Blogg | 18 december, 2018

Vilket framgångsår för Norrbotniabanan!

Detta är en bloggtext till poddavsnittet “En bana – tre spår | #7 God fortsättning”

Först kom regeringens besked om att man bett EU se över möjligheten att förlänga en av de nio stomnätskorridorerna, Scandinavian Mediterranean Corridor även kallad ScanMed. Idag börjar korridoren i Palermo och slutar i Stockholm, men den svenska regeringen har begärt att den ska förlängas till Narvik och till Haparanda-Uleåborg. Det här arbetet pågår just nu i EU och ett beslut om förlängningen kommer till våren. Det är framför allt vårt European Office kontor, North Sweden, som driver frågorna om infrastruktur i EU. Där finns bl.a. Mona Mansour, Senior Adviser in European Affair och Mikael Jansson, Managing director – båda är våra länkar rakt in i EUs arbete med infrastruktur. Utan dem skulle vi stå oss slätt. De arbetar även med många andra frågor som det Arktiska området, dit Norr- och Västerbotten hör, näringslivsfrågor och givetvis allt som rör våra råvaror i norr. Vill du veta mer om ScanMed-korridoren får du gärna lyssna på vårt förra poddavsnitt (i två delar)  ”Från toppluva till stövel” samt läsa tillhörande bloggar “Korridorer hit och korridorer dit” och “På resande fot längs södra ScanMed-korridoren”

Bara någon månad senare, i början av juni, kom så regeringens besked om den Nationella transportplanen. In i det sista pågick spekulationer om huruvida Norrbotniabanan skulle ligga kvar som förslaget angett. Och visst höll det ända fram! Nu finns sträckan Umeå-Skellefteå med i den Nationella transportplanen för tioårsperioden 2018-2029, med drygt sju miljarder kronor. När nästa Nationella transportplan kommer 2022 kan resterande del av kostnaden till Skellefteå läggas till. Ingen vill ju att banan ska sluta mitt ute i skogen. När det gäller infrastruktur måste man arbeta med långa perspektiv, därför görs planerna i tioårsperioder, men de uppdateras vart fjärde år. Då lägger man till projekt som är tillräckligt mogna för start och i år kom Norrbotniabanan med.

Till skillnad från andra projekt kunde spaden sättas i backen nästan omedelbart för Norrbotniabanan. Det beror på att regionerna via Norrbotniabanan AB tillsammans med Trafikverket ansökte om medel från EU redan 2014 och fick detta beviljat 2015. Därmed kunde planeringen ta fart och sent i vår var planeringen av den första delsträckan mellan Umeå och Dåva helt klar, lagom tills den Nationella transportplanen presenterades och öppnade för byggstart. Dagen för det första spadtaget har varit efterlängtad och det är en viktig milstolpe efter 18 års slit. Varma tankar skickar vi till alla de politiker, personer i näringslivet och många fler som varit och är engagerade. På vår YouTube-kanal hittar du intervjuer från denna historiska dag.

Men det är Trafikverket som har jobbat med planeringen och nu startat bygget. En eloge till dem som arbetat så hårt för att få delsträckan Umeå-Dåva klar till sommaren. Nu fortsätter planeringsarbetet och vi kommer att fortsätta heja på. Sedan sköter ju Trafikverket även driften av våra järnvägar som Stambanan genom övre Norrland, Haparandabanan, Malmbanan, tvärbanor och ansvarar för delar av inlandsbanan. För alla oss som vill följa vad som händer på våra svenska järnvägar rekommenderar vi Trafikverkets fenomenala järnvägspodd!

Vi hann få ännu ett positivt besked av regeringen under året. För att klara konkurrenskraften och klimatutmaningen behöver transportsektorn utvecklas. Då måste alla berörda parter arbeta tillsammans för att hitta lösningar. Därför har regeringen presenterat en nationell godstransportstrategi för effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter – den första i sitt slag. För att se till att strategin genomförs har regeringen också inrättat ett nationellt godstransportråd med uppgift att bidra till arbetet. Det är extra roligt är att Piteå hamns VD Ulrika Nilsson sitter med i rådet.

I Norrbotniabanegruppens styrgrupp har vi med två representanter från näringslivssidan. Sture Öberg sitter med från Smurfit Kappa i Piteå för träsidan och från mineralsidan finns Alexander Lindfors från Boliden med. De båda är ovärderliga i arbetet med att beskriva näringslivets transportbehov i norr.

De båda företagen gör en hel del olika emballageförpackningar. När du köper vin i en baginbox eller tar en frukt ur en kartong kan de vara gjorda av Smurfit Kappa. De har länge frågat efter mer kapacitet på järnväg och skulle säkert kunna lägga 100 000 ton på järnvägen redan imorgon om kapaciteten fanns. Företaget Boliden skulle gärna köra flera men mindre transporter med tåg varje dag, men det finns inte tider i spår för det. Koppar, som Boliden producerar, är idag en väldigt viktig metall i omställningen till alternativa energikällor som sol-, vind- och vattenkraft. De spelar en viktig roll för att generera elektricitet och för att överföra energin långa sträckor med så låg energiförlust som möjligt. Rönnskärs arbete med återvinningen av elektronikskrot är imponerande då de skulle kunna återvinna motsvarande två miljoner mobiler per dag. På en vecka skulle de säkert kunna återvinna merparten av de mobiltelefoner som finns i landet idag. Företagen BillerudKorsnäs, i Karlsborg och SCA Munksund i Piteå längtar även de efter Norrbotniabanan. Även om man inte hör om de båda företagen varje dag finns de runt omkring oss i vardagen. Även de gör material till olika förpackningar. Brukar tänka på dem när jag lyfter in 10 kg säcken med hundmat eller öppnar skafferidörren och ser förpackningarna med mjöl och socker. Även om BillerudKorsnäs har den nya och delvis upprustade Haparandabanan att köra på är det inte så lätt att komma vidare söderut när stambanan genom Övre Norrland är nästan helt full.

Varje dag transporterar företaget SSAB stål motsvarande ett Eiffeltorn per dag söderut. Det är imponerande men faktum är att LKAB fraktar ännu mer; nämligen en mängd malm motsvarande hiskeliga sex Eiffeltorn i stål. Man förstår hur centralt transporter är för dem och många andra företag. Tillsammans med Boliden och Svea skog skrev de förra året ett brev till regeringen och Trafikverket och tryckte på vikten av att kustjärnvägen skulle bli klar i närtid. Det var ett strålande initiativ. En ökad kapacitet på järnväg är en förutsättning för att basindustrierna ska kunna arbeta än mer mot en hållbar produktion. Exempelvis arbetar SSAB för fullt med att ersätta kol med vätgas i deras produktion av stål. Och det behövs stora och komplexa tekniksprång inom flera industrier för att nå nollutsläpp senast 2045.

Fram till 2035 ska cirka 47 000 nya bostäder ha byggts längs Norrbotniabanans sträckning. Därför är det väldigt glädjande att vi har stöd av Sveriges Byggindustrier genom Norrbottens Byggmästareförening fastighets AB. De är verkligen en spännande utveckling vi står inför när det gäller bostadsbyggande. Det är inte Norrbotniabanan som ensamt står bakom siffran på 47 000 bostäder, men över 30 års förväntningar på att Norrbotniabanan ska förverkligas, gör att en hel del av behoven redan finns i bostadsförsörjningsplanerna.

Även Handelskammaren i Norrbotten och  Handelskammaren i Västerbotten samt Norrtåg är viktiga medlemmar i vår styrgrupp för förverkligandet av banan.

Grunden för vårt arbete utgörs av representanter från kustkommunerna från Umeå till Haparanda samt Region Norrbotten och Region Västerbotten. Tillsammans är styrgruppen ett riktigt härligt gäng där alla jobbar för Norrbotniabanans förverkligande på sina olika arenor.

Och det är så viktigt att jobba i nätverk för att nå ut. Genom Botniska korridoren med Joakim Berg i spetsen som i sin tur samarbetar med flera parter under sitt paraply (bl.a. oss och vårt systerprojekt Nya Ostkustbanan med Ingela Bendrot) når vi tillsammans ut till ännu fler.

Allra närmast oss och med samma mål finns också Norrbotniabanan AB och Gusten Granström samt Lena, Roger och Niklas m.fl. Vi ska inte heller glömma Inlandsbanan med Peter Ekholm och Caisa Abrahamsson, den banan är bl.a. en viktig matare av skog ut mot kusten. En tredjedel av Sveriges totala skogsmark finns längs den 110 mil långa Inlandsbanan.

I skrivande stund får vi reda på att Trafikverket, fram till den sjunde januari, vill veta vad allmänheten tycker om en tågtestbana mellan Arvidsjaur och Jörn. Om detta faller ut väl kan Trafikverket upplåta banan till Railtest nordic i 30 år och då närmar vi oss en byggstart av en tågtestbana om ett år. Tänk vilket komplement med en tågtestbana i vinterklimat här i norr! I Europa finns inte många tågtestbanor och de två jag känner till är väldigt korta i jämförelse med sträckan mellan Arvidsjaur och Jörn som är drygt sju mil lång.

Vi stöter ofta på stor okunskap om norra Sverige när vi reser runt i Sverige. Men vi är många som kan bidra till att förändra den bilden. Även du som följer oss på sociala medier. Bara det att nästan 16 000 personer följer Norrbotniabanan på Facebook, Twitter, Instagram och podden visar att intresset är stort för denna nya kustjärnväg. Och vi skickar många tankar till alla de ideella krafter som jobbar för att denna kustbana ska bli verklighet. Ni ska veta att hjärtat klappar lite extra när ni alla visar att ni är med oss.

Om vi blickar framåt väntar flera konferenser i januari på oss. Vi rivstartar med Transportforum i Linköping. Det är den största konferensen i sitt slag i Norden där offentliga och privata aktörer inom transportsektorn och infrastruktur möts. Sen blir det BizBuz, näringslivsdagar i Skellefteå, och flera möten och konferenser när Västerbottensdagarna öppnar på Grand.

I vanlig ordning blir det flera politiska kongresser under våren. Sedan är det ju ännu ett valår, igen. EU-valet väntar i maj. Tidigare har Jens Nilsson varit en stark röst för infrastrukturen i norr. Nu måste vi hitta nya starka röster för norra Sverige.

Det är klart att vi gärna ser att en regering snart är på plats för att arbetet med den Nationella Transportplanen inte ska bli försenat. Men vi vill samtidigt ge en eloge till alla de som arbetar med politik. Det är både modigt och ansvarstagande. Nästan så att alla borde arbeta ett år som politiker för att få en större förståelse för vikten av deras arbete.

En sista julhälsning vill vi givetvis skicka till dig som följer projektet Norrbotniabanan samt vår allvetande Lokförare (spelad av Olof Wretling) och vår ljudtekniker Mattias!

God fortsättning! / Elisabeth Sinclair

PS. Har du ytterligare frågor gällande det som sägs i podden och här i bloggen eller som du stött på någon annanstans får du gärna mejla oss på info@norrbotniabanan.se

Norrbotniabanan