här ser vi positivt utifrån Norrbotniabanan. Men det innebär också att vi som kommun måste jobba med vår terminalstruktur.
Lorents Burman, Norrbotniabanegruppens ordförande:
– Hänger det då ihop med Dåva företagspark?
Janet Ågren, kommunalråd Umeå kommun:
– Ja, bland annat. Det pågår just nu ett arbete med att utveckla Dåva. Vi har ett visions- och utvecklingsarbete där vi vill utveckla Dåva till ett grönt innovationscentrum. Och det pågår därför planläggning för industriområdet som vi kommer att utöka till ungefär 600 hektar.
– Vi har ett antal aktörer som är etablerade idag på Dåva, ungefär ett tiotal. De är aktiva inom återvinning och energiområdet. Men vi hoppas att det ska leda till att fler aktörer kan etablera sig på området när vi också får järnvägen på plats.
– Så vi utvecklar vår terminal i området och vi hoppas att den ska kunna gå igång 2025. Det pågår ett intensivt arbete. Men det andra som också har med det här att göra, är den terminal som vi invigde förra året i Umeå hamn. Där vi redan nu kan se att det har fått positiva effekter med flera operatörer i hamnen. Det kommer leda till att vi får ihop kedjan på ett bättre sätt. Utifrån sjöfarter, järnväg men också vägtrafiken. Så att vi får effektiva flöden, men också att vi kan binda ihop öst, väst med nord, syd och vi får ihop knutpunkten utifrån logostiken. Vilket vi kallar för Northern access.
– Så vi ser positivt på framtiden och allt är möjliggjort med hjälp av Botniabanan och på sikt också Norrbotniabanan.
Lorents Burman, Norrbotniabanegruppens ordförande:
– Det är det fantastiskt att höra hur utvecklingen ändå har kommit igång sen Botniabanan färdigställdes i Umeå. Nu ska hela Norrbotniabanan färdigställas i sin helhet, de här 27 milen. Det är klart att vi vill att det här ska gå med högsta möjliga hastighet.
– Har du något tips gällande byggtiden, vad du tror om förutsättningarna att raskt få Norrbotniabanan på plats de kommande tio åren?
Janet Ågren, kommunalråd Umeå kommun:
– Vi måste göra det vi kan. Från kommunerna och olika aktörer som är engagerade i våra län för att det här ska kunna gå så fort som möjligt och ligga på den nationella nivån.
– Men sen annars är det utifrån när Norrbotniabanan byggs så är det ju många saker som behöver lösas och då måste man ha fullt fokus från till exempel det kommunala perspektivet att man känner att det här ska byggas och förklarar varför.
– För när det väl är på plats, när man har banan och i Umeås fall då båda banorna på plats, du får en fantastisk utveckling och den vill vi att alla andra kommuner längst det här stråket också ska ha. Så vi måste hjälpas åt, tillsammans.