Blogg | 5 september, 2018

Det första spadtaget – Äntligen!

Känslan av födelsedag, förväntan och pirr. Det sammanfattar morgonen den 23 augusti då statsminister Stefan Löfven och Trafikverkets generaldirektör tog första spadtaget, eller rättare sagt de första rejäla skoporna, till det som ska bli Norrbotniabanan. Ett strålande väder satte guldkant på den historiska händelsen. Det kändes nästan lite overkligt att äntligen vara där efter att ha jobbat för igångsättningarna av bygget i över arton år. Och glädjen hos alla som var där, inklusive statsministern, gick inte att ta miste på. I sitt tal konstaterade han att näringslivet i norra Sveriges är av avgörande betydelse för vårt land och Europa. Eftersom det är här som malmen bryts och det gröna guldet växer är det självklart att vi ska ha en fungerande järnväg även i norra Sverige – för vår egen, övriga landets och Europas skull.

Samtidigt vet vi att bygget redan hade kunnat vara igång. Peter Roslund, vice ordförande i Norrbotniabanegruppen, konstaterade att byggstarten skulle ha skett redan 2010, enligt de ursprungliga planerna, något som förhindrades 2007 då projektet lyftes ur transportplanen. Och finns man inte där så byggs det inte heller. Peter hoppades nu att all kunskap och erfarenhet ska leda till att hela bygget färdigställs upp till Luleå i ett svep. Nu när Trafikverket dessutom byggt upp en organisation med både tekniker och planerare. Peter påminde om vikten av att bygga hela banan eftersom det är först när hela banan är byggd som man får ut de stora effekterna.


Peter Roslund, grundare och vice ordförande, Norrbotniabanegruppen samt Elisabeth Sinclair, Norrbotniabanegruppen.

När det gäller finansieringen av planeringen och bygget är det Norrbotniabanan AB som är den formella parten tillsammans med regeringen och Trafikverket. De samarbetar även med EU när det gäller medfinansieringar av projektet. Gusten Granström, VD för Norrbotniabanan AB, hyser inga tvivel om att banan färdigställs upp till Luleå eftersom så mycket talar för det. 2013 lyftes den Botniska korridoren, i vilken Norrbotniabanan ingår, in i det Europeiska stomnätet för järnväg och nu begär regeringen av EU att de ska se över möjligheterna att förlänga stomnätskorridoren, ScanMed, från Stockholm upp till Haparanda Torneå och Kiruna Narvik. Det, sa Gusten Granström, visar om något hur viktigt regeringen och EU anser att stråket är.


Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB samt Elisabeth Sinclair, Norrbotniabanegruppen.

Norrbotniabanan öppnar även upp för persontrafiken och Olle Tiderman, teknisk chef på Norrtåg, menade att den här typen av banor är givna succéer även om man tidvis haft problem på Botniabanan. Idag färdas 1,2–1,4 miljoner på Botniabanan och allt talar för framgång även på Norrbotniabanan.


Olle Tiderman, teknisk chef, Norrtåg samt Elisabeth Sinclair, Norrbotniabanegruppen.

Men det dröjer ännu ett tag innan det är dags för trafikeringen. Först måste planering och byggande färdigställas. Just nu pågår planeringen upp till Skellefteå för fullt. Lars Bergdahl, projektchef på Trafikverket, berättade att för den första delsträckan Umeå–Dåva, som är färdigplanerad, har det varit näst intill timplanering för att hinna med det hektiska tempot. För det ska ju samtidigt vara noggrant. Idag arbetar ca 20 personer på Trafikverket med projektet, men när arbetet når sin klimax kommer minst 100 personer att vara engagerade. Utöver Trafikverket tar konsulter fram linjesträckningar – ett arbete som kräver många personer. Tyréns, som har jobbat med den första delsträckan, mellan Umeå och Dåva, räknar med att ca 300 personer totalt varit involverade någon gång under arbetets gång.


Lars Bergdahl, projektchef för byggandet av Norrbotniabanan, Trafikverket samt Elisabeth Sinclair, Norrbotniabanegruppen.

Generaldirektör Lena Erixon berättade att projekt Norrbotniabanan nu kommer att räknas till Trafikverkets ”Stora projekt”. Men det är inte bara Norrbotniabanan som kommer att behöva folk. I år sköt regeringen till ytterligare 100 miljarder till den nationella transportplanen och enligt Lena Erixon behövs 235 000 årsarbeten för att klara av Trafikverkets uppgifter. I norr har Trafikverket inlett ett samarbete med Luleå tekniska universitet för att klara av kompetensförsörjningen. Framtiden för järnvägen ser väldigt ljus ut, sa Lena, och underströk att merparten av investeringarna som finns med i den nationella transportplanen är knutna till järnvägen. Även i våra grannländer och ute i Europa satsas det på järnvägssidan och då inte bara på investeringar utan också på moderniseringar. Lena menade att vi just nu upplever en renässans för järnvägen.


Lena Erixon, Generaldirektör, Trafikverket samt Elisabeth Sinclair, Norrbotniabanegruppen.

Det har nu gått fyra år sedan vi träffade dåvarande partiledaren Stefan Löfven i Piteå på Noliamässan. I Socialdemokraternas vallöfte 2014 fanns en byggstart på Norrbotniabanans sträcka mellan Umeå och Dåva med. När vi nu träffades igen kunde vi konstatera att utöver byggstarten finns nu även bygget av Norrbotniabanans första etapp mellan Umeå och Skellefteå med i den nationella transportplanen. Stefan Löfven berättade att man med bestämdhet arbetat för att modernisera hela vårt land, något som även omfattar en förstärkning av norra Sveriges möjligheter till bättre infrastruktur. För statsministern är det självklart att hela Norrbotniabanan till Luleå ska byggas och därför kommer man att fortsätta arbeta för detta. En inställning vi givetvis uppskattar och välkomnar.


Statsminister Stefan Löfven samt Elisabeth Sinclair, Norrbotniabanegruppen.


Lorents Burman, Norrbotniabanegruppens ordförande, lämnar över en rälspik till statsminister Stefan Löfven.

Dagen efter första spadtaget hade alla känslor ramlat på plats och det var nog många med mig som gick in i helgledigheten med ett stort leende på läpparna. Äntligen är vi igång!

Vi hörs igen! / Elisabeth Sinclair

PS. Har du ytterligare frågor gällande det som sägs i podden och här i bloggen eller som du stött på någon annanstans får du gärna mejla oss på info@norrbotniabanan.se

Norrbotniabanan