Start2019-03-19T18:18:08+00:00

Vi närmar oss

OM NORRBOTNIABANAN

Norrbotniabanan är en 27 mil planerad järnväg längs Västerbottens och Norrbottens kust som skapar möjligheter för människor och företag runt hela Europa. Banan är en förutsättning för svensk tillväxt och ett fossilfritt Sverige 2045.

AKTUELLT LÄGE

Om du snabbt önskar en statusuppdatering gällande finansiering, planering, bygge samt andra aktualiteter som har anknytning till projektet Norrbotniabanan.

KLICKA HÄR

Om du har frågor kring planering och byggnation av Norrbotniabanan kan du läsa mer på trafikverket.se/norrbotniabanan

Du kan även ringa till Trafikverkets kundtjänst på 0771-921 921.

MÄNNISKA1/
Norrbotniabanestråket är den mest tätbefolkade regionen efter storstadslänen.

LÄS MER

HÅLLBARHET1/
Med Norrbotniabanan kommer vi närmare målet att sänka koldioxidutsläppen med 70% fram till 2030.

LÄS MER

TILLVÄXT1/
Råvarorna från norr är avgörande för vidareförädlingen söderut i Sverige.

LÄS MER

JÄRNVÄG1/ Norrbotniabanan är  en prioriterad del av det europeiska stomnätet för järnväg.

LÄS MER

BLOGG

Vi är på (järn)väg

19 mars, 2019|

Bloggtexten till poddavsnittet “#8 Vi är på (järn)väg”: Jo, skämten haglar när vi ska sätta rubriken på dagens blogg och podd! Vår allvetande Lokförare kan inte sjå sig utan har påbörjat vandringen längs Norrbotniabanans spår, eller sträckning, eller väg, men till sist blev det fyndigt (järn)väg. Och ja, vi kommer ...

Vilket framgångsår för Norrbotniabanan!

18 december, 2018|

Bloggtexten till poddavsnittet “#7 God fortsättning”: Först kom regeringens besked om att man bett EU se över möjligheten att förlänga en av de nio stomnätskorridorerna, Scandinavian Mediterranean Corridor även kallad ScanMed. Idag börjar korridoren i Palermo och slutar i Stockholm, men den svenska regeringen har begärt att den ska förlängas ...

Korridorer hit och korridorer dit

11 november, 2018|

Bloggtexten till poddavsnittet “#6:1 Från toppluva till stövel": Det är lätt att tappa tråden när vi använder ordet korridor. Men ordet i sig står ju för en lång gång eller en smal remsa och det är väldigt användbart när det gäller att beskriva infrastruktur och transporter. Till exempel talar Trafikverket ...

PODD

Hur kan detta spår i norr vara så viktigt för hela Sverige och Europa? Elisabeth Sinclair och Eva Lundqvist spårar svar på olika järnvägsfrågor med anknytning till Norrbotniabanan. Till hjälp har de Lokföraren (spelad av Olof Wretling) som vid varje avsnitt befinner sig på ett järnvägsspår någonstans i Sverige…

#7 God fortsättning

18 december, 2018|

2018 har varit ett mycket händelserikt år för projektet Norrbotniabanan. I vårt senaste poddavsnitt blickar vi tillbaka på fyra milstolpar varvat med julhälsningar till ...

#6:1 Från toppluva till stövel

11 november, 2018|

Under våren 2018 lämnade regeringen in en begäran till EU om att förlänga en av de nio stomnätskorridorerna, Skandinavien-Medelhavet, från Stockholm vidare mot Haparanda ...

Ladda fler

FRÅGOR OCH SVAR

Men spårvidden i Sverige och Finland är väl olika?2019-03-05T15:24:32+00:00

Olika spårvidd är det överallt där gamla Väst- och Östeuropas järnväg möts. Det är inte unikt för gränsen mellan Sverige och Finland, men vårt arktiska klimat och de tunga transporterna ställer särskilda krav på de tekniska lösningar som finns att tillgå. Tidigare har så kallade spårviddsväxlare använts för att lösa övergången mellan de olika spårvidderna, men klimatet och de tunga transporterna blev alltför svårt. Numera förordar Trafikverket att en omlastningsterminal etableras i Haparanda–Torneå för omlastning. Inga beslut är tagna om detta. För persontrafiken är det ett mindre problem. Båda spårvidderna finns på Haparanda centralstation vilket innebär att passagerarna bara behöver korsa perrongen till nästa tåg för att fortsätta resan med annan spårvidd.

På vilket sätt är Norrbotniabanan intressant för EU?2019-03-05T15:24:08+00:00

Norrbotniabanan, Ådalsbanan och Ostkustbanan ingår som delar i Botniska korridoren, och är utpekad av EU i det Europeiska stomnätet. Botniska korridoren förenar Northern Axis och Nordiska Triangeln varför stråket i ett nordiskt/europeiskt perspektiv ger positiva systemeffekter som kopplar samman norra Sverige, norra Norge, Finland, nordvästra Ryssland med europeiska kontinenten. Banorna är viktiga för att uppnå ett sammanhållet och bättre fungerande nät för godstransporter genom landet och internationella transporter. Stråket är av strategisk betydelse för svensk industri och Europas råvaruförsörjning.

Varför behövs Norrbotniabanan?2019-03-06T20:06:11+00:00

Anledningarna är många, vi har listat några av dem:
– Klimatvänligt transportsystem
– Nödvändig för att klara av att minska koldioxidutsläppen med 70 % fram till 2030.
– Kopplar samman Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet.
– Halverade restider gör att arbetsmarknaderna vidgas och vi klarar kompetensförsörjningen.
– Kostnads- och tidseffektiva transporter (Minskar transportkostnaderna med upp till 30 %).
– Flyttar tunga transporter från väg till järnväg.
– Säkrar Europas råvaruförsörjning.
– En prioriterad del av det europeiska stomnätet för järnväg.
– Råvarorna från norr viktiga för vidareförädlingen söderut i Sverige.
– Dagens maximala tågvikter är 1 000–1 100 ton, på Norrbotniabanan kan de ökas till 1 600 ton.

När ska Norrbotniabanan byggas?2019-03-06T20:05:57+00:00

Bygget av Norrbotniabanan påbörjades under hösten 2018 mellan Umeå och Dåva, en sträcka på 12 kilometer. Planeringen mellan Umeå och Skellefteå påbörjades 2015 och förväntas vara klar 2020/2021. När denna planering är klar kommer bygget att fortsätta mot Skellefteå. Än så länge saknas beslut om fortsatt planering och bygge norrut från Skellefteå till Luleå.

Varför tar det så lång tid?2019-03-06T20:05:46+00:00

Att bygga järnväg är en långsam process med många beslutspunkter som måste komma i rätt ordning. Du kan läsa mer om planering av infrastruktur på Trafikverkets sida.

Är det planerat på vilka orter järnvägsstationer kommer att finnas?2019-03-05T15:14:39+00:00

Alla stationslägen norr om Skellefteå är inte fastställda ännu men de vi vet i nuläget är sju stationer; Umeå, Sävar, Robertsfors, Bureå, Skellefteå, Piteå och Luleå.

Varför bygger man inte dubbelspår längs kusten?2019-03-05T15:27:53+00:00

Om det inte var så dyrt att bygga järnväg skulle det bästa alternativet vara att bygga dubbelspår direkt, men tillsammans med den gamla järnvägen en bit in i landet, Stambanan genom övre Norrland, bildar Norrbotniabanan ett funktionellt dubbelspår.

Efterfrågar företagen järnväg?2019-03-05T15:28:08+00:00

Idag finns ingen annan elektrifierad järnväg att leda om trafiken till i händelse av trafikstörningar. Särskilt basindustrin som är centrala i arbetet för att minska koldioxidutsläppen. Norrbotniabanan behövs även för kompetensförsörjningen.

Varför åka tåg från Norrlandskusten till Stockholm, tar inte alla flyget?2019-03-05T15:16:40+00:00

Idag går smidig järnvägstrafik från Umeå med Botniabanan till Stockholm som man når på 6.5 timme och persontrafiken på Botniabanan har överträffat alla förväntningar. Men de sista 27 milen från Umeå till Luleå, om man utgår från dagens tidtabeller, tar ytterligare sex timmar. Dessutom når man inte de mellanliggande städerna med tåg. Med en hel kustjärnväg ökar alternativen att ta sig till Stockholm, men flyget kommer alltid att vara ett starkt komplement på de långa avstånden.

Räcker det inte med Stambanan och bilvägar för de godsmängder som transporteras i norra Sverige?2019-03-05T15:28:32+00:00

Hela 60 % av Sveriges transporter på järnväg sker i norra Sverige, och transportbehovet ökar… 2014 konstaterade företaget Ramböll att det endast finns sju tåglägen kvar mellan Umeå och Luleå, det vill säga när ett tåg kan passera rakt igenom hela sträckan utan att behöva stanna (räknat i båda riktningarna). Idag har en del företag slutat efterfråga tider i spår på grund av att de redan vet att de inte kommer att få de tider som de behöver.

Kan man inte bara rusta upp stambanan då?2019-03-05T15:28:49+00:00

Stambanan ligger en bra bit in i landet, medan de stora industrierna ligger ute vid kusten. Stambanan är över 100 år gammal och fungerar fortfarande men tågen kan bara lastas till två tredjedelar på grund av för stor lutning och tvära kurvor. Väntetiderna för mötande tåg är ineffektiva och bidrar till att Stambanan genom övre Norrland är fullbokad de tider som godskunderna efterfrågar. Att bygga ett dubbelspår bredvid stambanan skulle kosta drygt 10 miljarder mer än att bygga det vid kusten, och samhällsnyttan skulle bli lägre. Vi ska fortsätta att använda stambanan, men Norrbotniabanan behövs för att knyta ihop kuststäderna mellan Umeå och Luleå.

Är Norrbotniabanan ett partipolitiskt projekt?2019-03-05T15:29:11+00:00

Norrbotniabanan har förespråkare i alla partier, men ingen av dagens politiker har ”uppfunnit” banan. En kustnära järnväg ända till Finland har diskuterats sedan tidigt 1900-tal.

Varför satsa på järnväg där uppe där det bor så få?2019-03-05T15:29:28+00:00

Det är en felaktig bild som många har på norra Sverige. Faktum är att 65 % av befolkningen i Norr- och Västerbotten bor längs kusten. Stråket mellan Luleå och Umeå i en två mil bred remsa från havet och in i landet har samma befolkningstäthet som Västra Götaland efter storstadslänen Stockholm och Malmö, men ändå finns det ingen dagtågstrafik mellan städerna i dagsläget.

Är det samhällsekonomiskt lönsamt att bygga Norrbotniabanan?2019-03-05T15:29:43+00:00

Norrbotniabanan har stor samhällsnytta och är av avgörande betydelse för norra Sveriges utveckling och i förlängningen Sveriges tillväxt. Enligt de samhällsekonomiska beräkningarna i känslighetsanalysen, där man tar hänsyn till att det inte finns något annat elektrifierat spår att leda om trafiken till i händelse av trafikstörningar, ligger projektet väldigt nära noll som innebär att för varje satsad krona får man en tillbaka. Det är väldigt bra för ett järnvägsprojekt över en miljard. Norrbotniabanan står sig väldigt bra i jämförelse med andra lika stora infrastrukturprojekt.

Hur finansieras Norrbotniabanan?2019-03-05T15:29:55+00:00

Diskussioner pågår kontinuerligt. I dagsläget finansieras planeringen mellan Umeå och Skellefteå med hjälp av regionala medel och lika mycket från EU. Regeringen har via den Nationella transportplanen skjutit till halva byggkostnaden för bygget mellan Umeå och Skellefteå. Ytterligare medfinansiering från EU blir aktuellt att diskutera samt att resterande del mellan Skellefteå och Luleå måste lyftas in i nästa Nationella transportplan.

Blir inte Norrbotniabanan väldigt dyr?2019-03-05T15:30:06+00:00

Norrbotniabanan beräknas kosta 30 miljarder kronor. Ställ det i relation till att näringslivet i Norrbotten och Västerbotten producerar värden som under 16 veckor motsvarar investeringen för Norrbotniabanan. Järnvägsinvesteringar har en mycket lång livslängd, minst 60 år.

FILMER

VAD SÄGS I MEDIA?

ORGANISATION

Det finns en intresseorganisation (Norrbotniabanegruppen) och två huvudmän (Norrbotniabanan AB och Trafikverket) för järnvägsprojektet Norrbotniabanan.

VÅRA PARTNERS OCH FINANSIÄRER

Norrbotniabanegruppens arbete finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, Region Norrbotten, Region Västerbotten. Samt näringslivet Boliden Mineral AB, Smurfit Kappa, SSAB EMEA AB, SCA Munksund, Norrbottens Byggmästareförenings Fastighets AB, BILLERUDKORSNÄS och LKAB.

Norrbotniabanegruppen är en partipolitiskt obunden intressegrupp som verkar för Norrbotniabanans förverkligande. Norrbotniabanegruppens arbete finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, Region Norrbotten, Region Västerbotten. Samt näringslivet Boliden Mineral AB, Smurfit Kappa, SSAB EMEA AB, SCA Munksund, Norrbottens Byggmästareförenings Fastighets AB, BILLERUDKORSNÄS och LKAB.

Norrbotniabanegruppen arbetar med information, opinionsbildning och lobbying i syfte att förankra projektet hos beslutsfattande aktörer. Norrbotniabanan AB och Norrbotniabanegruppen har ett fortlöpande samarbete.

Norrbotniabanan AB bildades 2008 av Landstinget i Norrbotten och Region Västerbotten samt kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda ett gemensamt bolag, Norrbotniabanan AB, för att:
– Ge det fortsatta arbetet en tydlig juridisk och organisatorisk plattform.
– Tydligt markera allvaret i regionens egen ambition och engagemang för att genomföra projektet.

KONTAKT

NORRBOTNIABANEGRUPPEN
Skellefteå kommun, Samhällsutveckling, 931 85 Skellefteå, info@norrbotniabanan.se

NORRBOTNIABANAN AB
Svartuddsvägen 1, 941 85 Piteå

Elisabeth Sinclair
Projektledare, Norrbotniabanegruppen
+46(0)730-59 60 10

Eva Lundqvist
Kommunikatör, Norrbotniabanegruppen
+46(0)70-236 67 89

Gusten Granström
CEO, Norrbotniabanan AB
+46(0)70-665 57 85

sv_SESwedish
sv_SESwedish