Frågor och svar

Frågorna nedan är indelade i fyra områden:

INFRASTRUKTUR
NÄRINGSLIVET OCH INDUSTRIN
SAMHÄLLSBYGGNAD OCH MILJÖ
KUNSKAP OCH KULTUR
EKONOMI OCH FINANSIERING

 

1. INFRASTRUKTUR

När ska Norrbotniabanan byggas?
Då banan ingår i det Europeiska stomnätet för järnväg måste den vara färdigbyggd till år 2030. Samtliga järnvägsutredningar mellan Umeå och Luleå är färdigställda och godkända. Nästa steg i planeringen är att lägga ut banans exakta läge, järnvägsplanerna.

Men spårvidden i Sverige och Finland är ju olika?
Olika spårvidd är det överallt där gamla Väst- och Östeuropas järnväg möts. Det är inte unikt för gränsen mellan Sverige och Finland. Det finns redan tekniska lösningar så spårvidden kommer inte att hindra oss från att utveckla samarbete och handel med de nya EU-länderna. Spårviddsväxlare används också sedan många år i konventionell drift för persontåg mellan t ex Spanien och Frankrike.

Räcker det inte med Stambanan och bilvägar för de godsmängder som transporteras i Norrland?
Nej, det räcker inte. Hela 60 procent av hela Sveriges transportarbete på järnväg sker i Norrland, och transportbehovet ökar. Stambanan har redan i dag för låg kapacitet, enligt Trafikverket. Stambanans backar och kurvor gör att tågen inte kan lastas lika tungt som i övriga Sverige. På nya, moderna Norrbotniabanan kan varje lok dra 1600 ton istället för 1000-1100 ton, som på dagens stambana. Norrbotniabanan som Sveriges länk österut är också en viktig aspekt.

Kan man inte bara rusta upp stambanan då?
Nej. Inte bara. Stambanan ligger en bra bit in i landet, medan de stora industrierna ligger ute vid kusten. Den är över 100 år gammal och fungerar fortfarande men tågen kan bara lastas till två tredjedelar på grund av för stor lutning och tvära kurvor. Väntetiderna för mötande tåg är ineffektiva och bidrar till att Stambanan i övre Norrland är fullbokad de tider som godskunderna efterfrågar. Att bygga ett dubbelspår jämte stambanan genom övre Norrland skulle kosta drygt 10 miljarder mer än att bygga det vid kusten och samhällsnyttans skulle bli lägre. Vi ska fortsätta att använda stambanan, men Norrbotniabanan behövs för att komplettera infrastrukturen.

Är Norrbotniabanan ett partipolitiskt projekt?
Nej, inte alls. Norrbotniabanan har förespråkare i alla partier, men ingen av dagens politiker har ”uppfunnit” banan. En kustnära järnväg ända till Finland har diskuterats sedan tidigt 1900-tal.

Vem bestämmer var spåret ska dras?
Det är Trafikverket som planerar och projekterar järnvägar men det sker i samråd med en mängd andra aktörer. Underlaget kommer från Trafikverket som också lämnar förslag.

Varför tar det så lång tid att komma igång?
Att bygga järnväg är en långsam process med många beslutspunkter som måste komma i rätt ordning. När den formella planprocessen börjar, startar den med FÖRSTUDIE sen kommer JÄRNVÄGSUTREDNING, JÄRNVÄGSPLAN och sist DETALJPROJEKTERING innan BYGGANDE. Varje år får regeringen förslag från Trafikverket om vilka projekt som bör tillåtlighetsprövas. I de tidiga skedena görs avvägningar mellan allmänna intressen och i de senare skedena får enskilda intressen allt större vikt. Processen från Förstudie till Byggande kan ta 6-8 år och ofta mycket längre tid. Hela processen är kantad av många samråd.

Varför bygger man inte dubbelspår längs kusten?
Stambanan genom övre Norrland och Norrbotniabanan kommer att fungera som dubbelspår och ingå i samma infrastruktur.

Är det planerat på vilka orter järnvägsstationer kommer att finnas?
I dagens läge finns det idéer om järnvägsstationerna, men det är först i ett senare skede som man med säkerhet kan säga var de kommer att placeras och hur många det blir. Ambitionen är att hitta centrala stationslägen och att ha stationer där man har stora målpunkter.

 

2. NÄRINGSLIVET OCH INDUSTRIN

Vilka är fördelarna?
Norrbotniabanan är ett kapacitetsstärkande transportsystem som skapar tillgänglighet och vinster för hela Sverige. Bland annat tid- och kostnadseffektivitet som möjliggör nya handelsmönster, nya godsflöden till nya marknader och intermodala lösningar för transporter av råvaror och förädlat gods. Det höjer näringslivets förädlingsgrad och konkurrenskraft.Norrbotniabanan bidrar också till en mer attraktiv arbetsmarknadsregion med möjligheter till större kompetensutbyten för norra Sveriges internationaliserade bas- och förädlingsindustri. Större specialisering och möjligheter för tjänsteföretag och innovativa kluster inom IT, skog, stål samt kulturella och kreativa näringar.
– Vidgad arbetsmarknad säkerställer kompetensförsörjningen
– Ökad konkurrenskraft och förädlingsgrad
– Nya intermodala transportlösningar, handelsmönster och godsflöden till nya marknader
– Ger vinster till hela Sverige

Efterfrågar företagen järnväg?
Ja, särskilt basindustrin trycker på för att få bättre järnvägsinfrastruktur, och den industrin finns verkligen väl representerad längs norra Norrlandskusten. De behöver ökad kapacitet, lägre kostnad och högre leveranssäkerhet. Industrin i norra Sverige står för en stor del av Sveriges nettoexportvärde och behöver kostnadseffektiv infrastruktur för sin konkurrenskraft. Det får hela landet nytta av. 2012 avslutades ett regeringsuppdrag där Trafikverket bland annat konstaterade att näringslivet i norr såg mervärdena med banan och näringslivet har tydligt i dialogen angivit att de står bakom projektet.Den långsiktiga nyttan bedöms vara stor och en viktig förutsättning för fortsatt stark konkurrenskraft.

Är det verkligen intressant att handla med Ryssland?
Ja, Nordvästra Ryssland har enorma råvarutillgångar i form av skog, malm och mineraler. En effektiv infrastruktur är nödvändig för att dessa tillgångar ska kunna tas i bruk. Norrbotniabanan binder samman Europas järnvägsnät med Finland och med nordvästra Ryssland på ett effektivt sätt. Utan investeringen i Norrbotniabanan riskerar Sverige att bli en blindtarm vid sidan av de stora stråken när utvecklingen tar fart.

 

3. SAMHÄLLSBYGGNAD OCH MILJÖ

Vilka är fördelarna?
Norrbotniabanan reducerar transportarbetets miljö och klimatpåverkan i hela Norra Sverige genom minskad vägtrafik och ökat kollektivt resande – ett klimatvänligt och flexibelt system för människor, råvaror och förädlade produkter. Norrbotniabanan ger en stabiltit som stimulerar en bred, hållbar samhällsutveckling med nya bostäder, större rörlighet och ökad valfrihet. Genom Norrbotniabanan utökas transportsystemets kapacitet i hela Norra Sverige, bland annat genom kompletterande anslutningar till redan befintlig transportinfrastruktur med internationell och nationell prägel: järnväg, väg, hamn och flyg.

  • – Kapacitetsstärkande och klimatvänligt transportsystem
    – Flexibelt och sammankopplat trafiksystem
    – Samhällsutveckling som ger ökad valfrihet

Varför satsa på järnväg där uppe där det bor så få?
Fel. Norrlandskusten är en relativt tätbefolkad del av Sverige. I Umeå bor det ca 120 000 människor, i Skellefteå 72 000, i Piteå 43 000 och i Luleå 73 000, plus de mindre orterna mellan städerna. Det är Sveriges mest tätbefolkade region utan dagtågtrafik. Men minst lika viktigt är att det transporteras stora mängder gods från Norrbotten och Västerbotten. Mycket går på export direkt eller efter att ha vidareförädlats i landets mellersta och södra delar. Norrbotniabanan är bra för hela Sverige. Norrbotniabanan handlar om Europa, konkurrenskraft och kompetensförsörjning.

Varför åka tåg från Norrlandskusten till Stockholm, tar inte alla flyget?
Flyget i all ära, men när vi pratar om förbindelser mellan norrlandsstäderna är det tåget som är alternativ till bil och buss. Norrbotniabanan förkortar visserligen tågresan till Stockholm men främst halverar den restiderna mellan kuststäderna i norr. Det kommer att underlätta arbetspendling och affärsutbyte. Från alla orterna längs Norrbotniabanan kommer man också att nå något av universiteten i Luleå och Umeå inom 45 minuter. Norrbotniabanan har stor betydelse för att säkra kompetensförsörjningen i norr.

Jamen, norra Norrland! Det är ju bara en återvändsgränd!
Nej, världen tar inte slut vid den svenska gränsen i norr. Längs bågen runt Bottenviken bor det över 600 000 människor. Uleåborg i Finland till exempel ligger bara 13 mil från gränsen och är en starkt expansiv stad med kompetens inom vetenskap, kultur och teknologi med ett stort universitet och över 200 000 invånare. Mellan universiteten i Luleå och Uleåborg blir det möjligt att resa på cirka två timmar. Från Luleå är det närmare till Murmansk än till Stockholm. I regionen Murmansk finns tolv städer och över en och en halv miljon människor. kompetens inom vetenskap, kultur och teknologi. Norrlandskusten är det område som har störst regionförstoringspotential i hela landet, dvs det område i landet där störst effekter kan nås genom att knyta städer samman på ett bättre sätt.

 

4. KUNSKAP OCH KULTUR

Vilka är fördelarna?
Norrbotniabanan skapar ett samspel mellan boende, arbete, kulturutövande, fritid och service, vilket ger människorna större valfrihet. Genom sammankopplingen mellan regionens lärosäten skapas förutsättningar för innovation, tillväxt och nya tjänster. Det stärker bland annat en fortsatt utveckling av Norra Sveriges besöksnäring. Tillgängligheten och närheten som Norrbotniabanan ger, förbättrar utbytet och matchningen mellan specialistkunskap, forskning och utbildning samt ger en kreativ samhällsutveckling.

  • – Innovativ och kunskapsbaserad tillväxt
    – Ökad tillgänglighet till norra Sveriges unika turist- och kulturutbud
    – Samspel mellan boende, arbete, kultur och fritid.

 

5. EKONOMI OCH FINANSIERING

Är det samhällsekonomiskt lönsamt att bygga Norrbotniabanan?
Ja! Transportkostnaderna minskar med upp till 30%, restiderna halveras och det blir möjligt att leda om trafiken till annat elektrifierat spår vid trafikstörningar. Norrbotniabanan innebär att konkurrenskraften kan bibehållas trots de långa avstånden och kompetensförsörjningen säkras då arbetsmarknaderna vidgas. Sammantaget ger detta vinster till hela Sverige.

Hur finansieras Norrbotniabanan?
Frågan är ännu inte färdigdiskuterad, men flera olika förslag finns.
Finansiering kan bland annat erhållas från EU då Norrbotniabanan är identifierad som
del i det Europeiska stomnätet, core network. Norrbotniabanan är då stödberättigad
enligt följande nivåer:
– för planering kan upp till 50% av kostnaden erhållas.
– för byggarbeten kan upp till 30% av kostnaden erhållas.

Vidare finns det en affärsplan för Norrbotniabanan där staten föreslås medverka med 60%, Eu med ca 10%, regionen med ca 10%, kommunerna ca 10% och slutligen Trafikverket via banavgifterna på ca 10%.

Blir inte Norrbotniabanan väldigt dyr?
Det beror på vad man jämför med. Norrbotniabanan beräknas kosta 30 miljarder kronor. Ställ det i relation till att näringslivet i Norrbotten och Västerbotten producerar värden för 85 miljarder kr/år. Då motsvarar investeringen för Norrbotniabanan 16 veckors produktion. Järnvägsinvesteringar har en mycket lång livslängd, minst 60 år. Om dagens finmaskiga räknemodeller hade funnits när stambanan skulle byggas på 1800-talet så hade man nog inte vågat bygga och det hade fått förödande konsekvenser. Infrastrukturinvesteringar stimulerar utveckling.

Man hör mest om godstrafiken, är persontrafiken inte viktig för Norrbotniabanan?
Ja, möjligheten att pendla mellan städerna blir en viktig framgångsfaktor. Regionförstoringen kommer att få stora effekter. Städerna längs kusten ligger på rad, men för långt från varandra för att ha gemensamma arbetsmarknader. Med järnväg blir valmöjligheterna enormt mycket större inom en timmes pendlingstid och det blir möjligt att välja var man vill bo och arbeta i mycket större utsträckning än idag.

Är det samhällsekonomiskt lönsamt att bygga Norrbotniabanan?
Ja! Det är svårt att räkna hem järnvägsprojekt som är större än 1 miljard kronor, men Norrbotniabanan står sig bra i jämförelse med andra lika stora infrastrukturprojekt.

 


Norrbotniabanan